ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet

Recommendations

Info

0 5 Anlagd våtmark Öppet vattendrag Åker, öppen mark Skog Tätort km 10
av vatten är idag våtmarker med sumpskogar, kärr och fuktängar, där ”nya” kvaliteter utvecklats. Eftersom det i många jordbruksområden är påtagligt ont om natur skulle det vara tveksamt att försöka restaurera sådana områden, då de kanske redan idag utgör några av landskapets mest värdefulla naturmiljöer, även om de skapats som ett resultat av människans torrläggningsambitioner. Trots sådana begränsningar finns det bland de historiska våtmarksobjekten ett antal mycket intressanta restaureringsprojekt. I flera av områdena har Kävlingeåprojektet redan genomfört en rad åtgärder. Några av de största anläggningarna till exempel Hjularöd, Skarhult, Askeröds mosse och Klingavälsåns norra lopp, ligger sålunda på platser som tidigare varit våtmarker. Inventeringen av historiska våtmarker har också resulterat i att ”nya” platser upptäckts, platser som inte uppmärksammats i det övriga arbetet. Det gäller bland annat våtmarker vid Ågerup, Säljeröd och Östraby. Genomförda åtgärder genom kävlingeåprojektet har ett stort antal våtmarker och dammar skapats i landskapet. Totalt har cirka 350 hektar nya vattenmiljöer, fördelat på 150 olika våtmarker och dammar, tillkommit under åren 1995 till 2009. Storleken varierar mellan 0,2 och flera hektar. Den arealmässigt största anläggningen är restaureringen av Klingavälsåns norra del där mer än 50 hektar åker överförts till beteshävdad våtmark. Vattendjupet i anläggningarna varierar i allmänhet mellan några decimeter till drygt en meter. Några dammar som används för bevattning kan till och med vara över två meter djupa. I en del våtmarker och dammar varierar yta och djup stort under året, beroende på att hela eller delar av anläggningarna torkar ut under torrperioder för att under högflöden växa sig större och djupare. Restaurering av vattendrag kävlingeåprojektet har även restaurerat vattendrag, till exempel bäckarna vid Vikingabyn (Kävlinge kommun) och i Rödabäck (Eslövs kommun) samt återställt de tidigare meanderloppen i delar av Grybybäcken, Borstbäcken (Eslövs kommun) och Klingavälsån (Lunds kommun). 0,5-1 Skyddszoner Under etapp I av Kävlingeåprojektet etablerades utmed olika vattendrag cirka 2,5 mil skyddszoner med en sammanlagd areal av 15 hektar. Därefter har inget aktivt arbete med skyddszoner utförts. Upprepade sammanställningar av uppgifter från Jordbruksverket har dock utförts för att bedöma hur mycket skyddszoner som erhåller statliga miljöersättningar inom avrinningsområdet. Utifrån dessa uppgifter har skyddszonerna bedömts ha god täckning och ytterligare arbete i Kävlingeåprojektet har därför inte ansetts behövligt. Ny samfällighet för våtmark I Hörby kommun har en drygt 10 hektar stor våtmark anlagts vid Askeröd. Våtmarken sträcker sig över sex fastigheter. Hur den framtida förvaltningen och skötseln av vattenanläggningen skulle se ut överlät Kävlingeåprojektet åt Lantmäteriet att utreda. Verket fann att det lagrum som bäst lämpade sig var att bilda en samfällighet med stöd av Anläggningslagen. Våtmarken har nu genom förrättning blivit en gemensamhetsanläggning med miljövårdande syfte. Den nya samfällighetsföreningen ansvarar för drift och underhåll av våtmarken. I praktiken har föreningen lagt ut arbetet på entreprenad, där två av markägarna sköter området och som ersättning får de det statliga skötselstödet för våtmarken. 23 Våtmarkernas storlek Antal 0 10 20 30 40 50 60 >1-2 >2-5 >5
Page 1: Mer natur - Renare vatten 1995- 200
Page 4 and 5: Övergödningen av sjöar och hav m
Page 6 and 7: 1200 KM2 STORT ÄR KÄVLINGE- ÅNS
Page 8 and 9: 1958 STARTADE KÄVLINGEÅNS VATTENV
Page 10 and 11: 300 HEKTAR ANLAGDA VÅTMARKER OCH D
Page 12 and 13: Unikt samarbetsprojekt projektet st
Page 14 and 15: Viktiga erfarenheter en förutsätt
Page 16 and 17: ca 107 MILJONER KRONOR HAR PROJEKTE
Page 19 and 20: Så här har nya våtmarker skapats
Page 21: Restaurering av historiska våtmark
Page 26 and 27: Naturliga reningsverk den omfattand
Page 28 and 29: i dammen, är avgörande för hur s
Page 30 and 31: Effekter i Kävlingeån en viktig f
Page 33 and 34: Nygamla livsmiljöer för ungefär
Page 36 and 37: Tio rödlistade arter (Artdatabanke
Page 38 and 39: Bottenfauna Totalt har 36 dammar oc
Page 40: Våtmarker, vattendrag och fisk nat
Page 43: kävlingeåprojektets upprinnelse k
Page 46: Fortsatt arbete med Kävlingeån Pr
Page 50: Medverkande kommuner Denna publikat

ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?