Kap 3 - CS2.indd 66 2006-10-09 15:38:27

More documents

Recommendations

Info

FrANKErrIKETS KÄrNlÄNDEr Karl den stores ende överlevande son och efter trädare, ludvig den fromme (ludvig I), verkar i likhet med sin far ha varit jämf örelsevis obesvärad av vikingaanfall, även om sjörövare (vikingar?) omkring 820 uppges ha siktats vid nedre Seine. Men under åren efter ludvig den frommes död 840 tilltog viking arnas anfall. År 841 uppger Annales Bertiniani (’S:t Bertin klostrets annaler’) att rouen brändes av vikingar: ”Danska sjörövare seglade uppf ör floden och anf öll rouen, och staden ödelades av plundring, eld och svärd …” Fornfynd vittnar om en större brand i och runt rouenkatedralen i mitten av 800talet och ger en konkret bakgrund till den torra skriftliga upplysningen. Vid denna tid plundrades även flera rika kyrkor vid Seine, däribland Jumièges och Saint Wandrille, och 845 begav sig en vikingaflotta uppf ör Seine ända fram till Paris. Karl den skallige (Karl II) betalade vikingarna en tribut på drygt 2 500 kilo silver f ör att de skulle ge sig av. rivaliserande frankiska riken, käbblande frank iska kungaätter och tronpretendenter värvade alla vikingar, och många härskare frestades också att leja en vikingahär f ör att besegra en annan inom sina besittningar. År 860 värvade Karl den skallige vikingahövdingen Völund (Weland) och dennes här, som hade seglat uppf ör Somme, att anfalla andra vikingar som var verksamma längs Seine. Völund belägrade de senare på ön Oissel men levde upp till sin roll som legosoldat genom att ta emot en muta på 2 000 kilo silver f ör att låta Seinevikingarna undkomma. Det var ett tidens tecken när Karl den skallige i Pîtresediktet 864 f örsökte begränsa viking arnas stridsf örmåga genom att vid vite om dödsstraff f örbjuda sina undersåtar att sälja frankiska brynjor, vapen eller hästar till vikingarna: ”Den som av någon anledning eller mot någon lösen låter nordmännen få en brynja eller varjehanda vapen eller en häst, han ska såsom f örrädare mot sitt land anses ha f örverkat rätten till sitt liv utan ringaste möjlighet till benådan eller friköp.” Pont de l’Arche Från mitten av 800talet upprättade vikingar vinter läger på öarna i loire och Seine. En av de karolingiska härskarnas motåtgärder blev att slå broar över flod erna för att hindra vikingaskeppen från att tränga vidare. I ”S:t Bertinklostrets annaler” omnämns att ett sådant broarbete påbörjades 862 i Pistis, och den orten har övertygande likställts med Pont de l’Arche, som ligger 5 km nedströms från Pîtres vid Seine, nära sammanflödet med Eure. Här löper under en kortare Förgylld, niellerad silverbägare tillverkad i frankerriket under karolingertid ca 800 men påträffad 1872 på Fejø mellan Lolland och Själland i Danmark. Ett resultat av byteshandel eller plundring? Vid niellering graveras föremålet, varefter fördjupningarna fylls med en svart massa av silver och svavel. Höjd 9,7 cm. Kap 3 - CS2.indd 79 2006-10-09 15:38:31 79 .
vikingatåg 80 Motstående sida: Ett silvermynt, en s.k. Peterpenning (St Peter’s Penny), slagen i York i början av 900talet men påträffad i Camp de Péran i Bretagne i Frankrike. sträcka de båda floderna parallellt och har, inbegripet näset mellan dem, en sammanlagd bredd av 300 m. I Igoville på Seines norra strand, mittemot Pont de l’Arche, har man upptäckt ett 6,5 hektar stort område som omges av en i stort sett kvadratisk jordvall med 270 m sida. Fortet, som förmodligen var avsett att hysa en styrka som kunde försvara