ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet
ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet
ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ålder och hävd<br />
inget samband kunde ses mellan antalet våtmarksväxter<br />
och dammarnas ålder eller storlek.<br />
Även om artantalet var snarlikt mellan unga och äldre<br />
dammar skiljde sig vegetationens utseende tydligt. Runt<br />
de yngsta dammarna domi<strong>ner</strong>ade små, konkurrenssvaga<br />
pionjärarter, till exempel vägtåg, sumpfräne och tiggarranunkel.<br />
Stränderna vid de äldre dammarna domi<strong>ner</strong>ades<br />
ofta av storvuxna, konkurrensstarka vassbildare, såsom<br />
stor igelknopp, jättegröe och gråvide.<br />
Hävden hade också en tydlig inverkan på vegetationen<br />
och runt de flesta betade dammar hade den höga vegetationen<br />
ersatts av en låg grässvål. I dessa miljöer gynnas<br />
mindre gräs såsom kärrkavle och kärrgröe. Betet med<br />
tramp skapar också utrymme för konkurrenssvaga arter,<br />
till exempel brunskära. Skillnaderna i artsammansättning<br />
mellan betade och ohävdade dammar gör att en blandning<br />
av dessa sannolikt bäst gynnar den biologiska mångfalden.<br />
Förändringar med tiden<br />
en jämförelse mellan 1998 och 2000 års inventering<br />
visar att ganska små förändringar ägt rum i de flesta<br />
dammar, såväl beträffande vegetationens utseende som<br />
det totala antalet arter. Dock var förändringen ofta större<br />
i yngre dammar än i äldre, där vegetationen i högre<br />
grad hunnit stabilisera sig.<br />
Artlistorna från dessa båda inventeringar täcker troligen<br />
ganska väl in den grupp av våtmarksväxter som kan<br />
förväntas etablera sig i nyanlagda dammar i slättbygder,<br />
framför allt i Skåne men även i övriga Sydsverige. På längre<br />
sikt är det möjligt att ytterligare vattenväxter kan etableras,<br />
även om många undanträngda arter också tycks<br />
vara svårspridda. Det är möjligt att aktiv etablering skulle<br />
kunna vara ett sätt att hjälpa till att sprida sådana arter.<br />
Häckande sothöns<br />
Antal häckande par sothöns i dammar/våtmarker<br />
i de olika ålderskategorierna. Från<br />
undersökningar 1994-2000.<br />
37<br />
Antal par<br />
Dammålder<br />
(år)<br />
0<br />
1<br />
2<br />
3<br />
>3<br />
0 5 10 15 20 25 30<br />
Betet med tramp skapar<br />
också utrymme för<br />
konkurrenssvaga arter, till<br />
exempel brunskära.
Change language