ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet
ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet
ladda ner broschyren - Kävlingeå-projektet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
många av vattendragen och sjöarna i avrinningsområdet<br />
hyser stora naturvärden. Huvudfåran, Klingavälsån,<br />
Björkaån och delar av Bråån är alla utpekade som<br />
nationellt eller regionalt värdefulla vatten. Detsamma<br />
gäller Krankesjön, Sövdesjön, Snogeholmssjön och Ellestadssjön.<br />
Vattensystemet hyser också en mycket varierad<br />
fiskfauna och åtgärder för att främja fisket har lång<br />
tradition. Också övrig vattenlevande fauna är rik, bland<br />
annat med flera ovanliga dagsländor, nattsländor, snäckor<br />
och musslor. I flera vattendrag finns den tjockskaliga<br />
målarmusslan, som åtnjuter särskilt skydd genom att<br />
den är fridlyst i Sverige och finns med i EU:s art- och<br />
habitatdirektiv.<br />
Åns nedre delar är känt för sina<br />
”krokodiler” – storgäddor i 15-20<br />
kilosklassen.<br />
Även om naturvärden knutna till vattenmiljöerna på<br />
många håll är mycket höga finns också stora miljöproblem<br />
i området. Intensivt jordbruk präglar vidsträckta<br />
arealer och påverkan från näringsläckage är mycket påtaglig<br />
i många vattendrag och sjöar som uppvisar höga<br />
halter av både kväve och fosfor. Också utsläpp från områdets<br />
många reningsverk påverkar vattenmiljöerna, inte<br />
minst lokalt. Vattenmyndigheten har nyligen klassat vattenkvaliteten<br />
i avrinningsområdets större vattendrag och<br />
sjöar och funnit att den med undantag av Krankesjön och<br />
ett par biflöden längst i öster inte når upp till de krav på<br />
god ekologisk status som föreskrivs i EU:s vattendirektiv.<br />
Tips på var du kan läsa mer om avrinningsområdet<br />
finns under Vill du veta mer?<br />
9<br />
Väldokumenterat vatten<br />
<strong>Kävlingeå</strong>ns vatten är ett av Sveriges<br />
mest väldokumenterade. Redan 1958<br />
startade <strong>Kävlingeå</strong>ns Vattenvårdsförbund<br />
(www.kavlingeans-vvf.com) sin<br />
verksamhet och sedan dess har fortlöpande<br />
vattenkemisk kontroll bedrivits<br />
i vattensystemet. Blickar man tillbaka<br />
till 1950 och -60 talen är det tydligt<br />
att mycket förbättrats under senare<br />
decennier. Utsläppen av syretärande<br />
ämnen, fosfor och ammonium från<br />
industrier och kommunala reningsverk<br />
har minskat drastiskt, vilket<br />
förbättrat livsvillkoren för djurlivet,<br />
inte minst för fisken.<br />
Fisk och fiskevård<br />
<strong>Kävlingeå</strong>ns vattensystem har en<br />
spännande fiskfauna. 28 fiskarter har<br />
observerats. Ån är rik på havsöring<br />
som varje år vandrar upp från havet<br />
till vattensystemets olika grenar för<br />
att leka. Åns nedre delar är känt för<br />
sina ”krokodiler” – storgäddor i 15-20<br />
kilosklassen.<br />
<strong>Kävlingeå</strong>n är förknippad med<br />
en lång fiskevårdstradition. Redan i<br />
början av 1940-talet startade Svenska<br />
Lax och Laxöringföreningen sin<br />
verksamhet under ledning av Philipp<br />
Wolf. Föreningen satsade bland annat<br />
på olika fiskvårdande åtgärder i <strong>Kävlingeå</strong>systemet.<br />
För att bättre kunna<br />
räkna fisk och kontrollera fiskfaunan<br />
utvecklades fiskfällor av den typ man<br />
alltjämt kan se vid Håstad mölla i<br />
<strong>Kävlingeå</strong>n. Tekniken att bedöva<br />
och fånga fisk med elström, elfiske,<br />
utvecklades också.<br />
Fortfarande drivs ett aktivt fiskevårdsarbete<br />
i vattensystemet, bland<br />
annat genom fiskevårdsföreningarna<br />
<strong>Kävlingeå</strong>ns-Löddeåns fiskevårdsområde<br />
(www.loddean-fiske.org) och<br />
Björka-Åsumsåns fiskevårdsområde<br />
(www.bjorkaan.se).