ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet

Recommendations

Info

60% AV DE UNDERSÖKTA VÅT- MARKERNA VAR TILLGÄNG- LIGA FÖR ALLMÄNHETEN
kävlingeåprojektets upprinnelse kan härledas till ett samarbete i början av 1990-talet mellan Lunds och Eslövs kommuner med Kävlingeåns dalgång som utgångspunkt för en gemensam utveckling av kommunal service men också av miljöer för boende och rekreation. Vid projektstarten var de båda kommunernas stadsarkitektkontor mycket aktiva. Placeringen av våtmarker och dammar i Kävlingeåprojektet har inte styrts av rekreationsbehov i första hand. Däremot har närhet till bebyggelse haft betydelse vid bedömningen av behov och nytta. I flera fall har också särskilda åtgärder utförts för att öka tillgängligheten till områdena runt de anlagda våtmarkerna, exempelvis genom anläggning av stigar, stängselgenomgångar och gömslen. I samarbete med Höjeåprojektet redovisade Kävlingeåprojektet år 2002 en sammanställning av våtmarksanläggningarnas betydelse för friluftsliv och rekreation. Resultatet av genomgången, som omfattade 122 våtmarker och dammar, visade att vid minst 65% av dammarna förekom någon form av aktivitet, där de vanligaste var promenader, fågelskådning, skridskoåkning, bad, fiske, båtnyttjande eller ridning. Skyddszonerna utnyttjades för vandringar och som jakt- eller ridstråk. Åarna med skyddszoner och tillgängliga dammar utnyttjades i en del fall dessutom för utbildningsverksamhet inom allt från förskola till högskola. För markägarna var möjligheterna till jakt ofta en av de viktigaste drivkrafterna för att skapa nya vatten. Konkreta tecken på detta är de många jakttorn och gömslen som finns uppförda i anslutning till dammarna. Drygt 60% av de undersökta våtmarkerna/dammarna var tillgängliga för allmänheten, förutsatt att man kan ta sig dit med bil och har möjligheten att göra kortare eller längre promenader. I de fall det krävs en längre promenad (mer än ca 200 m) är skyddszoner och beträdor ofta avgörande för framkomligheten. Resterande delen av dammarna kan endast nås via privat mark och har då inte bedömts vara tillgängliga för allmänheten. Placeringen av våtmarker och dammar i Kävlingeåprojektet har inte styrts av rekreationsbehov i första hand. Däremot har närhet till bebyggelse haft betydelse vid bedömningen av behov och nytta. I flera fall har också särskilda åtgärder utförts för att öka tillgängligheten till områdena runt de anlagda våtmarkerna, exempelvis genom anläggning av stigar, stängselgenomgångar och gömslen. 43
Page 1: Mer natur - Renare vatten 1995- 200
Page 4 and 5: Övergödningen av sjöar och hav m
Page 6 and 7: 1200 KM2 STORT ÄR KÄVLINGE- ÅNS
Page 8 and 9: 1958 STARTADE KÄVLINGEÅNS VATTENV
Page 10 and 11: 300 HEKTAR ANLAGDA VÅTMARKER OCH D
Page 12 and 13: Unikt samarbetsprojekt projektet st
Page 14 and 15: Viktiga erfarenheter en förutsätt
Page 16 and 17: ca 107 MILJONER KRONOR HAR PROJEKTE
Page 19 and 20: Så här har nya våtmarker skapats
Page 21 and 22: Restaurering av historiska våtmark
Page 23: av vatten är idag våtmarker med s
Page 26 and 27: Naturliga reningsverk den omfattand
Page 28 and 29: i dammen, är avgörande för hur s
Page 30 and 31: Effekter i Kävlingeån en viktig f
Page 33 and 34: Nygamla livsmiljöer för ungefär
Page 36 and 37: Tio rödlistade arter (Artdatabanke
Page 38 and 39: Bottenfauna Totalt har 36 dammar oc
Page 40: Våtmarker, vattendrag och fisk nat
Page 46: Fortsatt arbete med Kävlingeån Pr
Page 50: Medverkande kommuner Denna publikat

ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?