Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
nat. Men hur fel hade de inte haft. Kriget skulle rasa i fyra långa år, och redan innan<br />
de första slagen var till ända, hade det tagit ifrån Hillary hennes äldre bror och krossat<br />
alla hennes drömmar och illusioner. Visst hade hon rest sig ur spillrorna av sig<br />
själv; dels med Johns hjälp, dels med barnens. Men såren från det förra kriget skulle<br />
aldrig helt läka. Och nu stod alltihop att upprepas.<br />
Varför kunde männen aldrig lära sig?<br />
Denna gång var det få som trodde att det skulle bli ett kort krig, och hittills hade<br />
händelseutvecklingen givit de pessimistiska rätt. Englands och Frankrikes krigsförklaringar<br />
hade startat en kedjereaktion, vilken lett till att Polen, Danmark och Norge,<br />
Holland och Belgien fallit. Därefter hade turen kommit till Frankrike. Några korta<br />
veckor och ”den starkaste armén i Europa” hade blivit slagen. Inte ens den brittiska<br />
expeditionskår som skickats över till kontinenten, hade gjort någon skillnad. Sedan –<br />
medan Frankrike stod och vacklade, dödligt sårad av de stötar som de tyska pansarkilarna<br />
utdelat – hade det fascistiska Italien huggit landet i ryggen och därmed gått in i<br />
konflikten på Tysklands sida. Som genom ett under hade större delen av den brittiska<br />
expeditionskåren evakuerats från Dunkerques stränder, men nu stod Storbritannien<br />
ensamt utan allierade – redo för den kanske svåraste tiden under sin historia.<br />
Hillary suckade, lät blicken glida vidare, för att stanna och vila på vad som ännu<br />
fanns kvar av den vackra blomsterrabatten. Hon älskade sina rosor: vackra, röda små<br />
vänner som badade i ett hav av taggigt grönt. De besmyckade fronten av huset och<br />
föll sedan av för att följa grusgången en bit ned mot grinden. Det var kvarlevorna<br />
från en tidigare mycket omfattande odling.<br />
Hillary hade hörsammat myndigheternas uppmaning att odla grönsaker, och trädgårdslanden<br />
på husets östra och norra sidor var nu tillhåll för kål, tomater och andra<br />
vegetabilier. Hon hade bestämt sig för att använda hela trädgården för detta ändamål<br />
påföljande år. Beslutet hade varit tungt att fatta och krävt en ordentlig dos patriotism.<br />
Hon ägde ingen botanisk läggning i sig, men av sentimentala skäl hade hon lärt sig<br />
hur man planterade och sedan hållit delar av de tidigare ägarnas magnifika rosrabatter<br />
vid liv. Att uppge alltihop för att odla grönsaker kändes som ett svek mot själva begreppet<br />
skönhet.<br />
Men landet behövde livsmedel. Ända sedan de första krigsdagarna hade England<br />
varit utsatt för en marin handelsblockad. Ute på Nordatlanten pågick kampen mot de<br />
tyska ubåtarna och krigsansträngningarna tog en allt högre avgift av det civila livet.<br />
Det rådde brist på många av fredstidens dagligvaror, ransoneringen hade redan börjat<br />
och familjen Baxter måste dra sitt strå till stacken. Visst var rosodlingen endast ett<br />
skugga av sitt forna jag, men det var den som en gång givit gården och huset dess<br />
namn: Rosegarden – platsen där John och hon sedan sexton år tillbaka bott och uppfostrat<br />
sina barn. När Hillary studerade raderna av rosor, glänsande i solnedgången,<br />
6
Change language