Konstverk och Religionskunskap - Föreningen Lärare i ...
Konstverk och Religionskunskap - Föreningen Lärare i ...
Konstverk och Religionskunskap - Föreningen Lärare i ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
KONSTVERK OCH RELIGIONSKUNSKAP<br />
UTGES AV FÖRENINGEN LÄRARE I RELIGIONSKUNSKAP<br />
Religion & Livsfrågor<br />
TEMA<br />
<strong>Konstverk</strong> <strong>och</strong> <strong>Religionskunskap</strong><br />
» Religion <strong>och</strong> konstarter<br />
» Skönlitteratur i religionsundervisningen<br />
» Livets steg – en utställning i bilder<br />
» Filmsamtal – ett växande kulturellt fenomen
Impuls – religion för åk 7–9<br />
”Alla världens<br />
religioner fi nns<br />
här. Därför är<br />
samtalet viktigt.”<br />
Enligt NE betyder ordet<br />
impuls ”påverkan som leder<br />
vidare”. Det har vi tagit<br />
fasta på. Vi har gjort ett<br />
läromedel som leder eleverna<br />
vidare – från kunskap<br />
till insikt <strong>och</strong> förståelse.<br />
Grundtanken i Impuls Religion är att alla<br />
världens religioner fi nns här – i klassrummet,<br />
som en del av den svenska vardagen.<br />
Därför är samtalet viktigt, samtalet<br />
om olika religioner <strong>och</strong> samtalet mellan<br />
människor av olika tro. Man måste träna<br />
sig i att våga <strong>och</strong> att vilja möta varandra i<br />
nyfi kenhet <strong>och</strong> respekt. Denna inriktning<br />
i Impuls skapar en unik närvarokänsla –<br />
samtidigt som allt det där andra naturligtvis<br />
fi nns med; historiska bakgrunder,<br />
fakta om texter, ritualer <strong>och</strong> så vidare.<br />
Temauppslagen har rubriker som<br />
”Religion syns”, ”Religion smakar”<br />
<strong>och</strong> ”Religion hörs”.<br />
Titta på ett smakprov på<br />
www.nok.se/impuls<br />
Natur & Kultur<br />
Tel 08-453 85 00 Fax 08-453 85 20<br />
www.nok.se<br />
Impuls Religion grundbok 1<br />
Författare: Katarina Lycken, Lennart Göth<br />
Best.nr 27-41430-3<br />
F-pris 113:-
REDAKTÖREN HÄLSAR<br />
Det öppna <strong>och</strong> levande<br />
språkets möjligheter<br />
När jag i den andra delen av min avhandling hade beskrivit Livet som anpassning<br />
till förmån för individuell konkurrens som en dominant livsförståelse hos<br />
intervjuade skolungdomar, ville jag i den tredje <strong>och</strong> sista delen undersöka en<br />
möjlighet. Kunde det vara så att skolans religionskunskapsundervisning fungerar<br />
som ett slags erbjudande om alternativt språk, alternativa livsförståelsediskurser?<br />
Att det i religiösa <strong>och</strong> existentiella traditioner finns sådant material vet vi,<br />
men min fråga gällde snarare om detta stoff presenteras i en form så att det<br />
har möjlighet att bli till funktionellt språk i de ungas vardag. För att svara på<br />
frågan valde jag att granska en frekvent använd lärobok i religionskunskap för<br />
högstadiet.<br />
Resultatet var nedslående, om man hade föreställt sig att boken skulle ha<br />
en förmåga att fungera språkligt vidgande för de unga eller alternativt i relation<br />
till den förhärskande livsförståelsen om anpassning <strong>och</strong> konkurrens. Det fanns<br />
flera skäl till detta. Ett av dem rörde läroboken som genre.<br />
Med utgångspunkt i Michail Bachtins tanke att möjligheten för en text att<br />
fungera existentiellt <strong>och</strong> språkligt vidgande är större om man uppfattar den<br />
som ”internt övertygande” än ”auktoritativ” visade sig läroboken ha en problematisk<br />
karaktär. En ”auktoritativ” text, som i varje fall den aktuella läroboken<br />
kunde karaktäriseras som, accepteras eller förkastas men man laborerar inte<br />
med den, går inte i dialog med den, nytolkar den inte eller delvis förändrar<br />
den. För detta behöver vi en öppen textgenre där vi kan tillåta oss att göra allt<br />
detta. Frågan är i vilken utsträckning vi i religionskunskapsundervisningen låter<br />
de unga möta sådana uttryck?<br />
Detta nummer av Religion & Livsfrågor med temat <strong>Konstverk</strong> <strong>och</strong> <strong>Religionskunskap</strong><br />
uppmärksammar just de öppna verken – de skönlitterära böckerna,<br />
filmerna <strong>och</strong> bilderna – som förmår tala till oss <strong>och</strong> närmast oundgängligen bli<br />
existentiellt tolkade av oss. Inte minst film fungerar idag som ett slags kollektivt<br />
livstydande språk. De förser oss med verktyg, språk, att tala om komplexa fenomen<br />
i tillvaron på ett rikare <strong>och</strong> mera nyanserat sätt men samtidigt också på<br />
ett kortfattat, kärnfullt <strong>och</strong> målande vis. Vi förstår alla – som har sett filmerna<br />
eller läst böckerna – vad det vill säga att känna sig ensam som Harry Potter hos<br />
familjen Dursley eller förstelnande rädd som om en dementor vore i antågande.<br />
En spännande uppgift är naturligtvis att undersöka vilken repertoar av ”språk<br />
om livet” som ett bestämt verk erbjuder. Hur ser repertoaren ut till bredd <strong>och</strong><br />
djup? Hur förhåller sig verkets repertoar till traditionella ”språk om livet”, som<br />
erbjuds av religiösa <strong>och</strong> existentiella traditioner? Hur ser dessa traditioners<br />
bredd <strong>och</strong> djup ut i sina ”små” respektive ”stora berättelser”? Och vilken är<br />
deras centrala metaforik?<br />
Liknande frågeställningar <strong>och</strong> andra ställs, diskuteras <strong>och</strong> utreds i detta<br />
nummer av Björn Skogar, docent i tros- <strong>och</strong> livsåskådningsvetenskap, Gudrun<br />
Fagerström, universitetslektor i litteraturvetenskap, Marita Sköldberg, frilansjournalist<br />
– här med fokus på Anders Rymans aktuella bildutställning – samt<br />
av Tomas Axelson, religionssociolog <strong>och</strong> medie- <strong>och</strong> kommunikationsvetare.<br />
Med förhoppning om stimulerande läsning <strong>och</strong> berikande samtal!<br />
CHRISTINA OSBECK<br />
INNEHÅLL<br />
4 Ordförandetankar<br />
Ola Björlin<br />
6-7 Religion <strong>och</strong> konstarter<br />
Björn Skogar<br />
<br />
<br />
Gudrun Fagerström<br />
<br />
Marita Sköldberg<br />
<br />
<br />
Tomas Axelson<br />
”Varje yttrande – från den vardagliga<br />
dialogens korta (fåordiga) repliker<br />
till den stora romanen eller<br />
vetenskapliga avhandlingen – har<br />
så att säga en absolut början <strong>och</strong><br />
ett absolut slut: vid dess början<br />
finns andras yttranden, efter dess<br />
avslutning finns andras svarande<br />
yttranden”<br />
Michail Bachtin<br />
MEDVERKANDE I DETTA NUMMER<br />
Björn Skogar<br />
Södertörns högskola<br />
bjorn.skogar@sh.se<br />
Gudrun Fagerström<br />
gudrun.fagerstrom@bredband.net<br />
Marita Sköldberg<br />
www.maritaskoldberg.com<br />
marita.skoldberg@tele2.se<br />
Tomas Axelson<br />
Högskolan Dalarna<br />
tax@du.se<br />
KONSTVERK OCH RELIGIONSKUNSKAP | 3
ORDFÖRANDETANKAR<br />
<strong>Religionskunskap</strong> för en föränderlig tillvaro<br />
Vårterminen börjar bra med flera sjungande talgoxar<br />
utefter skolvägen redan i mitten av januari. Landet<br />
hålls fortfarande i ett mörkrets <strong>och</strong> kylans dubbelgrepp,<br />
men ljuset är ju på väg tillbaka. Vi går mot<br />
en vår <strong>och</strong> en period med snabb reformtakt när det<br />
gäller skolan. Lärarutbildningarna omstruktureras <strong>och</strong><br />
omstartas, grundskolans ämnen ligger i stöpsleven<br />
<strong>och</strong> den omfattande reformeringen av gymnasiet som<br />
skissades i ”Framtidsvägen” når efter en remissomgång<br />
propositionsstadiet under våren. Utbildningsdepartementet<br />
<strong>och</strong> Skolverket varvar upp inför ett synnerligen<br />
intensivt förändringsarbete.<br />
ETT EXISTENTIELLT OCH<br />
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNE<br />
