DEL II ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG - Regeringen

| Några grundbegrepp 111
livshotande sjukdom vara av värde för den läkare som skall fatta beslut.
Ibland kan en enskilds behov få underordna sig samhällets. Om samhället
t.ex. vill bekämpa smittspridning får den enskilde underordna sig samhällets
krav även om det innebär vissa inskränkningar i friheten.
9.5 Nytta
För att vård skall vara till nytta måste den vara både ändamålsenlig och
meningsfull. Vård är ändamålsenlig om den kan nå sitt syfte, t.ex. antibiotikabehandling
som får en infektion under kontroll eller hjärtlungräddning
som leder till att ett hjärtstillestånd hävs. Vården är dessutom meningsfull
i dessa fall om den medför återgång till medvetet liv. Vården kan
således vara ändamålsenlig men meningslös om den får en infektion under
kontroll och hjärtat att fungera men patientens utgångsläge är så dåligt
eller så svåra skador har hunnit uppstå att medvetet liv är uteslutet.
Även om det kan erbjuda metodproblem är nyttan av vård i princip
möjlig att gradera. I förhållande till hälsorelaterade behov kan den avläsas i
form av bot eller förbättring av hälsan och i förhållande till livskvalitetsrelaterade
behov i form av minskat lidande, förbättrad social
funktion och andra mått som av den berörda patienten bedöms ge en
förhöjd livskvalitet. Ibland ses nytta från individens och ibland från
samhällets synpunkt. Utredningen anser att nytta i vårdsammanhang skall
ses från individens och inte från ett samhällsekonomiskt perspektiv (se
kap. 3). Rehabilitering är således nyttig om den leder till förbättring av den
enskildes livskvalitet, även om återgång i förvärvsarbete inte är möjlig.
Ofta sammanfaller dock samhällets och individens nytta.
Nyttan för en patient kan ibland kräva uppoffringar av andra. Att t.ex.
transplantera en njure från en levande givare kan innebära ett nytt liv för
mottagaren men obehag vid operationen och snävare marginaler i framtiden
för givaren. Anhörigas medgivande att ta en njure eller andra organ
från en nyligen avliden kan innebära en känslomässig påfrestning.
Dokumentationen av nytta varierar. Värdet av t.ex. infarktenheter, många
kirurgiska ingrepp, behandlingar med läkemedel, mammografi och cellprov
från livmoderhalsen har dokumenterats i mer eller mindre heltäckande
klinisk forskning. Andra åtgärder har bl.a. av etiska skäl inte varit föremål
för kontrollerade studier men får ändå anses ha en uppenbar nytta, t.ex.
antibiotikabehandling vid lunginflammation, gipsning av ett brutet ben och
stillande av en stor blödning. Mödrahälsovård, barnhälsovård och
omvårdnad är ofta inte vetenskapligt utvärderade utan bedrivs utifrån en