ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet
ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet
ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
kävlingeå<strong>projektet</strong>s upprinnelse kan härledas till<br />
ett samarbete i början av 1990-talet mellan Lunds och<br />
Eslövs kommu<strong>ner</strong> med <strong>Kävlingeå</strong>ns dalgång som utgångspunkt<br />
för en gemensam utveckling av kommunal<br />
service men också av miljöer för boende och rekreation.<br />
Vid projektstarten var de båda kommu<strong>ner</strong>nas stadsarkitektkontor<br />
mycket aktiva.<br />
Placeringen av våtmarker och dammar i <strong>Kävlingeå</strong><strong>projektet</strong><br />
har inte styrts av rekreationsbehov i första<br />
hand. Däremot har närhet till bebyggelse haft betydelse<br />
vid bedömningen av behov och nytta. I flera fall har också<br />
särskilda åtgärder utförts för att öka tillgängligheten<br />
till områdena runt de anlagda våtmarkerna, exempelvis<br />
genom anläggning av stigar, stängselgenomgångar och<br />
gömslen. I samarbete med Höjeå<strong>projektet</strong> redovisade<br />
<strong>Kävlingeå</strong><strong>projektet</strong> år 2002 en sammanställning av<br />
våtmarksanläggningarnas betydelse för friluftsliv och<br />
rekreation.<br />
Resultatet av genomgången, som omfattade 122 våtmarker<br />
och dammar, visade att vid minst 65% av dammarna<br />
förekom någon form av aktivitet, där de vanligaste<br />
var promenader, fågelskådning, skridskoåkning, bad,<br />
fiske, båtnyttjande eller ridning. Skyddszo<strong>ner</strong>na utnyttjades<br />
för vandringar och som jakt- eller ridstråk. Åarna<br />
med skyddszo<strong>ner</strong> och tillgängliga dammar utnyttjades i<br />
en del fall dessutom för utbildningsverksamhet inom allt<br />
från förskola till högskola. För markägarna var möjligheterna<br />
till jakt ofta en av de viktigaste drivkrafterna för att<br />
skapa nya vatten. Konkreta tecken på detta är de många<br />
jakttorn och gömslen som finns uppförda i anslutning till<br />
dammarna.<br />
Drygt 60% av de undersökta våtmarkerna/dammarna<br />
var tillgängliga för allmänheten, förutsatt att man kan<br />
ta sig dit med bil och har möjligheten att göra kortare<br />
eller längre promenader. I de fall det krävs en längre promenad<br />
(mer än ca 200 m) är skyddszo<strong>ner</strong> och beträdor<br />
ofta avgörande för framkomligheten. Resterande delen<br />
av dammarna kan endast nås via privat mark och har då<br />
inte bedömts vara tillgängliga för allmänheten.<br />
Placeringen av<br />
våtmarker och dammar<br />
i <strong>Kävlingeå</strong><strong>projektet</strong> har inte<br />
styrts av rekreationsbehov<br />
i första hand. Däremot har<br />
närhet till bebyggelse haft<br />
betydelse vid bedömningen<br />
av behov och nytta. I flera<br />
fall har också särskilda<br />
åtgärder utförts för att<br />
öka tillgängligheten till<br />
områdena runt de anlagda<br />
våtmarkerna, exempelvis<br />
genom anläggning av stigar,<br />
stängselgenomgångar<br />
och gömslen.<br />
43
Change language