ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet
ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet
ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
som lätt kan spolas ut vid högflöden. Minskad kvarhållning<br />
av fosfor kan också bero på att bottenytans förmåga<br />
att binda löst fosfor minskat. Rensning av äldre dammar<br />
kan därför förbättra reduktionsförmågan, med undantag<br />
för våtmarker som anläggs på tidigare odlade torvjordar.<br />
I dessa har det visat sig att man även initialt kan<br />
ha stora läckage av fosfor. Undersökningar under 2005-<br />
2008 av restaurerade våtmarker på torvrika områden i<br />
sydvästra Skåne, vilka tidigare brukats som åker eller<br />
betesmarker, har visat att det kan förekomma läckage av<br />
näringsämnen från sådana miljöer. Våtmarken vid Hjularöd<br />
inom <strong>Kävlingeå</strong><strong>projektet</strong> är ett av de undersökta<br />
områdena. Främst är det fosfor som tenderar att läcka ut<br />
och uttransporten synes i allmänhet vara störst när anläggningen<br />
är ny. Hur denna typ av våtmarker fungerar<br />
som näringsfällor sett över en längre tidsperiod kan inte<br />
besvaras idag, då resultat endast finns från ganska korta<br />
mätserier.<br />
De mätresultat som tagits fram inom ramen för <strong>Kävlingeå</strong><strong>projektet</strong><br />
och Höjeå<strong>projektet</strong> har använts i diverse<br />
forskningsprojekt, bland annat vid Linköpings Universitet<br />
(Institutionen för TEMA Vatten), SMHI samt Våtmarkscentrum<br />
vid Halmstad högskola. De långa tidserierna och<br />
variationen mellan mätdammarna har gjort att denna<br />
satsning från projekten varit mycket värdefull för att öka<br />
kunskapen om dammar som åtgärd för att minska transporten<br />
av näring till vattendrag, sjöar och hav.<br />
Mer om genomförda undersökningar hittar du<br />
i <strong>projektet</strong>s rapporter – se vidare under Vill du veta mer?<br />
Kostnadseffektivitet<br />
För att kunna bedöma hur effektiva anlagda<br />
våtmarker är som reningsverk har flera studier<br />
gjorts för att jämföra kostnaderna mellan olika<br />
reningsalternativ. Forskning inom området<br />
har bedrivits bland annat på Beijerinstitutet.<br />
Utfallet beror på vilka ingångssiffror man<br />
utgår ifrån i kalkylerna vad gäller kostnader<br />
och reduktionskapacitet. Avskrivningstiden<br />
är också avgörande för utfallet. Studierna har<br />
visat att våtmarker i jordbrukslandskapet står<br />
sig väl jämförda med andra åtgärder, till exempel<br />
kvävereduktion i reningsverk och riktade<br />
åtgärder mot minskat kväveläckage från åkermark.<br />
Ser man samtidigt till andra så kallade<br />
ekosystemtjänster som ge<strong>ner</strong>eras av våtmarker,<br />
såsom rening av andra ämnen än närsalter, nya<br />
rekreationsmiljöer och betydelsen för biologisk<br />
mångfald, ter sig investering i våtmarker som<br />
en kostnadseffektiv åtgärd.<br />
En enkel beräkning av kostnaderna för<br />
kvävereduktion i anlagda våtmarker, baserad<br />
på erfarenheter från <strong>Kävlingeå</strong><strong>projektet</strong>, kan se<br />
ut så här:<br />
29<br />
▶ Anläggningskostnad: 300 000 kr per hektar<br />
▶ Kvävereduktion: 500 kg per hektar och år<br />
▶ Avskrivningstid: 20 år<br />
▶ Kvävereduktionskostnad per år: 30 kr/kg<br />
(Beräkning: 300 000/500 = 600, 600/20 = 30)
Change language