Utanför myndigheternas byggnader, där arbetslamporna<br />
kommer att lysa till långt fram på kvällarna,<br />
rullar de stora debatterna vidare om vår tids stora<br />
frågor; om de mänskliga rättigheterna <strong>och</strong> civilisationernas<br />
konflikter, om tro <strong>och</strong> vetande, om religion <strong>och</strong><br />
samhälle <strong>och</strong> om de etiska dilemmor som den tekniska<br />
utvecklingen inom vård <strong>och</strong> kommunikation ställer<br />
oss inför. I arbetet med Gy 07, som avbröts under<br />
implementeringsfasen genom maktskiftet i riksdagen<br />
2006, visade det sig att det fanns en viss oro från<br />
visst kristet håll att religionskunskapsämnet skulle bli<br />
för nära sammankopplat med samhällsperspektivet i<br />
Samhällsvetenskapliga programmet. Men givet den<br />
tydliga närvaron av de religiösa <strong>och</strong> etiska aspekterna<br />
av samhällsprocesserna i vår tid, såväl globalt som<br />
lokalt, är det viktigt att undervisningen om tro <strong>och</strong><br />
värden kopplar samman livsfrågorna <strong>och</strong> en personlig<br />
bearbetning av de existentiella frågorna med det liv i<br />
samhälle <strong>och</strong> i relationerna till andra där det individuella<br />
livet utspelas. Det finns ingen motsättning i att<br />
betrakta ämnet religionskunskap som såväl ett ämne<br />
om livsfrågor <strong>och</strong> existens som ett ämne som berör<br />
samhällsfrågor.<br />
Religion & Livsfrågor<br />
Utges av <strong>Föreningen</strong><br />
<strong>Lärare</strong> i <strong>Religionskunskap</strong><br />
Årgång 40. ISSN: 0347-2159<br />
Redaktör Christina Osbeck<br />
Ansvarig utgivare Ola Björlin<br />
Redaktionens adress<br />
c/o Christina Osbeck<br />
Ängskogsvägen 35<br />
656 71 Skattkärr<br />
tel 054-86 41 76, 070-388 11 38<br />
christina.osbeck@kau.se<br />
Annonser<br />
Gunnar Iselau, Fossilsvängen 2,<br />
593 37 Västervik, tel 0490-193 49<br />
Prenumeration & distribution<br />
Nils-Åke Tidman<br />
Timotejgången 3, 417 76 Göteborg<br />
tel 031-26 56 96<br />
4 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />
<strong>Föreningen</strong> lärare<br />
i religionskunskap (FLR)<br />
Ordförande Ola Björlin<br />
Narvavägen 9, 724 68 Västerås<br />
tel 021-13 15 38<br />
Vice ordförande Nils-Åke Tidman<br />
Timotejgången 3, 416 76 Göteborg<br />
tel 031-26 56 96<br />
Sekreterare Annika Lindskog<br />
Nyebrostigen 58, 443 30 Lerum<br />
tel 0701-474 446<br />
0302-122 24<br />
Skattmästare Nils-Åke Tidman<br />
Timotejgången 3, 416 76 Göteborg<br />
tel 031-26 56 96<br />
Ledamöter<br />
Bengt Arvidsson, Kämpagränden 17c<br />
224 76 Lund, tel 046-12 51 68<br />
Bodil Liljefors-Persson<br />
Ö. Bernadottesgatan 82<br />
216 17 Limhamn<br />
tel 040-16 28 86<br />
En del driver tesen att religion är en ”privatsak”<br />
<strong>och</strong> ska inte ha någon plats i det offentliga samhället<br />
– eller åtminstone så liten plats som möjligt. Den här<br />
ståndpunkten utgör en omvänd spegelbild till ett slags<br />
teokratisk grundsyn; att allt i samhället ska genomsyras<br />
av (en viss) religiös trostradition. Att religionskunskapsämnet<br />
som är obligatoriskt i den svenska skolan<br />
över huvud taget finns där, <strong>och</strong> som ett icke-konfessionellt<br />
ämne, är ett ställningstagande i motsats<br />
till båda dessa ytterlighetsståndpunkter. Ämnet är<br />
såväl existentiellt som samhällsorienterande <strong>och</strong> där<br />
undervisas också såväl om religiös fundamentalism<br />
som om ateistiskt fundamentalism. Men den hållning<br />
som måste vara kärnan i ett religionskunskapsämne<br />
idag <strong>och</strong> i framtiden är dialogisk; den uppmuntrar till<br />
tankeutbyte <strong>och</strong> öppenhet, den gynnar lyssnandet till<br />
den andres annorlunda livssyn <strong>och</strong> den ökar kunskapen<br />
om <strong>och</strong> insikten i vår tids stora trostraditioner.<br />
RELIGIONSKUNSKAP – EN NYCKEL I ETT<br />
MÅNGKULTURELLT SAMHÄLLE<br />
Liksom inom alla skolämnen så utvecklas de didaktiska<br />
diskurserna i ett korsdrag av (ibland motsatta)<br />
samhällsintressen. I religionskunskapens fall så har<br />
ämnet sedan 1960-talet utvecklats från ett konfessionellt<br />
kristendomsämne till ett livsfrågeinriktat<br />
<strong>och</strong> icke-konfessionellt ämne, där särskilt de etiska<br />
frågorna fått en stor plats. Det är tillfredsställande att<br />
etiken behandlas utförligt i skolans värld <strong>och</strong> inte bara<br />
inom filosofiämnet, som ju bara når de elever som går<br />
i ett teoretiskt program, för tillfället endast obligatoriskt<br />
i det samhällsvetenskapliga programmet. Här har<br />
religionskunskapens breddade innehåll haft en viktig<br />
betydelse. När Sverige nu på några decennier tagit<br />
jättekliv in i ett polykulturellt stadium, blir konsekvenserna<br />
också tydliga för undervisningen om tros- <strong>och</strong><br />
värdefrågor. <strong>Religionskunskap</strong>en får en nyckelroll i Forts. sid 22<br />
förankringen av ett förhållningssätt till skillnad som<br />
Johanna Lundberg<br />
Gravyrvägen 4, 791 44 Falun<br />
tel 023-212 75<br />
Sven-Göran Ohlsson<br />
Djupadalsvägen 18, 241 36 Eslöv<br />
tel 0413-55 55 44<br />
Christina Osbeck<br />
Ängskogsvägen 35, 656 71 Skattkärr<br />
tel 054-86 41 76<br />
Olof Franck<br />
Falkvägen 3 B, 541 33 Skövde<br />
tel 0500-46 42 90 (arb)<br />
Emma Hall<br />
Erikslustvägen 30 C, 217 73 Malmö<br />
tel 040-12 79 61<br />
Ulf Jämterud, Bragevägen 26<br />
194 63 Upplands Väsby<br />
tel 08-760 7765<br />
Ingemar Lundström<br />
Leires väg 84, 443 51 Lerum<br />
tel 0302-157 52<br />
Årsbok<br />
Redaktörer: Bodil Liljefors-Persson,<br />
Johanna Lundberg.<br />
ISSN: 0348-8918<br />
Medlemsskap<br />
Medlem blir man enklast genom att<br />
anmäla till skattmästaren. Adress ovan.<br />
För medlemsavgiften (200 kr) erhåller<br />
man årsbok <strong>och</strong> tidsskriften.<br />
För pensionärer är avgiften 150 kr.<br />
För studerande är avgiften 100 kr.<br />
FLR postgiro 15 69 53-2<br />
FLR bankgiro 131-2222<br />
Hemsida www.flr.se<br />
Tryck & form<br />
Prinfo Grafiskt Center, Malmö 2008<br />
Omslagsfoto<br />
Foto: Michael Kemter
PROVA<br />
SJÄLV!<br />
Bläddra i smakprov<br />
på www.liber.se<br />
En angelägen nyhet!<br />
Nu finns religionsboken som tar hänsyn till elevernas olika bakgrund<br />
<strong>och</strong> ger alla världsreligioner lika stor uppmärksamhet.<br />
Upptäck Religion är en stadiebok som visar hur människor lever<br />
med sin tro. Den lyfter fram likheter <strong>och</strong> skillnader mellan religionerna<br />
<strong>och</strong> tar upp etiska frågor som barn i 10 till12-årsåldern funderar<br />
över. Den bjuder också på många spännande berättelser, livfullt<br />
illustrerade så att även lässvaga elever förstår.<br />
Läs mer om Upptäck Religion på www.liber.se. Vill du veta mer<br />
eller beställa hjälper Kundservice gärna till.<br />
SKOLÅR 4–6<br />
Religion<br />
www.liber.se<br />
kundservice.liber@liber.se<br />
Tel 08 690 93 30<br />
Fax 08 690 93 01/02<br />
KONSTVERK OCH RELIGIONSKUNSKAP | 5
BJÖRN SKOGAR<br />
Religion<br />
& konstarter<br />
6 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />
Religion handlar om det levande livet,<br />
men hur förmår vi i en icke-konfessionell<br />
religionskunskapsundervisning komma åt<br />
detta?<br />
Björn Skogar, docent i tros- <strong>och</strong> livsåskådningsvetenskap,<br />
slår ett slag för konstverkets<br />
förmedlande möjlighet. Undervisningen<br />
ger tillträde till erfarenheter.<br />
<strong>Konstverk</strong>et är så öppet att var <strong>och</strong> en har<br />
möjlighet att tolka <strong>och</strong> existentiellt tillägna<br />
sig på sitt eget sätt.
