DEL II ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

| De etiska principerna i förhållande till vårdens innehåll 143 12.2.8 Gränsfall Osäkerhet kan föreligga om sjukdom föreligger eller inte och därmed om patientens behov är hälso- eller livskvalitetsrelaterade. Det kan vara svårt att bedöma i vilken utsträckning olika åtgärder kan bidra till att förbättra patienternas hälsa eller livskvalitet. Samma symtom eller avvikelse kan ha olika bakgrund och behandlingsbarhet eller medföra olika grad av lidande och handikapp hos olika individer. Tillgängliga undersökningsmetoder har sina begränsningar. Det är därför naturligt att olika bedömningar kan göras av sjukvårdshuvudmän, läkare och patienter om behov och nytta. Det är också naturligt att i en så omfattande och komplex organisation som hälso- och sjukvården fall av gränskaraktär uppkommer som inte går att placera in i någon kategori. Liksom inom den övriga hälso- och sjukvården kan även här den medicinska utvecklingen och nya kunskaper medföra att gränserna ändras. Gränsfallen mellan hälso- och livskvalitetsrelaterade behov kan exemplifieras med ofrivillig barnlöshet, uttalad kortväxthet och vissa psykiska besvär och personlighetsdrag. 12.2.8.1 Ofrivillig barnlöshet En del fall av ofrivillig barnlöshet är en följd av en svår skada eller sjukdom, t.ex. ryggmärgsskada eller cystisk fibros. I andra fall kan äggledarna vara hoplödda efter klamydia- eller annan infektion. Ej sällan är rubbningen mer subtil och sambandet med den ofrivilliga barnlösheten oklart. Ibland kan någon avvikelse över huvud taget inte fastställas hos kvinnan eller mannen. Hälso- och sjukvården förfogar över ett flertal metoder såsom insemination, hormonell stimulering och in vitro fertilisering (IVF, provrörsbefruktning) som med stigande framgång kan avhjälpa den ofrivilliga barnlösheten. Många ofrivilligt barnlösa par upplever en försämrad livskvalitet och har därför ett väl motiverat livskvalitetsrelaterat behov. När en biologisk rubbning kan påvisas hos kvinnan eller mannen föreligger också ett hälsorelaterat behov. Möjligheten att påvisa avvikelser är beroende av hur långt undersökningen drivs och undersökningsmetoderna är under ständig utveckling. Utredningen anser därför att det inte är rimligt att göra åtskillnad på fall med och utan påvisad biologisk rubbning. Den sänkta livskvaliteten hos det ofruktsamma paret är också i regel oberoende av om en rubbning kan påvisas eller inte.
144 De etiska principerna i förhållande till vårdens innehåll | 12.2.8.2 Kortväxthet Framställning av tillväxthormon (TH) har möjliggjort behandling av sådan kortväxthet som beror på brist på TH. Behandlingen medför normal tillväxt och är ett viktigt medicinskt framsteg. Även andra patologiska tillstånd av kortväxthet kan behandlas med TH. TH kan emellertid användas för att öka tillväxten även i andra fall och används också där befolkningen är kortväxt, bl.a. Japan. Även i Sverige efterfrågas TH vid kortväxthet som innebär en betydande avvikelse men ändå måste bedömas vara utslag för en ärftligt betingad variation utan hormonrubbning. Tillförsel av TH i sådana fall betingas inte av sjukdom utan tillgodoser ett önskemål från människor att nå en viss kroppslängd. I många fall är det föräldrar som gör sina barns kortväxthet till ett problem, varför det kan hävdas att deras attityder borde bearbetas snarare än att barnet ges TH. Kortväxta föräldrar kan dock själva ha upplevt de problem som kortväxthet kan medföra och de befarar att barnet kan drabbas på samma sätt. Det är en realitet att kortväxthet kan medföra ett lidande och en försämrad livskvalitet, bl.a. genom mobbning. Åtgärder mot attityder i befolkningen kan i bästa fall förväntas ha effekt först på