ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet
ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet
ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Effekter i <strong>Kävlingeå</strong>n<br />
en viktig fråga som ofta kommer upp i sammanhanget<br />
är i vilken mån de anlagda dammarna och våtmarkerna<br />
verkligen begränsar transporten av näringsämnen ut i<br />
<strong>Kävlingeå</strong>n och vidare ut till Öresund. Kan man se några<br />
resultat av åtgärdsarbetet? Svaret kan troligen besvaras<br />
med ja, men effekterna är svåra att utläsa. Orsakerna är<br />
flera. I de mätningar som <strong>Kävlingeå</strong>ns Vattenvårdsförbund<br />
utfört under perioden 1988-2008 har de beräknade<br />
transporterna av kväve varierat mellan 900 och 2900 ton<br />
per år. Motsvarande variation för fosfor har legat mellan<br />
10 och 60 ton. De stora skillnaderna beror i hög grad på<br />
hur mycket det regnat olika år och hur regnen fördelat<br />
sig under respektive år. De anlagda dammarna och våtmarkerna<br />
beräknas reducera transporten av kväve och<br />
fosfor med i genomsnitt cirka 100 ton kväve och upp till<br />
5 ton fosfor per år. Minskningen av kvävetransporten i<br />
våtmarkerna motsvarar det sammanlagda årliga kväveutsläppet<br />
från alla de större reningsverken inom <strong>Kävlingeå</strong>ns<br />
avrinningsområde.<br />
I ett vidare perspektiv står det klart att våtmarksprojekten<br />
med de nyskapade vattenmiljöerna lyckats bryta en<br />
nästan 200-årig trend mot torrläggning och avvattning av<br />
landskapet. Sett till den samlade nyttan av de nya våtmarkerna<br />
i avrinningsområdet är det också viktigt att notera<br />
att de, förutom att reducera näringsämnen, har positiva<br />
effekter också på vattenkvalitet, biologisk mångfald och<br />
möjligheter till rekreation.<br />
Effekter i mindre vattendrag<br />
i mindre vattendrag där dammar anlagts kan man<br />
redan efter något år förvänta sig mätbara effekter på<br />
vattnets innehåll av näringsämnen. Sommartid är det<br />
i många fall fullt rimligt att kunna notera en halvering<br />
av närsalthalterna, medan effekten om vintern oftast<br />
är mindre än 5%. I absoluta tal, räknat i antalet kg näringsämnen,<br />
reduceras/kvarhålls dock störst mängder i<br />
dammarna under vinterhalvåret.<br />
30<br />
I ett vidare perspektiv<br />
står det klart att<br />
våtmarksprojekten<br />
med de nyskapade<br />
vattenmiljöerna<br />
lyckats bryta en<br />
nästan 200-årig trend<br />
mot torrläggning<br />
och avvattning av<br />
landskapet.