EN LÄRMILJÖ FÖR HELA MÄNNISKAN?<br />
När jag för länge sedan började arbeta på lärarutbildningen i<br />
Karlstad, det var våren 1976, slogs jag av att det var så många<br />
kollegor inom bild, slöjd <strong>och</strong> musik. Och inte nog med det:<br />
flera av dem visade sig vara konstnärer av högsta klass. En<br />
efter en dog de ut eller blev pensionerade, dessa konstnärer<br />
<strong>och</strong> musiker, sådana konstnärliga kollegor blev ändå allt färre<br />
trots att högskolan växte. Ibland får man höra att lärarutbildningen<br />
förr i tiden var av låg klass, vetenskapligt sett. Det<br />
kan möjligen vara sant i vissa fall, men i vilket fall var det en<br />
miljö som inkluderade hela människan till skillnad från en<br />
akademisk kultur som vanligen endast engagerar intellektet.<br />
Vi är allt fler inom religionslärarkåren som ivrar för att<br />
återerövra berättandet som en grundfärdighet för läraren<br />
<strong>och</strong> även pläderar för att se berättelsen som en av religionens<br />
grundkategorier (se Religion & Livsfrågor nr 3 2007). Några<br />
av oss har också poängterat att berättandet bör ses som en<br />
konst som kräver träning <strong>och</strong> professionalitet. Men var finns<br />
det plats för sådant inom våra snålt tilltagna lärarutbildningar?<br />
Och var finns det plats till att reflektera över andra<br />
konstarter, som dramat, filmen, arkitekturen, bildkonsten?<br />
ATT SYNLIGGÖRA LIVET OCH DESS VILLKOR<br />
Det har blivit något av jargong att kritisera skolans läromedel.<br />
Men i förhållande till studierna inom högskolan<br />
är skolans läroböcker ofta överlägsna eftersom de i takt<br />
med samhällsutvecklingen blivit alltmer bildorienterade.<br />
Högskolan är traditionellt upplagd med inläsning av texter<br />
<strong>och</strong> seminarieövningar där man i bästa fall kan få utbyta<br />
synpunkter i muntlig form. Jag vill på intet sätt förminska<br />
värdet av teoretiska studier, men vanligen är de enkelspårigt<br />
inriktade på abstrakta begrepp snarare än gestaltningar.<br />
Religionsämnet, som borde handla om livet, riskerar därmed<br />
snarare att belysa doktriner eller grupptillhörigheter. Därmed<br />
uttorkar debatten till att handla om för eller emot eller att<br />
vara innanför eller utanför. Med andra ord: den konkreta<br />
människan saknas <strong>och</strong> det är här konstarterna borde få<br />
komma in i bilden.<br />
När den store tyske humanisten <strong>och</strong> filosofen H.G.<br />
Gadamer karakteriserade personlig erfarenhet, det han kallar<br />
tillägnande, använde han det antika dramat som paradexempel.<br />
En av hans teser är att dramat inte endast består av<br />
text <strong>och</strong> skådespelare/musiker. Dramat existerar först när<br />
det även finns åskådare som lever med i verket. Verket består<br />
alltså av ett gemensamt samspel. Eftersom dramat behandlar<br />
grundläggande, allmänmänskliga problem lever publiken i<br />
det, med hela kroppen. Och genom delaktigheten blir det<br />
egna livet genomlyst. Gadamer var bland mycket annat specialist<br />
på gammal grekisk filosofi så det var inte så konstigt<br />
att han tog det antika dramat som exempel. I vår tid är det<br />
mera näraliggande att ta fram spelfilmen som exempel. När<br />
filmklassikern Gökboet gick i åratal i Stockholm hade den<br />
sannolikt funktionen att ge uttryck för sådant som många<br />
människor upplevde som sin egen problematik <strong>och</strong> därför<br />
såg man filmen gång på gång, som en terapeutisk rit.<br />
RUM FÖR REFLEKTION<br />
<strong>Konstverk</strong>et upplevs gemensamt men tillägnandet är existentiellt,<br />
alltså personligt. Det betyder att det kan se mycket<br />
olika ut. Gemensam upplevelse – personlig tolkning, det är<br />
en modell som har direkt relevans för vår icke-konfessionella<br />
religionsundervisning. <strong>Lärare</strong>ns uppgift är inte att predika,<br />
men att ge tillträde till upplevelser <strong>och</strong> erfarenheter som<br />
eleven har rätt att tolka på sitt eget sätt.<br />
Men det är inte så lätt att hitta dramer eller filmer för<br />
sådana goda ändamål. Och hur ska man få tid? Jag inser väl<br />
att lärarens uppgift är svår. Men när det gäller berättelser <strong>och</strong><br />
bilder behövs inte så stora arrangemang. Här är det annat<br />
som bör beaktas, inte minst fördröjningens nödvändighet.<br />
Med det avser jag att man måste hitta vägar för att sakta<br />
in tempot, finna vägar för eftertanke <strong>och</strong> noggrann uppmärksamhet.<br />
Det handlar om att ge utrymme för läsarens/<br />
lyssnarens <strong>och</strong> betraktarens egna inre bilder i mötet med<br />
konstverket. Ofta sker detta bäst genom eget skrivande,<br />
vilket illustreras på ett utmärkt sätt i Gudrun Fagerströms<br />
litteraturpedagogiska bidrag i antologin Existentiella frågor i<br />
skolan. Och när det gäller yngre barn kan mycket uttryckas<br />
<strong>och</strong> tolkas i kombinationen bild <strong>och</strong> text vilket norska kollegan<br />
i Hamar, Sidsel Lied, visat senast i Kristne friskoler i en<br />
flerkulturell kontext. Arbetssättet liknar det som presenteras i<br />
Samma rötter, en lärarhandledning skriven av arbetsgemenskapen<br />
Abrahams barns initiativtagare.<br />
Denna lilla text saknar avrundande slutord. Se den som<br />
en stafettpinne som Du själv tar hand om <strong>och</strong> för vidare<br />
genom egna erfarenheter <strong>och</strong> exempel!<br />
BJÖRN SKOGAR<br />
REFERENSER<br />
Naeslund, L. (Red.). (2007). Existentiella frågor i skolan (Skapande<br />
vetande, nr 37). Linköping: Linköpings universitet.<br />
Hartman, S.G. (2005). Det pedagogiska kulturarvet. Stockholm:<br />
Natur <strong>och</strong> kultur.<br />
Lied, S. (2007). Kristne friskoler i en flerkulturell kontext.<br />
Uppsala: Swedish Science Press.<br />
Rosenblad, D., & Rosenblad, F. (2004). Samma rötter –<br />
Abrahams barn i tre religioner. Uppsala: Fondi.<br />
KONSTVERK OCH RELIGIONSKUNSKAP | 7
Visar varje religion<br />
ur sitt eget perspektiv.<br />
Här är religionsboken som är helt anpassad efter dagens mångkulturella<br />
samhälle. Den presenterar alla världsreligionerna efter samma struktur,<br />
men var <strong>och</strong> en ur sitt eget perspektiv.<br />
Inte bara för att det är respektfullt mot alla, utan också för att det<br />
ger eleverna förståelse för andra kulturer. Självklart finns de spännande<br />
legenderna med, livfullt illustrerade.<br />
Vi berättar även om andra livsåskådningar <strong>och</strong> för varje årskurs finns<br />
kapitel om etik <strong>och</strong> filosofi.<br />
Läs mer om på www.liber.se. Vill du veta mer eller<br />
beställa hjälper Kundservice gärna till.<br />
8 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />
PROVA<br />
SJÄLV!<br />
Bläddra i smakprov<br />
på www.liber.se<br />
SKOLÅR 6–9<br />
Religion<br />
www.liber.se<br />
kundservice.liber@liber.se<br />
Tel 08 690 93 30<br />
Fax 08 690 93 01/02
GUDRUN FAGERSTRÖM<br />
Skönlitteratur i<br />
religionsundervisningen<br />
Hur kan – konkret – relationen mellan orienterande <strong>och</strong> existentiella perspektiv i religionskunskap<br />
upprättas? Gudrun Fagerström, universitetslektor i litteraturvetenskap, ger en<br />
presentation av skönlitteraturens möjligheter <strong>och</strong> vilka förutsättningar som krävs för att få<br />
till stånd en undervisning där de unga förmår lära såväl om som av, i religionskunskap.<br />
Ingen religionslärare undgår att ta ställning i frågan hur en<br />
saklig <strong>och</strong> allsidig belysning av religioner <strong>och</strong> livsåskådningar<br />
skall kunna förenas med en personlig inlevelse i existentiella<br />
<strong>och</strong> etiska frågor. I kursplanen i religionskunskap för<br />
