ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet

Tio rödlistade arter (Artdatabanken 2000) har påträffats i
2/3 av anläggningarna. Fyra av dem (smådopping, mindre
strandpipare, sydlig gulärla och skärfläcka) ströks i
2005 års rödlista. Två tillkommande arter i 2005 års rödlista
har noterats i våtmarkerna; brushane och gräshoppsångare.
Allmänt kan sägas att alla dammar och våtmarker gynnar
fågellivet. Dammens eller våtmarkens utformning,
läge, storlek och biologi påverkar naturligtvis vilka arter
som dras dit. För vissa arter som sothöna och gräsand
spelar dammens utseende mindre roll, medan mindre
strandpipare, skedand och rödbena ställer krav på flacka
slänter, partier utan vegetation, bete och fuktiga områden.
Det är dock på förhand ofta svårt att säga vilka fågelarter
som kommer att häcka eller upphålla sig vid en
viss damm eller våtmark. Även till synes enkla dammar
utan beteshävd, speciell flikighet eller markerade grundområden,
kan hysa mindre vanliga arter, till exempel
olika doppingar och änder.
Växter
drygt 30 olika anlagda dammar och våtmarker i Kävlingeåns
och Höjeåns avrinningsområden har inventerats
på växter under åren 1998 och 2000. Totalt påträffades
över 100 våtmarksarter, med ett genomsnitt av drygt 30
arter per damm/våtmark. Fem rödlistade arter noterades,
varav blåtåg och vårtsärv fanns i sju respektive fem
dammar, medan kärrjohannesört, borstsäv och uddnate
noterades i vardera en damm. Vårtsärv ströks från rödlistan
2005.
36
Häckande gravänder och gräsänder
%
Dammålder
(år)
0
1
2
3
>3
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Gravand
Gräsand
Andelen dammar (%) i de olika ålderskategorierna
som hade gravand och gräsand. Från
undersökningar 1994-2000.
Avser Gärdenfors U. (ed.) 2000. Rödlistade
arter i Sverige 2000. ArtDatabanken, Sveriges
Lantbruksuniversitet - Uppsala.