ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet
ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet
ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kostnader<br />
kävlingeå<strong>projektet</strong> har totalt omsatt cirka 107 miljo<strong>ner</strong><br />
kronor under perioden 1995 till och med 2009. De<br />
största kostnaderna utgörs av entreprenadersättningar för<br />
anläggning av dammar och våtmarker. Resten hänför sig<br />
till pla<strong>ner</strong>ing och projektering, markersättningar, undersökning<br />
av miljöeffekter, information och administration.<br />
Mindre kostnader gäller ersättning för skördeskador,<br />
insådd av gräs och plantering av träd och buskar.<br />
Finansiering<br />
<strong>projektet</strong> har basfinansierats av de medverkande kommu<strong>ner</strong>na,<br />
som stått för nästan hälften av kostnaderna.<br />
Merparten av den icke-kommunala finansieringen har<br />
staten och EU stått för. Sålunda fick <strong>projektet</strong> i etapp I<br />
bidrag genom EU:s Life-fond. Under etapp II utgjordes<br />
den externa finansieringen främst av statliga LIP-medel<br />
(Lokalt InvesteringsProgram), som söktes av de enskilda<br />
kommu<strong>ner</strong>na. Under slutet av etapp II och under hela<br />
etapp III är det det statliga investeringsstödet för våtmarker<br />
som varit den huvudsakliga icke-kommunala<br />
inkomstkällan. Investeringsstödet har sökts för varje enskild<br />
våtmarksanläggning. Övriga finansiärer i <strong>projektet</strong><br />
är Region Skånes miljövårdsfond och en privat donation<br />
på 100 000 kronor.<br />
Utanför <strong>projektet</strong>s bokförda ekonomi finns de statliga<br />
miljöersättningarna för skötsel av våtmarker och skyddszo<strong>ner</strong>.<br />
Andra delar som inte finns med i bokföringen är<br />
medverkan från kommunala politiker, tjänstemän och<br />
representanter för olika intresseorganisatio<strong>ner</strong> samt den<br />
delfinansiering som enskilda markägare själva stått för<br />
när det gäller så kallade bidragsdammar, till exempel<br />
dammar för bevattning.<br />
Fördelning av kommunala anslag<br />
av de kommunala anslagen står Lund, Eslöv och Sjöbo<br />
för de största delarna. Fördelningen mellan kommu<strong>ner</strong>na<br />
är fastlagd i samarbetsavtalet och baseras på befolkningstäthet<br />
(skatteunderlag), areal inom avrinningsområdet och<br />
behovet och nyttan av åtgärderna inom respektive kommun.<br />
Behov och nytta har bedömts vara högre i de västra<br />
mer uppodlade och havsnära delarna av avrinningsområdet.<br />
Finansiering av <strong>Kävlingeå</strong><strong>projektet</strong><br />
1995-2009<br />
3%<br />
17<br />
32%<br />
12%<br />
4%<br />
Kommu<strong>ner</strong>na EU-Life LIP<br />
Investeringsstöd Övrigt<br />
49%<br />
Fördelning av kommunala anslag<br />
Tomelilla Tomelilla 2% 2%<br />
Sjöbo Sjöbo 13% 13%<br />
Ystad Ystad 1% 1%<br />
Eslöv Eslöv 26% 26%<br />
Hörby Hörby 6% 6%<br />
Höör Höör 2% 2%<br />
Lund 39% Kävlinge Kävlinge 9% 9%<br />
Lomma 2%
Change language