gymnasieskolan låter detta dock ganska oproblematiskt:<br />
”Ett samspel mellan kunskapsperspektiv <strong>och</strong> existentiella<br />
frågor gör ämnet konkret, verklighetsnära <strong>och</strong> personlihetsutvecklande”<br />
framhålls det under ”Ämnets karaktär <strong>och</strong><br />
uppbyggnad”. Hur detta skall åstadkommas anges dock inte,<br />
i linje med styrdokumentens nutida inriktning. Därför är det<br />
snarare anmärkningsvärt att det i kursplanen för grundskolan<br />
uttryckligen står – dock bara beträffande de mål eleverna<br />
skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret – att ett av<br />
hjälpmedlen kan vara barn- <strong>och</strong> ungdomslitteratur.<br />
Att använda skönlitteratur för att levandegöra andra skolämnen<br />
har en lång tradition i Sverige. Det kan räcka med att<br />
påminna om hur författare som Selma Lagerlöf <strong>och</strong> Verner<br />
von Heidenstam för drygt hundra år sedan fick i uppdrag<br />
att skriva bredvidläsningslitteratur för skolbruk. Idag ser<br />
läromedlen helt annorlunda ut: textmassan har blivit betydligt<br />
mindre vilket har resulterat i att framför allt berättande<br />
partier har fått stryka på foten. Ofta har sådana inslag ersatts<br />
med bildmaterial i en kanske överdriven tilltro till bildens<br />
förmåga att säga mer än tusen ord. Vill man ägna sig åt en<br />
narrativ didaktik måste man i stället, vid sidan av berättande<br />
urkundstexter, använda sig av skönlitteratur. Kursplanerna i<br />
svenska, såväl den för gymnasieskolan som den för grundskolan,<br />
betonar också hur arbetet kring skönlitteraturen både<br />
kan hjälpa eleverna att få svar på existentiella frågor <strong>och</strong> ökad<br />
förståelse för människor från andra kulturer, det vill säga<br />
borde kunna vara ett gott hjälpmedel vid behandlingen både<br />
av religionsämnets lära av- <strong>och</strong> lära om-aspekt. I likhet med<br />
många andra religions- <strong>och</strong> litteraturdidaktiker är jag också<br />
övertygad om att så är fallet, men också om att det inte är<br />
problemfritt.<br />
TILLGÄNGLIGHETEN<br />
En första fråga är givetvis om det är möjligt att hitta lämplig<br />
litteratur. Människans livstolkning i vid bemärkelse – som<br />
KONSTVERK OCH RELIGIONSKUNSKAP | 9
Skönlitteratur i religionsundervisningen<br />
kursplanerna i religionskunskap också anger som undervisningsinnehåll<br />
– ventileras naturligtvis på ett eller annat<br />
sätt i de flesta skönlitterära alster, men vill man se en tydlig<br />
anknytning till religioner är det svårare. Själv har jag under<br />
många år mött blivande SO-lärare i barn- <strong>och</strong> ungdomslitteraturkurser<br />
<strong>och</strong> då försökt hjälpa dem att hitta lämplig<br />
litteratur <strong>och</strong> att med utgångspunkt i konkreta texter<br />
diskutera olika undervisningsmöjligheter. Det visade sig att<br />
religionsämnet var det i särklass svåraste att hitta litteratur<br />
till, <strong>och</strong> detta i förening med att jag själv har ämnet i min<br />
ämneskombination gjorde att jag mer systematiskt började<br />
undersöka litteraturutbudet, något som resulterade i boken<br />
Människan <strong>och</strong> makterna. Icke-kristna religioner gestaltade i<br />
barn- <strong>och</strong> ungdomslitteratur (2002) där jag resonerar utifrån<br />
ett hundratal titlar. Att hitta dem var dock ett mödosamt<br />
arbete. I allmänhet ger inte sökning på avgränsade religioner<br />
mycket, oavsett om man använder databaser eller andra<br />
bibliografiska hjälpmedel, utan man får utnyttja sin uppfinningsrikedom<br />
<strong>och</strong> pröva alla tänkbara sökord. Så ger exempelvis<br />
en sökning på ”andra världskriget” fler böcker som<br />
även tar upp judendom än en sökning på religionen direkt,<br />
men det finns givetvis inga garantier för att de enskilda böckerna<br />
verkligen behandlar religionen i fråga, samtidigt som<br />
man måste hitta andra sätt för att komma åt andra tidsperioder.<br />
Oftast ger inte heller recensioner eller baksidestexter speciellt<br />
stort utbyte. Själv prövade jag alla upptänkliga vägar:<br />
vände mig till förlag <strong>och</strong> bibliotekarier, till institutioner <strong>och</strong><br />
samfund av olika slag, <strong>och</strong> ägnade mig åt omfattande egen<br />
läsning. Utbytet blev över förväntan, även om de olika religionerna<br />
sinsemellan var mycket ojämnt fördelade. Dessvärre<br />
föråldras en sådan inventering ganska snabbt på grund av<br />
den dåliga lagerhållningen av böcker i Sverige. När jag ändå<br />
utgår från min undersökning i det fortsatta resonemanget<br />
beror det på att den tillåter mig att med viss säkerhet uttala<br />
mig om vad man kan förvänta sig att finna. Genom En bok<br />
för alla eller annan pocketutgivning kan vissa titlar också få<br />
förlängt liv <strong>och</strong> dessutom bli ekonomiskt fördelaktigare att<br />
köpa, <strong>och</strong> på biblioteken finns möjlighet att få tag i även<br />
något äldre böcker. En hel del av de ungdomsböcker som jag<br />
hittade är användbara även på gymnasienivå, men här bör<br />
man naturligtvis komplettera med vuxenromaner.<br />
10 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />
ATT LÄRA OM RELIGIONER…<br />
Att databassökning på specifika religioner ger så klent utbyte<br />
hänger delvis samman med att religionsstoffet mera sällan<br />
är ett huvudmotiv. Religionerna finns ofta med som en<br />
bakgrundsfaktor, ibland bara som en miljömarkör. Speciellt<br />
tydligt blir detta i många av böckerna om muslimska länder:<br />
här ljuder böneutropen från minareten, bönemattor rullas<br />
ut <strong>och</strong> beslöjade kvinnor skyndar förbi. Det är naturligtvis<br />
också lättare att nämna religioners yttre manifestationer,<br />
till exempel islams fem pelare, än att utreda deras religiösa<br />
innebörd. Men det finns också böcker med ganska frekvent<br />
religionsinnehåll där såväl form som innebörd tas upp, <strong>och</strong><br />
till <strong>och</strong> med en del som har ett faktainnehåll som kan mäta<br />
sig med läromedlens. Samtidigt som religionsstoffet inte kan<br />
vara alltför knapphändigt om det skall fungera i skolsammanhang<br />
är det värdefullt att det sätts in i ett naturligt<br />
sammanhang <strong>och</strong> blir begripligt, till skillnad mot läromedlens<br />
starka koncentration kring religiösa seder som i värsta<br />
fall frammanar bilden av människor som mer ägnar sig åt<br />
egendomliga riter än åt vanligt arbetsliv.<br />
Så långt som jag har kunnat undersöka utövar ganska<br />
få av författarna själva den religion de skildrar; de har i stället<br />
varit tvungna att inhämta fakta på annat håll, <strong>och</strong> mitt<br />
intryck är att flertalet har varit väl pålästa. Författare som<br />
skriver för unga brukar också ha ett visst didaktiskt syfte om<br />
de tar upp faktiska förhållanden <strong>och</strong> förefaller oftast känna<br />
sig förpliktade att servera korrekt information. Oavsett om<br />
böckerna bygger på författares egna troserfarenheter eller ej<br />
bör naturligtvis inte all information i dem tas för given utan<br />
vägas mot facklitteratur. Det är också ofta lättare både för<br />
elever <strong>och</strong> lärare att förhålla sig kritiskt till skönlitteratur än<br />
till läromedel, något som kan inbjuda till det undersökande<br />
arbetssätt som föreskrivs inom skolan.<br />
…OCH ATT LÄRA AV<br />
Nu tror jag knappast att man väljer att använda skönlitteratur<br />
främst för att få korrekt faktainformation om<br />
religioner, även om böckerna naturligtvis kan göra ämnet<br />
mer lockande redan på det planet. Det är säkerligen inom<br />
det mer personliga skiktet av religionsämnet, det som rör<br />
elevens egna livsfrågor, som skönlitteraturen har sin största<br />