längre sikt. Om tillförsel av TH kan minska lidandet och förbättra livskvaliteten vore det en vinst för den drabbade individen. Samtidigt som utredningen har förståelse för att extrem kortväxthet kan innebära ett lidande och försämra den enskildes livskvalitet kan normala variationer i princip inte betraktas som sjukdomar. Ett skäl för detta är svårigheten att dra gränser. I likhet med ofrivillig barnlöshet torde den dåliga livskvaliteten vara oberoende av om en biologisk rubbning kan påvisas eller inte. Indikation för behandling med TH kan föreligga men bör vara strikt. 12.2.8.3 Psykiska besvär eller personlighetsdrag Psykoterapi ingår vanligen i vården av psykiska störningar. Vid bl.a. vissa ångesttillstånd ger psykoterapi en mer stabil förbättring än läkemedel. Psykoterapi kan dock också efterfrågas av personer som inte uppfyller kriterierna på psykisk störning men önskar befrämja sin personlighetsutveckling. Människor som känner sig deprimerade eller ängsliga, plågas av överdriven noggrannhet eller brist på självförtroende kan söka hjälp hos psykoterapeuter som efter kortare eller längre behandling kan få besvären att minska och befrämja en mognad av personligheten. I
Page 1 and 2: | 103 DEL II ÖVERVÄGANDEN OCH FÖ
Page 3 and 4: 106 Några grundbegrepp | Vissa beg
Page 5 and 6: 108 Några grundbegrepp | Allt dett
Page 7 and 8: 110 Några grundbegrepp | Även and
Page 9 and 10: 112 Några grundbegrepp | solid bep
Page 11 and 12: | Etiska principer 115 10 Etiska pr
Page 13 and 14: | Etiska principer 117 10.1.1 Männ
Page 15 and 16: | Etiska principer 119 "Vid val mel
Page 17 and 18: | Etiska principer 121 Optimering a
Page 19 and 20: | Etiska principer 123 10.2.3 Efter
Page 21 and 22: | Etiska principer 125 läkarrelati
Page 23 and 24: | De etiska principerna i förhåll
Page 31 and 32: 136 De etiska principerna i förhå
Page 37: 142 De etiska principerna i förhå
Page 45 and 46: | Riktlinjer för prioriteringar 15
Page 57 and 58: 164 Tillämpning av riktlinjerna f
Page 65 and 66: 172 Prioritering av hälso- och sju
Page 67 and 68: 174 Prioritering av hälso- och sju
Page 69 and 70: 176 Avgränsning av hälso- och sju
Page 77 and 78: | Patientens rättsliga ställning
Page 89 and 90:
| Patientens rättsliga ställning
Page 91 and 92:
200 Modeller för prioritering | De
Page 93 and 94:
| Bilaga 1 203 Kommittédirektiv Di
Page 95 and 96:
| Bilaga 1 205 diagnostiseras. Viss
Page 97 and 98:
| Bilaga 1 207 En viktig etisk aspe
Page 99 and 100:
| Bilaga 1 209 Jag anger i det föl
Page 101 and 102:
| Bilaga 1 211 särskilda utredare
Page 103 and 104:
214 Bilaga 2 | Allmänna och överg
Page 105 and 106:
216 Bilaga 2 | ─ Vissa remissinst
Page 107 and 108:
218 Bilaga 2 | befruktning är moti
Page 109 and 110:
220 Bilaga 2 | Små eller stora sju
Page 111 and 112:
222 Bilaga 3 | mänhet, berörda my
Page 113 and 114:
224 Bilaga 3 | * att sjukvårdsresu
Page 115 and 116:
226 Bilaga 3 | otillräcklig omvår
Page 117 and 118:
228 Bilaga 3 | 1.4 Utbildningsansta
Page 119 and 120:
230 Bilaga 3 | Ökade inslag av kon
Page 121 and 122:
232 Bilaga 3 | betonas mot den bakg
Page 123 and 124:
234 Bilaga 3 | Sammanfattningsvis h
Page 125 and 126:
| Bilaga 4 237 Bilaga 4 Prioriterin
Page 127 and 128:
| Bilaga 4 239 Frågor: Hur tungt s
Page 129 and 130:
| Bilaga 4 241 Patientens barn anse
Page 131 and 132:
| Bilaga 4 243 Läkaren beslutar om
Page 133 and 134:
| Bilaga 4 245 Det är dock angelä
Page 135 and 136:
| Bilaga 4 247 Man kan inte uteslut
Page 137 and 138:
| Bilaga 5 249 Litteraturlista Bila
Page 139 and 140:
| Bilaga 5 251 Faden R, Beauchamp T
Page 141 and 142:
| Bilaga 5 253 National Advisory Co
Page 143:
| Bilaga 5 255 Statens handikapprå
show all

DEL II ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?