ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet

Recommendations

Info

ca 107 MILJONER KRONOR HAR PROJEKTET TOTALT OMSATT 1995-2009 Kostnader för Kävlingeåprojektet 1995-2009 Planering/projektering Markersättningar Entreprenadarbeten Övrigt 24% 6,6% 7,7% 69,9%
Kostnader kävlingeåprojektet har totalt omsatt cirka 107 miljoner kronor under perioden 1995 till och med 2009. De största kostnaderna utgörs av entreprenadersättningar för anläggning av dammar och våtmarker. Resten hänför sig till planering och projektering, markersättningar, undersökning av miljöeffekter, information och administration. Mindre kostnader gäller ersättning för skördeskador, insådd av gräs och plantering av träd och buskar. Finansiering projektet har basfinansierats av de medverkande kommunerna, som stått för nästan hälften av kostnaderna. Merparten av den icke-kommunala finansieringen har staten och EU stått för. Sålunda fick projektet i etapp I bidrag genom EU:s Life-fond. Under etapp II utgjordes den externa finansieringen främst av statliga LIP-medel (Lokalt InvesteringsProgram), som söktes av de enskilda kommunerna. Under slutet av etapp II och under hela etapp III är det det statliga investeringsstödet för våtmarker som varit den huvudsakliga icke-kommunala inkomstkällan. Investeringsstödet har sökts för varje enskild våtmarksanläggning. Övriga finansiärer i projektet är Region Skånes miljövårdsfond och en privat donation på 100 000 kronor. Utanför projektets bokförda ekonomi finns de statliga miljöersättningarna för skötsel av våtmarker och skyddszoner. Andra delar som inte finns med i bokföringen är medverkan från kommunala politiker, tjänstemän och representanter för olika intresseorganisationer samt den delfinansiering som enskilda markägare själva stått för när det gäller så kallade bidragsdammar, till exempel dammar för bevattning. Fördelning av kommunala anslag av de kommunala anslagen står Lund, Eslöv och Sjöbo för de största delarna. Fördelningen mellan kommunerna är fastlagd i samarbetsavtalet och baseras på befolkningstäthet (skatteunderlag), areal inom avrinningsområdet och behovet och nyttan av åtgärderna inom respektive kommun. Behov och nytta har bedömts vara högre i de västra mer uppodlade och havsnära delarna av avrinningsområdet. Finansiering av Kävlingeåprojektet 1995-2009 3% 17 32% 12% 4% Kommunerna EU-Life LIP Investeringsstöd Övrigt 49% Fördelning av kommunala anslag Tomelilla Tomelilla 2% 2% Sjöbo Sjöbo 13% 13% Ystad Ystad 1% 1% Eslöv Eslöv 26% 26% Hörby Hörby 6% 6% Höör Höör 2% 2% Lund 39% Kävlinge Kävlinge 9% 9% Lomma 2%
Page 1: Mer natur - Renare vatten 1995- 200
Page 4 and 5: Övergödningen av sjöar och hav m
Page 6 and 7: 1200 KM2 STORT ÄR KÄVLINGE- ÅNS
Page 8 and 9: 1958 STARTADE KÄVLINGEÅNS VATTENV
Page 10 and 11: 300 HEKTAR ANLAGDA VÅTMARKER OCH D
Page 12 and 13: Unikt samarbetsprojekt projektet st
Page 14 and 15: Viktiga erfarenheter en förutsätt
Page 19 and 20: Så här har nya våtmarker skapats
Page 21 and 22: Restaurering av historiska våtmark
Page 23: av vatten är idag våtmarker med s
Page 26 and 27: Naturliga reningsverk den omfattand
Page 28 and 29: i dammen, är avgörande för hur s
Page 30 and 31: Effekter i Kävlingeån en viktig f
Page 33 and 34: Nygamla livsmiljöer för ungefär
Page 36 and 37: Tio rödlistade arter (Artdatabanke
Page 38 and 39: Bottenfauna Totalt har 36 dammar oc
Page 40: Våtmarker, vattendrag och fisk nat
Page 43: kävlingeåprojektets upprinnelse k
Page 46: Fortsatt arbete med Kävlingeån Pr
Page 50: Medverkande kommuner Denna publikat

ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?