ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet
ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet
ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
men också fosfor bundet till jordpartiklar som lagras i<br />
sedimenten.<br />
Processernas förlopp varierar under året. Vissa perioder<br />
kan man ha ganska stora fosfor- och/eller sedimentläckage,<br />
medan hög ackumulation (reduktion) domi<strong>ner</strong>ar<br />
under andra delar av året. Fosforläckage kan uppstå till<br />
exempel sommartid om det blir syrebrist vid bottnen av<br />
en damm. Fosfor som tidigare varit bundet i bottensedimenten<br />
kan då frigöras till vattnet och orsaka ett ”läckage”<br />
ut från dammen. En annan liknande situation kan uppkomma<br />
om dammen utsätts för erosion, till exempel vid<br />
högvatten eller kraftig vind, då stora mängder sediment<br />
kan föras ut från dammen.<br />
Även om de flesta undersökningar av våtmarker har<br />
gällt reduktion av näringsämnen finns också flera exempel<br />
på andra vattenreningseffekter i våtmarker. Till<br />
exempel har norska studier visat att resterna av bekämpningsmedel<br />
minskat markant i vatten som passerat dammar.<br />
Man har också noterat att halten av bakterier och<br />
metaller kan minskas väsentligt om vattnet leds genom<br />
natur- och dagvattendammar.<br />
Undersökningar<br />
<strong>projektet</strong> har medverkat i mycket ingående studier<br />
av reduktionen av näringsämnen och sediment i tre anlagda<br />
våtmarker. En av de tre våtmarkerna, Slogstorp,<br />
ligger inom <strong>Kävlingeå</strong>ns avrinningsområde medan de<br />
två andra, Råbytorp och Genarp ligger inom det angränsande<br />
avrinningsområdet Höjeå. I dessa tre dammar har<br />
mätningar gjorts kontinuerligt i mellan fyra och tio år<br />
med hjälp av automatiska provtagare.<br />
Den totala reduktionen av kväve, fosfor och suspenderat<br />
material (sediment) för de tre dammarna framgår av<br />
stapeldiagrammen. Reduktionen är i diagrammen angiven<br />
som kg/ha dammyta och år (absolut reduktion). På varje<br />
stapel anges också den procentuella (relativa) reduktionen<br />
med en siffra. Denna siffra visar alltså hur stor andel av inkommande<br />
mängd näringsämnen och sediment som har<br />
reducerats vid vattnets passage genom dammen.<br />
Framförallt när det gäller kväve visar undersökningarna<br />
att belastningen, d v s den mängd som kommer in<br />
Reduktion av kväve, fosfor och sediment i tre undersökta<br />
dammar. Staplarna visar den absoluta reduktionen. På varje<br />
stapel anges också den relativa reduktionen i procent.<br />
Totalkväve<br />
(kg/ha/år)<br />
Totalfosfor<br />
(kg/ha/år)<br />
Suspenderat<br />
material<br />
(ton/ha/år)<br />
27<br />
2500<br />
2000<br />
1500<br />
1000<br />
500<br />
0<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
14000<br />
12000<br />
10000<br />
8000<br />
6000<br />
4000<br />
2000<br />
0<br />
Dammyta (ha)<br />
Tillrinningsomr. (ha)<br />
8,9%<br />
Genomsnittlig kvävereduktion<br />
Genarp Råbytorp Slogstorp<br />
Genomsnittlig fosforreduktion<br />
31%<br />
Genarp Råbytorp Slogstorp<br />
Genomsnittlig sedimentreduktion<br />
32%<br />
5,6%<br />
10%<br />
28%<br />
4,3%<br />
12%<br />
47%<br />
Genarp Råbytorp Slogstorp<br />
1,0 0,75 0,65<br />
300 380 880