potential genom att idéer <strong>och</strong> föreställningar förmedlas<br />
genom fiktiva gestalters röster, genom intrig <strong>och</strong> symbolik.<br />
Å ena sidan kan den skönlitterära berättelsen konkretisera<br />
abstrakta idéer, å andra sidan kan det litterära språket, i likhet<br />
med det religiösa, vara flerbottnat <strong>och</strong> därigenom berätta<br />
något om tillvarons mångtydighet. Teodicéproblematiken<br />
tydliggörs till exempel genom många av förintelsetidens<br />
skildringar av människornas vånda inför svårigheterna att
förena tanken på en kärleksfull gud med en allsmäktig <strong>och</strong><br />
kan omvandlas till att bli närliggande frågor om makt <strong>och</strong><br />
vanmakt, medan en del böcker om islam aktualiserar frågor<br />
om människans förmåga att själv forma sitt liv. Genom<br />
skönlitteraturens identifikationsmöjligheter med individer<br />
kan empatikänslan utvecklas <strong>och</strong>, i kursplanens anda, hjälpa<br />
till att bemöta främlingsfientlighet <strong>och</strong> utveckla en känsla<br />
för tolerans. Detta kan i sin tur bidra till en handlingsberedskap<br />
för demokratifrågor. Miljöfrågor behandlas i framför<br />
allt indian- <strong>och</strong> inuitskildringarna, många av böckerna om<br />
muslimer problematiserar genusaspekter <strong>och</strong> fredsfrågor blir<br />
gripbara genom individernas lidande i skildringarna av andra<br />
världskriget <strong>och</strong> Balkankriget. I dessa senare skildringar ställs<br />
också etiska frågor om gott <strong>och</strong> ont på sin spets <strong>och</strong> kommer<br />
läsaren nära genom de fiktiva gestalterna.<br />
VÄRDERINGARNA<br />
En del av det som gör skönlitteraturen värdefull, som dess<br />
större suggestionskraft <strong>och</strong> identifikationsmöjligheter, kan<br />
också utgöra en fara, <strong>och</strong> som lärare gäller det att vara<br />
medveten om att både icke önskvärda <strong>och</strong> alltför ensidiga<br />
värderingar lätt kan förmedlas. Att endast få av författarna<br />
till böckerna i mitt material utövar de religioner som de tar<br />
upp innebär inte att ett neutralt förhållningssätt dominerar<br />
– med ett sådant skulle litteraturen också förlora en del<br />
av sin gestaltningskraft <strong>och</strong> förmåga att beröra emotionellt.<br />
Glädjande nog fann jag inte mycket av direkt fördomsfullhet<br />
men väl att sympatierna fördelade sig ojämnt: islam är den<br />
religion som oftast får en negativ framtoning, olyckligt nog<br />
med tanke på att så många elever har den religionstillhörigheten,<br />
medan bilden av indianska religioner är ytterst positiv,<br />
kanske idealiserad, något som torde hänga samman med en<br />
viss övertro till utövarnas ekologiska levnadssätt. Ändå kan<br />
risken för tendentiösa framställningar vara större om författaren<br />
skriver utifrån egen trostillhörighet. I en något äldre<br />
studie, Tro <strong>och</strong> otro i modern barnlitteratur (1976) presenterar<br />
Ying Toijer-Nilsson barnlitteratur som skildrar kristendomen<br />
<strong>och</strong> finner att många av de böcker som är skrivna av kristna<br />
författare <strong>och</strong> utgivna på kristna förlag sitter fast i en äldre<br />
traktattradition där undervisning <strong>och</strong> predikan fått ersätta en<br />
levande <strong>och</strong> trovärdig gestaltning. Idealet är givetvis att hitta<br />
böcker som ger mångbottnade bilder av religioner <strong>och</strong> av hur<br />
de kan tolkas – <strong>och</strong> sådana böcker finns, även om de inte är<br />
i majoritet.<br />
LITTERATURSAMTALET<br />
När kursplanerna i svenska understryker skönlitteraturens<br />
värde i livstydande sammanhang betonas också att det är i<br />
arbetet kring litteraturen som mycket av det avgörande sker.<br />
Detta arbete kan givetvis se ut på många olika sätt, <strong>och</strong><br />
utrymmet här tillåter knappast någon metoddiskussion – på<br />
ett undantag när: jag vill gärna framhålla det lärarledda litteratursamtalets<br />
betydelse. Det kan tyckas ganska självklart<br />
att man samtalar om det man läser, men många undersökningar<br />
visar att de individualiseringssträvanden som finns i<br />
den svenska skolan delvis har satt det gemensamma samtalet<br />
på undantag, oavsett om det gäller litteraturdiskussioner<br />
eller ej. Forskare inom skilda discipliner har också påtalat att<br />
denna brist försvårar att befästa värdegrunds- <strong>och</strong> demokratifrågor.<br />
Då det gäller litteratursamtal förefaller det vara<br />
vanligare med gruppsamtal där eleverna lämnas ensamma<br />
med varandra än med lärarledda diskussioner, delvis kanske<br />
av organisatoriska skäl men delvis kanske också av rädsla att<br />
som lärare styra för mycket. Men därmed är risken uppenbar<br />
att eleverna fastnar i texten <strong>och</strong> inte kommer vidare eller, än<br />
värre, att de blockeras av förutfattade meningar eller tystnar<br />
inför dominerande gruppdeltagare. Ytterligare en anledning<br />
till att meningsfulla litteratursamtal tycks vara sällsynta<br />
förefaller vara att många lärare undviker att ta upp böcker<br />
där svåra frågor ventileras, eftersom de inte anser sig ha några<br />
egna svar. Men det är just här som arbetet med skönlitteraturen<br />
har en av sina största fördelar: den goda litteraturen visar<br />
att det är nödvändigt att fråga även om man inte har några<br />
svar, <strong>och</strong> den erbjuder såväl närhet genom identifikationsmöjligheterna<br />
som distans <strong>och</strong> skydd genom möjligheten att<br />
pröva olika livshållningar utifrån de fiktiva gestalternas val.<br />
GUDRUN FAGERSTRÖM<br />
REFERENSER<br />
Fagerström, G. (2002). Människan <strong>och</strong> makterna. Icke-kristna<br />
religioner gestaltade i barn- <strong>och</strong> ungdomslitteratur. Lund:<br />
Bibliotekstjänst.<br />
Toijer-Nilsson, Y. (1976). Tro <strong>och</strong> otro i modern barnlitteratur.<br />
Stockholm: Verbum.<br />
Kursplan för religionskunskap i grundskolan. (2000).<br />
[WWW document]. URL http://www3.skolverket.se/ki03/<br />
front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=24&skolform=11<br />
&id=3886&extraId=2087 (2009-01-24).<br />
Kursplan för svenska i grundskolan. (2000). [WWW document].<br />
URL http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?spra<br />
k=SV&ar=0809&infotyp=23&skolform=11&id=3890&extr<br />
aId=2087 (2009-01-24).<br />
Ämnet religionskunskap i gymnasial utbildning. (2000).<br />
[WWW document]. URL http://www3.skolverket.se/ki03/<br />
front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=8&skolform=21&i<br />
d=RE&extraId= (2009-01-24).<br />
Ämnet svenska i gymnasial utbildning. (2000). [WWW<br />
document]. URL http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx<br />
?sprak=SV&ar=0809&infotyp=8&skolform=21&id=SV&ex<br />
traId= (2009-01-24).<br />
KONSTVERK OCH RELIGIONSKUNSKAP | 11
Religion – att tro <strong>och</strong> veta. Kurs A <strong>och</strong> B. Fyllig lärobok<br />
som går på djupet <strong>och</strong> presenterar varje religion från<br />
ursprung <strong>och</strong> utveckling till uttryck <strong>och</strong> riktning idag.<br />
Religion <strong>och</strong> sånt. Kurs A. Tar upp det mest centrala<br />
<strong>och</strong> grundläggande i A-kursen. Vänder sig främst till<br />
de yrkesförberedande programmen.<br />
Religion <strong>och</strong> livet. Kurs A. Lättillgänglig kursbok. Studera<br />
tematiskt med sju olika perspektiv eller varje religion för<br />
sig i en tydlig <strong>och</strong> återkommande struktur.<br />
Religion <strong>och</strong> sammanhang. Kurs A <strong>och</strong> B. Främst avsedd<br />
för studieförberedande program. Passar om du vill välja<br />
stoff mer fritt eller göra tematiska fördjupningar.
