Kap 3 - CS2.indd 66 2006-10-09 15:38:27

III • VIKINGATÅG
De f örsta vikingatågens offer beskrev visserligen vikingarnas härjningar
som blixtar från klar himmel, men nordborna gav sig likväl inte ut på
dåraktiga f öretag i det okända. Skandinaviska handelsmän hade f örmodligen
under många sekler f öre vikingatågens början f ört med sig
hem livsviktiga upplysningar om f örhållanden och möjligheter i främmande
länder. Vikingatågen f öljde helt enkelt i deras kölvatten. Ibland
sökte man sig till de handelsplatser där köpmännen hade bedrivit sin
handel, men man var nu ute efter att göra vinster på helt annat sätt. I vissa
fall ledde härjningarna med tiden till invasioner i stor skala och till att
man grundade bosättningar, varifrån man sedan kunde ge sig ut på nya
härjningståg eller bedriva handel – de båda verksamheterna var nära f örbundna
med varandra.
Vad var det som gjorde att vikingatiden tog sin början just i slutet av
700­talet? Vad var det som gjorde vikingatågen lockande eller nödvändiga?
Detta är två ständigt återkommande frågor om vikingarna, och man
har lagt fram många olika svar på dem. En uppfattning – den kanske mest
pragmatiska – är att de skandinaviska kungarnas allt större politiska makt
uppmuntrade hövdingarna till att stärka sin avtynande ställning hemmavid
genom att söka sig till de stora och omedelbara vinster som stod att finna
i lukrativa företag i främmande land. En annan pragmatisk förklaring kan
vara de framsteg som gjordes inom skeppsbyggnad och segling, men för
att underbygga den uppfattningen krävs det fler fynd av skepp från 700­ och
800­talen. Ett annat förslag är att härjningarna i Europa var ett beräknat
politiskt schackdrag från de nordiska härskarna, för att bemöta den frankiske
kejsaren Karl den stores och hans efterträdares växande militära makt.
Detta förklarar dock inte vikingatågen mot Brittiska öarna. En närbesläktad
tolkning är att plundringen av kyrkor och munkkloster inte bara berodde
på att de utgjorde lätta måltavlor och gav rikt byte, utan att man avsiktligt
inriktade sig på de platser som var den västeuropeiska kristenhetens
religiösa och ideologiska grundvalar. Det skulle med andra ord ha rört sig
om ett slags psykologisk krigföring, där syftet var att undergräva den västeuropeiska
tron och visa att de kristnas gud inte var allsmäktig utan sårbar
och ingalunda överlägsen de nordiska gudarna. Oavsett hur stor sanning
det kan ligga i alla dessa hypoteser verkar det ändå mest sannolikt att den
vanlige vikingen helt enkelt begav sig ut för att förbättra sin lott genom att
skörda rikedom i främmande land.
Vikingar, så som de avbildas i en illuminerad avskrift av Vita S. Albini Andegavensis
episcopi (’Albin den heliges levnad’), framställd ca 1100 för
abbotklostret i Angers i Maine­et­Loire i Frankrike. Illuminatören avbildade
anfalls­ och skyddsvapen från sin egen tid, vilket kan vara förklaringen
till de mandelformade sköldarna, även om sådana också finns avbildade på
Bayeuxtapeten. Trots att Sankt Albin var biskop av Angers på 500­talet och
området inte härjades av vikingar förrän på 800­talet, så ansåg man under
medeltiden att Sankt Albin gav skydd mot sjöröveri.
Kap 3 - CS2.indd 67 2006-10-09 15:38:27
67
.