DEL II ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG - Regeringen

154 Riktlinjer för prioriteringar |
finns dock olika grad och varaktighet av den nedsatta autonomin, liksom
det finns vårdbehov av varierande styrka. Utredningens prioritering av
människor med nedsatt autonomi får därför modifieras beroende på
omständigheterna i varje enskilt fall.
5. Inom alla grupper bör möjligheten att stimulera till, instruera om och
ge stöd för egenvård tas till vara.
6. Vårdåtgärder utan nytta bör inte användas och därmed inte heller
ingå bland prioriteringsalternativen.
7. Hälso- och sjukvård som är reglerad genom särskild lagstiftning får
anses garanterad resurser. Hit hör vård enligt smittskyddslagen, psykiatrisk
tvångsvård, rättspsykiatrisk vård och legala aborter. Samma gäller
den lagreglerade skyldigheten att fastställa dödsorsaker, att göra rättsmedicinska
och rättspsykiatriska undersökningar och att utfärda utlåtanden
därom.
13.4 Politisk/administrativ prioritering
De ovan nämnda riktlinjerna leder till det i tabell 1 sammanfattade förslaget
vid fördelning av resurser på politisk/administrativ nivå.
Åtgärderna inom varje prioritetsgrupp är inte inbördes rangordnade.
Utifrån de valda etiska principerna innebär dock likvärdigheten av åtgärderna
inom prioritetsgrupp I att utredningen inte ansett att livslängd
bör prioriteras framför livskvalitet, inte heller att hälsorelaterade mål bör
prioriteras framför livskvalitetsrelaterade mål. Vård av akuta livshotande
tillstånd, vård av svåra kroniska sjukdomar och palliativ vård i livets
slutskede bör således ges lika hög prioritet när resurser fördelas. Människor
med nedsatt autonomi bör särskilt beaktas.