OM FIENDEN KOMMER

livit förd ut på detta stickspår. ”England har fullt sjå med att bekämpa tyskarna utan
att också behöva slåss mot sin egen arbetarrörelse.”
”Och då utser de den där kommunisten Bevin till arbetsmarknadsminister”, muttrade
Norma. ”Inte underligt att det plötsligt blir en massa subventioner.”
”Nej, vänta ett tag nu”, invände Donald. ”Det här med subventioner klubbades
av den tidigare, konservativa regeringen. Bevin hade ingenting med det att göra.”
”Vad du menar, Donald”, insköt John som insett svärsonens belägenhet och försökte
hjälpa honom ur den, ”är att England skulle förlora ett långt krig mot Tyskland,
om inte på slagfältet, så av ekonomiska skäl?”
”Nja, jag menar att både England och Tyskland skulle förlora ett långt krig. Det
skulle inte finnas någon vinnare. Jag har sett siffror som tyder på att kriget går hårt
även åt den tyska ekonomin. Ta till exempel den här idén med att skrämma oss genom
att samla en massa pråmar och liknande i kontinenthamnarna. Det finns de som
hävdar att över hälften av den tyska kanaltrafiken har gått förlorad på grund av detta
– för att genomföra en politisk skenmanöver. Hur länge har man råd att bygga så
dyra luftslott, tror ni?”
”Såvida de nu inte tänker invadera”, anmärkte Basil torrt.
”Utan tyngre fartyg att skydda invasionsflottan?” replikerade Donald. ”Ren
skrämseltaktik – det är vad det handlar om.”
”Men varför kan vi inte skrämmas tillbaka då?” undrade Martha som aktivt stod
på sin makes sida och tydligen fattat humör av Donalds överlägsna ton.
”Därför att det är meningslöst. Hitler vet att vi inte kan slå honom och det vet
även mr Churchill och hans regering. Jag är övertygad om att de snart tar sitt förnuft
till fånga och accepterar de krav Tyskland ställer.”
”Det är möjligt att det vore den sundaste lösningen, och kanske den mest ekonomiska”,
sade Basil. ”Men jag tror inte att det kommer att hända. Vad sa utrikesministern
i sitt svarstal till Hitler för några veckor sedan: att vi skulle fortsätta kampen tills
vår egen och andras säkerhet var återställd? Lät inte direkt som någon inbjudan till
fredsförhandlingar, som jag ser det. Jag håller med dig att det kommer att bli kostsamt,
Donald, men om vi ska få en förhandlingsfred till stånd, måste England först
genomgå ett nytt regimskifte.”
”Jag respekterar din åsikt, Basil”, sade Donald, ”men jag tycker att du försöker
föra över resonemanget på ett rent sentimentalt plan. Regeringen kommer snart att
inse vart vinden blåser och tyskarna är rationella människor. De hittar en lösning.”
”Hitler rationell?”
Donald skakade på huvudet. ”Hitler är en galjonsfigur som går på och domderar
och har fingrarna med i det mesta. Men han kan inte styra Tyskland på egen hand.
Han har en administration och han har rådgivare. När det kommer till kritan kommer
46