DEL II ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

| Några grundbegrepp 105 9 Några grundbegrepp Hälsa och sjukdom är centrala begrepp som båda har vaga konturer. Ohälsa från den hjälpsökande människans synpunkt kan vara ett vidare begrepp än vad som i hälso- och sjukvården motsvaras av internationellt vedertagna sjukdomsdiagnoser. Livskvalitet kan mätas på många sätt. Friska, inkl. vårdpersonal, har tendens att bedöma livskvaliteten hos en sjuk eller handikappad människa lägre än hon själv gör. Livskvaliteten bedöms bäst av den berörda individen själv. Behov av hälso- och sjukvård är relaterade till hälsa och livskvalitet. Ju svårare sjukdom eller skada man har och ju sämre livskvaliteten är desto större är behovet. Svårighetsgraden är i sin tur beroende av lidandet, funktionsnedsättningen och den medicinska prognosen. Endast genom sammanvägning av de olika aspekterna kan en helhetssyn uppnås. Behov av hälso- och sjukvård svarar inte alltid mot efterfrågan. För att vård skall vara till nytta för patienten skall den vara både ändamålsenlig och meningsfull. Nyttan av hälso- och sjukvård kan visa sig i minskat lidande, förbättrad funktion, gynnsammare medicinsk prognos och ökad livskvalitet. Dokumentationen är dock ofullständig rörande många åtgärders nytta. Rättvisa innebär dels solidaritet så att resurserna i första hand fördelas till dem med de största behoven, dels jämlikhet så att patienter med samma sjukdom får samma vård oavsett boendeort, social ställning och ekonomisk förmåga.
106 Några grundbegrepp | Vissa begrepp har en central ställning i problemformuleringar, förslag och argument som gäller prioriteringsfrågor. Hit hör hälsa och sjukdom, hälso- och sjukvård, livskvalitet, behov, nytta och rättvisa. 9.1 Hälsa och sjukdom Hälsobegreppet har varit föremål för livlig debatt både nationellt och internationellt och har definierats på flera sätt. WHO:s definition från 1946 torde vara mest känd och samtidigt mest ifrågasatt: "Hälsa är ett tillstånd av fullt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom". WHO har senare förtydligat sin definition i ett manifest från år 1986: "För att nå ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande måste individen eller gruppen kunna identifiera sina strävanden och bli medveten om dem, tillfredsställa sina behov och förändra eller bemästra miljön. Hälsa skall därför ses som en resurs i vardagslivet och inte som målet i tillvaron. Hälsa är ett positivt begrepp som betonar sociala och personliga resurser, lika väl som fysisk förmåga." Värdet med WHO:s definition är att den markerar att hälsan har tre dimensioner, fysisk, psykisk och social, varigenom en helhetssyn på hälsobegreppet betonas. Ifrågasättandet har sin grund i att definitionen tecknar ett idealtillstånd, som många människor över huvud taget inte kan uppnå eller, om de gör det, endast för korta stunder. Möjligen kan dessutom invändas att definitionen ändå bortser från att hälsa även har kulturella och existentiella aspekter, såvida dessa ej anses ingå i den psykiska dimensionen. På motsvarande sätt har sjukdomsbegreppet flera dimensioner. Medan en helhetssyn betonas av flera forskare anlägger andra ett biologiskt perspektiv och ser sjukdom som ett tillstånd som förhindrar den normala funktionen hos något organ eller organsystem. Det medicinska sjukdomsbegreppet definieras med hjälp av förändringar i organens struktur och funktion (engelskans "disease"). Häremot står ett psykiskt sjukdomsbegrepp, som utgår från lidande och andra upplevelser av sjukdom (engelskans "illness"). Båda kan vara förenade med sociala funktionshinder. Motsättningen mellan ett biologiskt och ett psykosocialt sjukdomsbegrepp har i psykiatrin lösts genom att ersätta begreppet psykisk sjukdom med psykisk störning ("mental disorder"). Psykisk störning täcker alla tillstånd med psykiska symtom av viss svårighetsgrad och markerar att en biologisk-medicinsk sjukdomsmodell används samtidigt med en psyko-
Page 1: | 103 DEL II ÖVERVÄGANDEN OCH FÖ
Page 5 and 6: 108 Några grundbegrepp | Allt dett
Page 7 and 8: 110 Några grundbegrepp | Även and
Page 9 and 10: 112 Några grundbegrepp | solid bep
Page 11 and 12: | Etiska principer 115 10 Etiska pr
Page 13 and 14: | Etiska principer 117 10.1.1 Männ
Page 15 and 16: | Etiska principer 119 "Vid val mel
Page 17 and 18: | Etiska principer 121 Optimering a
Page 19 and 20: | Etiska principer 123 10.2.3 Efter
Page 21 and 22: | Etiska principer 125 läkarrelati
Page 23 and 24: | De etiska principerna i förhåll
Page 31 and 32: 136 De etiska principerna i förhå
Page 45 and 46: | Riktlinjer för prioriteringar 15
Page 53 and 54:
| Riktlinjer för prioriteringar 15
Page 55 and 56:
| Riktlinjer för prioriteringar 16
Page 57 and 58:
164 Tillämpning av riktlinjerna f
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
172 Prioritering av hälso- och sju
Page 67 and 68:
174 Prioritering av hälso- och sju
Page 69 and 70:
176 Avgränsning av hälso- och sju
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
| Patientens rättsliga ställning
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
200 Modeller för prioritering | De
Page 93 and 94:
| Bilaga 1 203 Kommittédirektiv Di
Page 95 and 96:
| Bilaga 1 205 diagnostiseras. Viss
Page 97 and 98:
| Bilaga 1 207 En viktig etisk aspe
Page 99 and 100:
| Bilaga 1 209 Jag anger i det föl
Page 101 and 102:
| Bilaga 1 211 särskilda utredare
Page 103 and 104:
214 Bilaga 2 | Allmänna och överg
Page 105 and 106:
216 Bilaga 2 | ─ Vissa remissinst
Page 107 and 108:
218 Bilaga 2 | befruktning är moti
Page 109 and 110:
220 Bilaga 2 | Små eller stora sju
Page 111 and 112:
222 Bilaga 3 | mänhet, berörda my
Page 113 and 114:
224 Bilaga 3 | * att sjukvårdsresu
Page 115 and 116:
226 Bilaga 3 | otillräcklig omvår
Page 117 and 118:
228 Bilaga 3 | 1.4 Utbildningsansta
Page 119 and 120:
230 Bilaga 3 | Ökade inslag av kon
Page 121 and 122:
232 Bilaga 3 | betonas mot den bakg
Page 123 and 124:
234 Bilaga 3 | Sammanfattningsvis h
Page 125 and 126:
| Bilaga 4 237 Bilaga 4 Prioriterin
Page 127 and 128:
| Bilaga 4 239 Frågor: Hur tungt s
Page 129 and 130:
| Bilaga 4 241 Patientens barn anse
Page 131 and 132:
| Bilaga 4 243 Läkaren beslutar om
Page 133 and 134:
| Bilaga 4 245 Det är dock angelä
Page 135 and 136:
| Bilaga 4 247 Man kan inte uteslut
Page 137 and 138:
| Bilaga 5 249 Litteraturlista Bila
Page 139 and 140:
| Bilaga 5 251 Faden R, Beauchamp T
Page 141 and 142:
| Bilaga 5 253 National Advisory Co
Page 143:
| Bilaga 5 255 Statens handikapprå
show all

DEL II ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?