Söka svar. Kurs A. Upplägg med metodkapitel <strong>och</strong><br />
strukturerad genomgång av religioner. Betonar det<br />
gemensamma mellan olika religioner.<br />
Religion <strong>och</strong> sammanhang – antologin.<br />
Kompletterar religionsundervisningen med urkunder<br />
<strong>och</strong> skönlitterära texter.<br />
Vad tror du på?<br />
Söka svar. Kurs A <strong>och</strong> B. Passar dig som vill skapa din<br />
egen A- <strong>och</strong> B-kurs utifrån innehållsrika bastexter.<br />
Stor vikt vid existentiella <strong>och</strong> etiska frågor.<br />
<strong>Religionskunskap</strong>. Kurs A <strong>och</strong> B. Ger kunskap om<br />
världsreligionerna, om olika livsåskådningsalternativ<br />
<strong>och</strong> om etiska grundfrågor.<br />
Våra religionsserier har en viktig sak gemensamt: De satsar på att ge eleverna<br />
ett bra underlag för att kunna reflektera <strong>och</strong> diskutera kring ett brännhett ämne.<br />
I övrigt har varje läromedel sin egen kombination av nivå, stil <strong>och</strong> upplägg.<br />
Vad tror du passar dina elever? Mer etik <strong>och</strong> livsfrågor? Tonvikt på jämförelser?<br />
Läs mer om våra alternativ <strong>och</strong> hämta några smakprov på www.liber.se.<br />
GY/VUX<br />
www.liber.se<br />
kundservice.liber@liber.se<br />
Tel 08 690 93 30<br />
Fax 08 690 93 01/02
MARITA SKÖLDBERG<br />
FOTO: ANDERS RYMAN<br />
Livets steg<br />
– en utställning i bilder<br />
Att öka vår numedvetenhet, att göra livet <strong>och</strong> vår existens påtaglig, är väsentligt för oss<br />
oavsett om det handlar om att uppmärksamma livets stora eller mindre steg, oavsett om vi<br />
ger dem en religiös inramning eller inte. Frilansjournalist Marita Sköldberg rapporterar från<br />
bildutställningen Livets steg där vi i en serie bilder från världens många hörn får möjlighet<br />
spegla oss själva <strong>och</strong> vårt behov av <strong>och</strong> möjlighet till livsförståelse.<br />
I över sju år har fotografen Anders Ryman rest världen runt<br />
för att dokumentera riter. Det har resulterat i praktboken<br />
Livets steg <strong>och</strong> en utställning, med tillhörande skolmaterial,<br />
som kommer att visas på flera håll i landet <strong>och</strong> världen.<br />
En Elvisimitatör kysser brudens hand. Hon står i en rosa<br />
Cadillac tillsammans med sin nyblivne man. Taket ovanför<br />
de nygifta är prytt med små knubbiga keruber.<br />
Bilden från drive in-bröllopet i Las Vegas är den första<br />
som möter betraktaren av fotoutställningen Livets steg när<br />
den visas på Upplandsmuseet denna vinter. Intill de drive invigda<br />
finns ett brudpar som gift sig på traditionellt shinto-vis<br />
i Tokyo <strong>och</strong> en bild från ett judiskt bröllop i New Jersey.<br />
Men också Uppsala finns representerat i utställningen –<br />
en svit om fyra bilder visar några Uppsalaungdomar som tar<br />
studenten.<br />
– Det var oerhört viktigt att ha med studenten, för<br />
annars hade det blivit att ”vi tittar på dem”, förklarar Anders<br />
Ryman.<br />
För det är inte det exotiska i sig han vill visa med sin<br />
utställning.<br />
– Jag ville göra något globalt om kulturell mångfald, men<br />
också visa hur lika vi egentligen är som människor. Gemen-<br />
Anders Ryman<br />
samt för alla är behovet av att markera steg i livet, det finner<br />
man överallt. Man kan inte tänka sig ett mänskligt samhälle<br />
utan riter, säger Anders Ryman när han snabbvisar Livets steg<br />
för ett knappt tjog lärare som anmält sig till lärarkväll om<br />
utställningen <strong>och</strong> den pedagogiska verksamheten kring den.<br />
RITER I ETT SEKULÄRT SAMHÄLLE<br />
Studenten i Uppsala tillhör det fåtal riter i utställningen som<br />
helt saknar religiösa förtecken.<br />
– Det visar på behovet av riter i ett sekulärt samhälle<br />
med människor som tillhör olika religioner. Jag brukar säga<br />
att riter kommer <strong>och</strong> går, men behovet av dem består, säger<br />
Anders Ryman.<br />
Det är inte heller religionen i sig som han varit ute<br />
efter att visa. Det är övergången från en tid till en annan<br />
i en människas liv. Och då kan ingredienserna vara naken<br />
smörinsmord hud, vitmålade ynglingaansikten eller röken<br />
från kremeringsbål.<br />
– Det var viktigt att få balans när jag valde riter, att det<br />
skulle vara från födelse till död, men också alla världsdelar,<br />
alla stora religioner, både långt borta <strong>och</strong> nära oss, berättar<br />
han.<br />
KONSTVERK OCH RELIGIONSKUNSKAP | 15<br />
Foto: Bernth Johansson
1. 2. 3.<br />
Anders Ryman började sin karriär med att studera kulturantropologi.<br />
Han påbörjade till <strong>och</strong> med ett forskningsarbete<br />
innan fotograferandet <strong>och</strong> journalistiken tog över. Efter att<br />
ha avslutat ett långt Söderhavsprojekt kom han på idén att<br />
skildra livscykelriter.<br />
DJÄVULSHOPP OCH UMGÄNGE MED DÖDA<br />
Bilderna i utställningen – 51 av bokens 287 samt sex stora<br />
skärmbilder i parken utanför Upplandsmuseet – berättar om<br />
ett femtontal livscykelriter från olika delar av världen, från<br />
djävulshopp över nyfödda i Spanien till umgänge med de<br />
döda i Bolivia. De flesta riterna beskrivs i fyra bilder. De är<br />
alla försedda med informativa bildtexter, så den intresserade<br />
får en tydlig, om än kortfattad, beskrivning av exempelvis<br />
apachernas soluppgångsdans, som förvandlar flickan som fått<br />
sin första mens till kvinna, <strong>och</strong> de thailändska pojkarnas tid<br />
som munknoviser i Buddhas fotspår.<br />
– Många seder sker när man passerar från ett skede i<br />
livet till ett annat, <strong>och</strong> då är man väldigt sårbar <strong>och</strong> måste<br />
skyddas. Därför ingår det många gånger att man smörjs in<br />
eller blir målad, berättar Anders Ryman inför anblicken av<br />
den nygifta kvinnan i Etiopien som är skinande blank av olja<br />
som hennes svärmor smort in henne med.<br />
Bröllopsbilderna är flera. Till exempel får vi inblick i livet<br />
för de newariska flickorna i Nepal som gifter sig tre gånger,<br />
16 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />
först med guden Vishnu, några år senare med solguden<br />
Surya <strong>och</strong> så i 20-årsåldern med en jordisk man.<br />
– Så har newarerna löst ett problem, berättar Anders<br />
Ryman. Eftersom de först <strong>och</strong> främst är gifta med guden<br />
Vishnu kan de skilja sig från den jordiske mannen, för de är<br />
gifta ändå. Och blir de änkor blir de ändå inte änkor…<br />
I ett litet rum intill utställningen rullar hela tiden en<br />
film. Den är 13 minuter lång <strong>och</strong> speglar arbetet bakom<br />
utställningen. Bland annat berättar Anders Ryman där om<br />
hur han fick tillåtelse att fotografera dessa ibland ganska<br />
intima händelser i människors liv.<br />
I vissa minoritetskulturer finns en rädsla för utomstående,<br />
<strong>och</strong> exempelvis apacherna har blivit utnyttjade många<br />
gånger. De upplevde att här kommer en till som vill utnyttja<br />
dem, berättar Anders Ryman denna kväll på Upplandsmuseet.<br />
Så det tog tid innan han fick bilder på soluppgångsdansen.<br />
I de flesta fall var det ändå lättare att få fotografera<br />
än man kan tro, säger han – folk tyckte synd om den där<br />
stackaren som åkt så långt för några bilder… Alla riter som<br />
han ville fotografera fick han fotografera. Men det var ett<br />
stort jobb att skaffa rätt kontakter.<br />
SKOLMATERIAL OCH MUSEIVISNINGAR<br />
Anders Ryman har länge haft intentionen att utställningen<br />
ska kunna användas i skolundervisning. Ett skolmaterial,
tänkt för högstadiet <strong>och</strong> gymnasiet, kan laddas ner från<br />
Livets stegs webbplats på internet. Det innehåller bland annat<br />
en mängd diskussionsfrågor av religiös art utifrån utställningsbilderna.<br />
På Upplandsmuseet har man dessutom ett eget pedagogiskt<br />
program, som även sponsras av ett försäkringsbolag.<br />
Etthundra gratis entimmesvisningar för skolgrupper kan<br />
museet erbjuda under utställningstiden fram till 19 april.<br />
– I grupperna kommer vi att inrikta oss på filmen <strong>och</strong><br />
välja ut några av bildsviterna att prata om, berättar Stina<br />
Flink, en av de två museipedagoger som jobbar med Livets<br />
steg.<br />
Den första skolgruppen kommer ett par dagar efter<br />
denna lärarkväll i januari som museet bjudit in till.<br />
Och visst finns det mycket att diskutera när man sett<br />
bilder av den färgstarka konfirmationshögtiden hos samerna<br />
i Kautokeino i Norge, den festbetonade omskärelsen av småpojkar<br />
