Kap 3 - CS2.indd 66 2006-10-09 15:38:27

DEN SKOTSKA GÅTAN
Delar av nutida Skottland, däribland Orkney­ och
Shetlandsöarna, ligger visserligen närmare Norden än
någon annan del av Storbritannien, men det finns likväl
inga bevarade skotska skriftliga källor som redogör för
vikingarnas förehavanden före mitten av 800­talet. Vi
tvingas i stället förlita oss på iriska källor, och de iriska
annalisterna var föga överraskande främst inriktade på
Argyll och Inre Hebriderna – de områden som bebod­
des av deras fränder skoterna – och nonchalerade
följaktligen områdena i norra och östra Skottland
som behärskades av den inhemska befolkningen, pik­
terna. Piktiska munkkloster var förmodligen ett lika
frestande anfallsmål som något annat, men deras öde
kommer endast att kunna klarläggas genom arkeolo­
giska undersökningar.
Utgrävningarna i Portmahomack i Tarbat i Moray
Firth i nordöstra Skottland har påvisat denna svårighet.
över en klosterverkstad låg ett lager brända ruinspillror
där man påträffade spräckta ornerade stenmonument.
lagret bör vara från ca 800–1100, men i avsaknad av
skriftliga källor är brandorsaken oviss. rör det sig om
inhemska fundamentalistiska, intoleranta religiösa
reformatorer under 1000­ och 1100­talen eller om
någon politisk rivalitet som utspelades på den lokala
kyrkliga scenen? Eller kan det ha varit ett verk av viking­
ar, som enligt sagorna erövrade detta område under
senare delen av 800­talet? Vikingar är faktiskt de
huvudmisstänkta – men saken är inte bevisad.
Samma ovisshet omger en silverskatt, som kan ha
tillhört en piktisk storman och som nedlades under
årtiondena runt 800 på platsen för en tidig kyrka på
St Ninian’s Isle i Shetlandsöarna. Den kan ha gömts
undan när man siktade vikingar vid horisonten, men
en annan förklaring är att det rör sig om ett vikinga­
byte – men detta är som så mycket annat när det gäller
nordbornas tidiga förbindelser med Skottland bara
ren spekulation. En fascinerande, om än rent spekula­
tiv, hypotes är att vikingarnas omfattande och vildsinta
anfall på Irland i mitten av 800­talet bäst bör förklaras
med att de hade tillgång till förhållandevis närliggande
stödjepunkter. Det har också föreslagits att sådana
stödjepunkter kan ha hyst de gåtfulla gall-gædhil (’främ­
lingsirer’ eller ”iro­skandinaver”) som vid just denna tid
ibland omnämns i de iriska annalerna. Dessa vikinga­
baser kan under förra delen av 800­talet ha upprättats
på skotska öarna, i skotska kustområden och på Isle of
Man. Ett viktigt argument har varit att den region som
kallas lothlend eller laithlinn, varifrån vikingar kom
för att härja på Irland, avser delar av Skottland när den
omnämns i iriska annaler för åren 848 och 853. Detta
har emellertid kraftigt ifrågasatts.
Silverskatten från St Ninian’s
Isle i Shetlandsöarna. Den
inbegriper skålar, ringspännen,
svärdsprydnader, en sked och
ett gaffelliknande redskap samt
några silverkoner med ovisst
ändamål och käkbenet från en
tumlare. Att skatten nedlades ca
800 kan ha berott på vikingarnas
härjningar.
Kap 3 - CS2.indd 91 2006-10-09 15:38:35
91
.