ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet

av vatten är idag våtmarker med sumpskogar, kärr och
fuktängar, där ”nya” kvaliteter utvecklats. Eftersom det i
många jordbruksområden är påtagligt ont om natur skulle
det vara tveksamt att försöka restaurera sådana områden,
då de kanske redan idag utgör några av landskapets
mest värdefulla naturmiljöer, även om de skapats som ett
resultat av människans torrläggningsambitioner.
Trots sådana begränsningar finns det bland de historiska
våtmarksobjekten ett antal mycket intressanta
restaureringsprojekt. I flera av områdena har Kävlingeåprojektet
redan genomfört en rad åtgärder. Några av
de största anläggningarna till exempel Hjularöd, Skarhult,
Askeröds mosse och Klingavälsåns norra lopp,
ligger sålunda på platser som tidigare varit våtmarker.
Inventeringen av historiska våtmarker har också resulterat
i att ”nya” platser upptäckts, platser som inte
uppmärksammats i det övriga arbetet. Det gäller bland
annat våtmarker vid Ågerup, Säljeröd och Östraby.
Genomförda åtgärder
genom kävlingeåprojektet har ett stort antal våtmarker
och dammar skapats i landskapet. Totalt har cirka 350
hektar nya vattenmiljöer, fördelat på 150 olika våtmarker
och dammar, tillkommit under åren 1995 till 2009. Storleken
varierar mellan 0,2 och flera hektar. Den arealmässigt
största anläggningen är restaureringen av Klingavälsåns
norra del där mer än 50 hektar åker överförts till beteshävdad
våtmark. Vattendjupet i anläggningarna varierar
i allmänhet mellan några decimeter till drygt en meter.
Några dammar som används för bevattning kan till och
med vara över två meter djupa. I en del våtmarker och
dammar varierar yta och djup stort under året, beroende
på att hela eller delar av anläggningarna torkar ut under
torrperioder för att under högflöden växa sig större och
djupare.
Restaurering av vattendrag
kävlingeåprojektet har även restaurerat vattendrag,
till exempel bäckarna vid Vikingabyn (Kävlinge kommun)
och i Rödabäck (Eslövs kommun) samt återställt de tidigare
meanderloppen i delar av Grybybäcken, Borstbäcken
(Eslövs kommun) och Klingavälsån (Lunds kommun).
0,5-1
Skyddszoner
Under etapp I av Kävlingeåprojektet etablerades
utmed olika vattendrag cirka 2,5 mil skyddszoner
med en sammanlagd areal av 15 hektar. Därefter
har inget aktivt arbete med skyddszoner utförts.
Upprepade sammanställningar av uppgifter från
Jordbruksverket har dock utförts för att bedöma
hur mycket skyddszoner som erhåller statliga miljöersättningar
inom avrinningsområdet. Utifrån
dessa uppgifter har skyddszonerna bedömts ha god
täckning och ytterligare arbete i Kävlingeåprojektet
har därför inte ansetts behövligt.
Ny samfällighet för våtmark
I Hörby kommun har en drygt 10 hektar stor
våtmark anlagts vid Askeröd. Våtmarken sträcker
sig över sex fastigheter. Hur den framtida förvaltningen
och skötseln av vattenanläggningen skulle
se ut överlät Kävlingeåprojektet åt Lantmäteriet
att utreda. Verket fann att det lagrum som bäst
lämpade sig var att bilda en samfällighet med stöd
av Anläggningslagen. Våtmarken har nu genom
förrättning blivit en gemensamhetsanläggning med
miljövårdande syfte. Den nya samfällighetsföreningen
ansvarar för drift och underhåll av våtmarken.
I praktiken har föreningen lagt ut arbetet på
entreprenad, där två av markägarna sköter området
och som ersättning får de det statliga skötselstödet
för våtmarken.
23
Våtmarkernas storlek
Antal 0 10 20 30 40 50 60
>1-2
>2-5
>5