ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet

i dammen, är avgörande för hur stor reduktionen blir. I
till exempel Slogstorp, som är en liten damm med stort
tillrinningsområde och hög belastning, har uppmätts en
mycket hög absolut reduktion (2250 kg/ha och år), medan
den relativa reduktionen (4,3%) är förhållandevis låg.
Variationen av kvävereduktionen i en och samma
damm under olika år kan i stort sett förklaras med variationen
i vattenflödet från år till år. Ett år med hög
vattenföring innebär därför normalt hög absolut kvävereduktion
och omvänt under år med låg vattenföring.
Mätningarna visar också att en damms förmåga att rena
vattnet från kväve inte nämnvärt påverkas av dammens
ålder. Detta oavsett om dammen rensas eller får ”leva
sitt eget liv”.
Också reduktionen av fosfor och suspenderat material
är betingat av belastningen på dammen, men man kan
inte se samma tydliga mönster som för reduktionen av
kväve, bland annat beroende på att reduktionsprocesserna
är annorlunda. Eftersom en stor andel av fosforn
är bunden till partiklar ser reduktionsbilden för fosfor
och suspenderat material ofta ganska likartad ut.
Även om tillfälliga läckage förekommer, tyder resultaten
på att högre belastning över tiden leder till totalt sett
högre reduktion i absoluta tal. Den relativa reduktionen
är vanligtvis högre för fosfor och sediment än för kväve.
Dock visar studierna att dammarnas ålder tycks ha en
viss inverkan. Dammarnas förmåga att reducera fosfor
och sedimentpartiklar är vanligtvis bäst i en ung damm,
och försämras något med åren. Detta har sin naturliga
förklaring i att dammarna efterhand fylls med sediment
28
50o
KG KVÄVE KAN REDU-
CERAS PER HEKTAR
VÅTMARK OCH ÅR
Studierna har visat
att våtmarker i
jordbrukslandskapet
står sig väl jämförda
med andra åtgärder, till
exempel kvävereduktion
i reningsverk och riktade
åtgärder mot minskat
kväveläckage från
åkermark.