i Istanbul <strong>och</strong> kremeringsplatserna i Varanasi i Indien.<br />
Gun-Britt Gunnarsson är SO-lärare på Österbyskolan i<br />
Österbybruk, varifrån sju lärare har kommit till lärarkvällen.<br />
Hon är helt säker på sin sak:<br />
– Jag ska åka hit med min klass, en åtta, säger hon<br />
bestämt.<br />
– Jag har varit här <strong>och</strong> tittat innan <strong>och</strong> bestämt mig för det,<br />
<strong>och</strong> nu efter Anders presentation är jag ännu mer beslutsam.<br />
4.<br />
Förra uppslaget: En thailändsk pojke tillhörande shan-folket har just blivit munknovis för en månad.<br />
Sminket från prinsutstyrseln som föregår novistiden sitter fortfarande kvar.<br />
1. De nyfödda välsignas i Castrillo de Murcia i Spanien. En person som symboliserar djävulen hoppar<br />
längdhopp över de nyfödda <strong>och</strong> driver därmed bort ondskan ur barnens liv.<br />
2. En newarisk flicka i Nepal gifter sig för andra gången, nu med solguden Surya. Första giftermålet<br />
skedde med guden Vishna.<br />
3. I flera dagar pågår apachernas soluppgångsdans, som firas när en flicka fått sin första menstruation.<br />
4. Den katolska högtiden Todos Santos (allhelgona) blandas i bolivianska Anderna med urgamla indianska<br />
trosföreställningar. Då besöker de döda de levande.<br />
Men hon funderar lite över hur eleverna ska reagera inför<br />
det exotiska.<br />
– När de står <strong>och</strong> ser unga män springa nakna över tjurar,<br />
inte är det första de då tänker ”vad lika vi är”, säger hon<br />
till fotograf Ryman.<br />
Denne medger att likheterna inte är så tydliga vid första<br />
anblicken.<br />
– Formerna skiljer sig åt. Men eleverna kan se att hamars<br />
unga män springer nakna vid vuxenblivandet, vi sätter på en<br />
studentmössa.<br />
MARITA SKÖLDBERG<br />
MARITA SKÖLDBERG OM PROJEKTET<br />
Anders Rymans bok Livets steg, som kom ut i augusti, ges<br />
ut av bokförlaget Max Ström.<br />
Projektets webbplats, varifrån skolmaterialet kan<br />
laddas ner, finns på www.livetssteg.se. Där finns också<br />
turnéplan för utställningen.<br />
Inomhusutställningen kommer att turnera på bland<br />
annat museer runt om i landet.<br />
Dessutom finns en utomhusutställning med sammanlagt<br />
66 stora skärmbilder som i höstas visades på Nybroplan<br />
i Stockholm. Den 24 februari flyttar den in i Nordstan i<br />
Göteborg, där den visas till mitten av mars. Utomhusutställningen<br />
kommer även att turnera internationellt.<br />
KONSTVERK OCH RELIGIONSKUNSKAP | 17
I år hålls mötet på Solviken Torpa utanför Tranås vid sjön<br />
Sommen Lördagen den 21 mars. Vi vänder oss särskilt<br />
till religionskunskapslärare i näraliggande områden som<br />
Tranås, Linköping, Gränna, Eksjö, Kisa, Nässjö <strong>och</strong> Jönköping.<br />
PROGRAM<br />
14.00 – 15.00 Föreläsning av Göran Collste<br />
”Globalisering <strong>och</strong> global rättvisa”<br />
15.00 – 15.30 Kaffe<br />
15.30 – 16.15 Årsmötesförhandlingar<br />
Information om Solvikens gård <strong>och</strong> hur du enklast<br />
hittar hit finner du Svenska Turistföreningens<br />
hemsida<br />
http://www.svenskaturistforeningen.se/sv/<br />
upptack/Omraden/Ostergotland/Vandrarhem/STF-Vandrarhem-SolvikenTranas<br />
www.flr.se<br />
Välkommen till<br />
FLR:s<br />
årsmöte<br />
2009
TOMAS AXELSON<br />
Filmsamtal<br />
– ETT VÄXANDE KULTURELLT FENOMEN<br />
Allt fler intresserar sig för film som ett slags existentiellt erbjudande. Vad beror det på?<br />
Vad betyder det? Och hur kan mediet användas för att verkligen fungera som en förmedlande<br />
länk mellan vårt inre <strong>och</strong> yttre rum? Vad krävs för att samtalet ska ta form?<br />
Frågorna diskuteras av Tomas Axelson, doktor i religionssociologi <strong>och</strong> lärare i medie- <strong>och</strong><br />
kommunikationsvetenskap vid Högskolan Dalarna.<br />
ETT LÄTTILLGÄNGLIGT MEDIUM<br />
Det är lätt att se film. En anledning till filmens slitstyrka <strong>och</strong><br />
popularitet handlar om den rörliga bildens förmåga att vara<br />
många olika saker samtidigt. Film är underhållning, verklighetsflykt<br />
<strong>och</strong> en stunds förströelse. Men filmberättande rör<br />
sig också inom ett moraliskt universum där livets konflikter<br />
<strong>och</strong> dilemman kan komprimeras <strong>och</strong> åskådliggöras under 90<br />
– 120 minuter. Vare sig vi ser en deckare, en actionfilm, en<br />
science-fictionrulle eller en romantisk komedi så sysselsätter<br />
vi oss med vad filmen handlar om, vad den går ut på <strong>och</strong> hur<br />
den kan beröra saker vi kan känna igen i det vardagliga livet.<br />
Film utgör för många människor en skön <strong>och</strong> lustfylld balans<br />
mellan passivitet <strong>och</strong> aktivitet. Vi får sjunka ner i biofåtöljen<br />
eller i hemmasoffan <strong>och</strong> njuta passivt av en berättelse som<br />
serveras oss. Men vi är samtidigt i regel mycket aktiva som<br />
åskådare genom att engagerat följa med i berättelsens för-<br />
vecklingar. Hur ska det gå? Kommer dom tillbaka till jorden?<br />
Hinner han stoppa bomben? Får dom varandra?<br />
Försöker man beskriva vad det egentligen är som<br />
händer när vi ser film så blir det dock komplicerat. Infallsvinklarna<br />
är många <strong>och</strong> motsägelsefulla. Film kan handla<br />
om visuell perception. Film kan handla om känslomässiga<br />
identifikationsprocesser. Film kan vara en social situation.<br />
Ibland dominerar det sociala. Gemenskapen är viktigare<br />
än filmupplevelsen. Men ibland dominerar den personliga<br />
upplevelsen. Historien som rullas upp på vita duken, ges<br />
kött <strong>och</strong> blod av åskådaren själv. I biomörkret pågår således<br />
en mångfacetterad <strong>och</strong> kreativ tolkningsaktivitet på olika<br />
nivåer, med olika känslomässig återklang. I vissa benådade<br />
ögonblick kan en filmupplevelse beröra oss mer än tillfälligt<br />
<strong>och</strong> enbart för stunden. Berättelsen slår an något svårfångat<br />
inom oss. En stark filmberättelse kan beröra konflikter <strong>och</strong><br />
KONSTVERK OCH RELIGIONSKUNSKAP | 19
dilemman i vårt mest personliga inre. Det tycks som om<br />
biomörkret för många människor fungerar som ett intressant<br />
laboratorium för personliga processer.<br />
EN OFFENTLIG FÖRESTÄLLNING<br />
PÅ TRÖSKELN TILL DET PRIVATA<br />
Jag har arbetat med samtal om film i många år, mest omfattande<br />
i djupintervjuer om unga människors personliga favoritfilmer<br />
i min forskning men också inom ramen för Existentiell<br />
Filmfestival i Dalarna. Det finns stora möjligheter men<br />
också vissa hinder inbyggda när man närmar sig detta. Vid<br />
samtal om film balanserar man på en känslig tröskel mellan<br />
det offentliga <strong>och</strong> privata. Hur många har inte haft upplevelsen<br />
av att ha sett en film som ruskat om starkt. Omtumlad<br />
kliver man ut i gatubruset <strong>och</strong> går till ett näraliggande café<br />
med sina vänner för att samtala om filmupplevelsen. Men<br />
samtalet får inget syre utan klingar snart av ackompanjerat<br />
av lite klirr från kaffekoppar <strong>och</strong> ett tilltagande vardagssorl. I<br />
biomörkret befinner man sig tillfälligt förflyttad till en annan<br />
värld, både cinematografiskt <strong>och</strong> fiktivt, men också till delar<br />
av det egna inre landskapet som man kanske inte kommit åt<br />
på länge. En stark filmupplevelse öppnar en dörr till vårt inre<br />
<strong>och</strong> påbörjar en unik process. När tröskeln är passerad kan<br />
inre rum öppnas som leder vidare till rum vi inte ens kände<br />
till. Filmens förmåga att kommunicera flera betydelseskikt<br />
samtidigt skapar en mångskiftad upplevelse av konflikter <strong>och</strong><br />
dilemman som kan överraska oss.<br />
För alla som arbetar med film <strong>och</strong> filmsamtal finns här<br />
ett krav på respekt för rörelsen mellan inre <strong>och</strong> yttre rum.<br />
När filmen är slut, eftertexterna rullar <strong>och</strong> det musikaliska<br />
ledmotivet spelas på nytt, görs vi beredda att kliva ur berättelsens<br />
magiska rum, att tillsluta de privata rummen <strong>och</strong> ta<br />
steget över tröskeln tillbaka till vardagen igen.<br />
SAMTAL SOM LEDER OSS IN I BERÄTTELSEN PÅ NYTT<br />
Mina erfarenheter från många organiserade samtal om film<br />
på olika filmfestivaler har flera gånger berört en känslig<br />
balansgång mellan ett mer personligt tilltal <strong>och</strong> ett mer<br />
distanserat samtal om film. Vid den första Existentiella<br />
Filmfestivalen 2003 samlade vi tre psykologer, som utgjorde<br />