brohuvudet, stod av allt att döma klart när det 865 erövrades av vikingar, men det hade ännu inte försetts med garnison. Vikingarna höll fortet under ett år medan de beläg rade Paris och lämnade det först när de erbjöds en lösensumma på cirka 1 500 kilo silver. Efter detta skedde ett uppehåll i vikingaanfallen, och frankerna tog snabbt vara på detta tillfälle för att förstärka fortet. Skriftliga källor omnämner att de använde sig av trä och sten, och arkeologer har påträffat vittnes ISlE DE GrOIX: EN BrANDGrAV I BrETAGNE Den mest storslagna vikingagraven på kontinenten har påträffats på en ö som heter l’Isle de Groix, 6 km utanför Bretagnes sydvästkust och 14 km från lorient. På öns sydöstra del, inte långt från byn locmaria, ligger en udde med 5 m höga skifferklippor. Udden är varken den högsta eller längsta i området, men den ligger närmast den nutida hamnen där, som även kan ha varit en landningsplats under vikingatiden. På en hög klippbrant, som håller på att erodera, ligger en gravhög som 1906 undersöktes av två amatörarkeologer. De upptäckte en omfattande brandgrav som innehöll ca 1 000 klinknaglar – lämningarna efter ett bränt skepp. Skeppet verkar ha varit ca 11–13 m lång och innehöll kvarlevorna av två människor: en vuxen person och en tonåring. Bland de vapen som följde dem i graven fanns två svärd, pilspetsar, fyra spjutspetsar, två yxhuvuden, remsöljor och sporrar samt mellan 15 och 24 sköldbucklor. börd om att fortet har byggts om på just detta sätt. Den ursprungliga, enkla lervallens fasad avlägsnades och vallen förstärktes med horisontella, lerfogade timmerstockar. Därefter uppfördes en ny och mer imponerande fasad av sten. Alla dessa ansträngning ar nyttade dock föga till. År 885 erövrades fortet av en vikingaflotta, som uppges ha bestått av 700 skepp och som förstörde försvarsverken innan den begav sig vidare för att belägra Paris. Graven innehöll dessutom smycken och klädesplagg; husgeråd såsom skålar, ämbar och en gryta; redskap, däribland ett städ, en hammare, tänger och borrar; samt 19 spelbrickor och två speltärningar i ben. Medan graven undersöktes utsattes den för plundring, och vem vet vad som kan ha försvunnit? De bevarade föremålen lämnar dock inget tvivel om att graven var avsedd för en vikingahövding från 900talet. Camp de Péran En ringborg i Frankrike som har påvisbara koppling ar till vikingarna är Camp de Péran, som ligger 5 km söder om SaintBrieuc, nära Bretagnes nordkust. ringborgen har 140 m diameter och en enda 3 m hög stenvall, som står på en med vertikala och horisontella Nedan till höger: Fyndplatsen för brandgraven på Isle de Groix i Bretagne i Frankrike. Nedan till vänster: Remsöljor, en fingerring i guld och andra mindre föremål från graven. Kap 3 - CS2.indd 80 2006-10-09 15:38:31
Page 1 and 2: Kap 3 - CS2.indd 66 2006-10-09 15:3
Page 3 and 4: VIKINGArNA I KrIG Vikingarna var v
Page 5 and 6: vikingatåg 70 BÄrSÄrKAr Orden
Page 7 and 8: ”Här visade sig fasansfulla jär
Page 9 and 10: vikingatåg 74 Codex Aureus (’gyl
Page 11 and 12: 76 FRISLAND F R A N K E R R I K E T
Page 13: vikingatåg 78 Skelett av en vuxen
Page 17 and 18: Vikingar, såsom de avbildas i Pass
Page 19 and 20: vikingatåg 84 Fyra barn/ungdomar,
Page 21 and 22: 86 GrAVEN I DONNYBrOOK År 1879 upp
Page 23 and 24: vikingatåg 88 Skelettet av en man
Page 25 and 26: vikingatåg 90 Svärd, sköldbucklo
Page 27 and 28: 92 Arabiska silvermynt, s.k. dirham

Kap 3 - CS2.indd 66 2006-10-09 15:38:27

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?