ett ”reflekterande team”. Dessa tre inledde det gemensamma<br />
filmsamtalet genom att var <strong>och</strong> en för sig, personligt <strong>och</strong><br />
20 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />
förutsättningslöst, berättade om sina respektive upplevelser<br />
<strong>och</strong> reflektioner kring den valda filmen. Samtalet, tack<br />
vare förberedda inledningar, ledde oss övriga i publiken,<br />
tillbaka in i den historia vi nyss fått se på filmduken. Vi<br />
fördes tillsammans tillbaka över tröskeln in emot berättelsens<br />
kärna. Och när vi i det gemensamma samtalet väl var där,<br />
i reflektioner <strong>och</strong> funderingar, så gläntade allt fler röster i<br />
publiken på dörren till sina respektive inre upplevelserum<br />
<strong>och</strong> ett mycket speciellt, berörande, respektfullt, lyhört<br />
samtal växte fram, personligt <strong>och</strong> icke-distanserat. Det vi<br />
lärde oss av detta var att någon måste ta publiken i handen<br />
<strong>och</strong> leda publiken tillbaka in i berättelsen. Först då blev vi<br />
hemmastadda på nytt i hela det tanke- <strong>och</strong> känslomässiga<br />
register som filmberättelsen alldeles nyss utspelat sig inom.<br />
Vi var tillbaka i filmens eget universum, i allt som rörts upp,<br />
i våra känslor, motsägelser <strong>och</strong> emotionella konflikter. Och<br />
publiken ville delta <strong>och</strong> sätta ord på olika uppfattningar som<br />
inte nödvändigtvis harmonierade med varandra, men lade en<br />
kollektiv mosaik av reflektioner om den existentiella potentialen<br />
i filmberättelsen.<br />
Detta har sedan blivit den grundläggande strukturen<br />
för alla samtal med inbjudna gäster vid den Existentiella<br />
filmfestivalen i Dalarna. Vare sig man är regissör eller teolog,<br />
filmpedagog, kulturkritiker eller psykolog talar man utifrån<br />
sin egen personliga utgångspunkt med ambitionen att öppna<br />
upp för ett samtal där alla bidrar med sitt unika upplevelseperspektiv.<br />
Det är en svår balansgång som kräver att<br />
många pusselbitar faller på rätt plats. Men ibland så fungerar<br />
rörelsen mellan filmen i ”det yttre existensrummet” <strong>och</strong> våra<br />
känslomässiga erfarenheter i ”det inre existensrummet” som<br />
religionspsykologen Nils G. Holm valt att benämna det.<br />
Jag vill tolka denna dynamik som att vi via filmberättelsen<br />
får tillträde till vårt inre symboliska landskap. Psykologen<br />
Donald Winnicott kallar detta för människans psykologiska<br />
övergångsområde, ett symboliskt lekområde som alla barn<br />
i alla tider skapar genom sin lek. Kulturen <strong>och</strong> konsten har<br />
alltid vetat att människan fortsätter att leka med symboler<br />
<strong>och</strong> att denna lek förfinas till vittförgrenade symboliska<br />
kulturella rum för den vuxna människan att röra sig in i <strong>och</strong><br />
utifrån. Kyrkan <strong>och</strong> religionens värld har i alla tider erbjudit<br />
detta slags rum för människans symboliska lek, en gränsöverskridande<br />
plats som tillåter en rörelse mellan vardagens<br />
verklighet <strong>och</strong> något annat.<br />
ALLT FLER INTRESSERADE AV<br />
FILMENS INVERKAN PÅ VÅRT INRE<br />
Det går att identifiera flera initiativ runtom i Sverige som<br />
skapat nya arenor för livsåskådningsfrågor <strong>och</strong> spelfilm.<br />
Svenska kyrkan delade ut sitt första filmpris vid Göteborgs<br />
filmfestival år 2002. År 2003 var det premiär för Existentiell<br />
filmfestival i Falun med ett fokus på gemensamt samtal om
existentiellt laddade filmer, en festival som 2009 genomförs<br />
för sjunde året. Svenska kyrkan i Göteborg har under flera år<br />
i Hagakyrkan haft filmsamtal under rubriken Tala film – tala<br />
liv. I februari 2005 arrangerade Svenska kyrkan i Arjeplog<br />
den första av en årligen återkommande filmfestival kallad<br />
Tro, film <strong>och</strong> kärlek. Under 2005 gav Cordia bokförlag ut en<br />
antologi, Film <strong>och</strong> religion. Livstolkning på vita duken, med<br />
tematiska <strong>och</strong> teologiska perspektiv på film. Hösten 2005 var<br />
film <strong>och</strong> existentiella frågor temat för Svenska Filminstitutet<br />
<strong>och</strong> Cinematekets serie på Tro på film. Under senaste åren<br />
har S:t Jakobs kyrka i Stockholm haft filmvisning i kyrkan<br />
under passionstid. I Stockholm har psykologen Jonas Mosskin<br />
sedan ett par år tillbaka vidgat det existentiella samtalet<br />
om film genom sitt projekt Psykologer ser på film där filmvisning<br />
kombineras med samtal med inbjudna psykologer.<br />
Och i Malmö så finns Sveriges första filmterapeut, Ursula S.<br />
Henningsson, legitimerad psykolog, som driver Filmterapicentrum,<br />
där valda filmer <strong>och</strong> filmscener utgör en del av den<br />
terapeutiska processen.<br />
Någonting intressant håller på att växa fram. Jag tror<br />
att vi framför oss har en kraftfullt expansiv bildepok. Alla<br />
de som tar initiativ <strong>och</strong> skapar en möjlighet för en tolkande<br />
rörelse mellan upplevelser av rörlig bild <strong>och</strong> reflektioner om<br />
dessa rörliga bilder är en del av en större helhet. Samtal om<br />
film ser ut att utvecklas till ett alltmer omfattande forum<br />
för människor som redskap för att förstå sin plats i världen.<br />
Jag anar konturerna av ett nytt slags offentligt samtal <strong>och</strong><br />
en dynamisk kunskapsprocess som kombinerar lust, visuell<br />
gestaltning <strong>och</strong> existentiell problematik. Alla som är nyfikna<br />
på detta i praktiken, hälsar jag varmt välkommen till Existentiell<br />
filmfestival i Falun 2 – 3 april 2009.<br />
TOMAS AXELSON<br />
REFERENSER<br />
Axelson, T. (2008). Film <strong>och</strong> mening. En receptionsstudie om<br />
spelfilm, filmpublik <strong>och</strong> existentiella frågor (ACTA-serien nr<br />
21). Uppsala: Uppsala universitet. (Även tillgänglig i fulltextformat<br />
på webbplatsen http://users.du.se/~tax/).<br />
Axelson, T., & Sigurdson, O. (Red.). (2005). Film <strong>och</strong> religion.<br />
Livstolkning på vita duken. Örebro: Cordia förlag.<br />
Holm, N.G. (1997). Människans symboliska verklighetsbygge.<br />
En psykofenomenologisk studie (Religionsvetenskapliga skrifter<br />
nr 40). Åbo: Åbo akademi.<br />
Turner, V. (1974). Dramas, Fields and Metaphors. New York:<br />
Cornell University Press.<br />
Winnicott, D. (1981). Lek <strong>och</strong> verklighet. Stockholm: Natur<br />
<strong>och</strong> kultur.<br />
KONSTVERK OCH RELIGIONSKUNSKAP | 21
Forts. från sid 4<br />
skapar en nyckelkompetens för ett samhälle med hållbara<br />
relationer mellan människor med olika tros- <strong>och</strong> värdeföreställningar.<br />
För att kunna spela denna roll fullt ut behöver<br />
ämnet sin bredd, där individens livsfrågor <strong>och</strong> etiska frågor<br />
<strong>och</strong> hennes personliga utveckling av ett eget förhållningssätt<br />
kopplas till den roll som hennes ställningstagande kommer<br />
att ha för de samhälleliga processerna.<br />
Vårterminen tycks, så här i början av året, oändligt lång.<br />
Men vi vet ju att tiden rusar snabbt förbi sportlov <strong>och</strong> påsklov<br />
<strong>och</strong> fram emot sommarens längre ledighet. Jag önskar er<br />
alla en innehållsrik <strong>och</strong> spännande vårtermin där jag hoppas<br />
att ni också kan ta er tid <strong>och</strong> fundera över religionskunskapsämnets<br />
framtid. Det blir goda möjligheter att fundera<br />
tillsammans med oss i FLR, som hoppas på ert engagemang<br />
när framtidens ämne ska formas, såväl för grundskola som<br />
för gymnasieskola. Delta i diskussionen i vår tidning <strong>och</strong> på<br />
vår hemsida (www.religionskunskap.nu)!<br />
Och glöm inte att det bara är några veckor kvar till dess<br />
nötväckan spelar i trädgårdarna <strong>och</strong> lärkorna börjar sjunga<br />
över åkrarna.<br />
FLR-medlemmar!<br />
Tack alla ni som redan betalat<br />
avgiften för 2009! Har Du inte betalat<br />
ännu, kan Du använda det bifogade<br />
inbetalningskortet!<br />
www.flr.se<br />
22 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />
OLA BJÖRLIN<br />
<strong>Religionskunskap</strong><br />
Didaktiska perspektiv <strong>och</strong> redskap<br />
för en inspirerande undervisning<br />
12–13 mars 2009 i Uppsala<br />
För ytterligare information<br />
Myron Zaluha, tel 018-471 18 51<br />
e-post myron.zaluha@uadm.uu.se<br />
www.uppsalaeducation.uu.se<br />
Uppsala University Education<br />
EXISTENTIELL<br />
FILMFESTIVAL<br />
DALARNA 7:e året<br />
2 - 3 April 2009<br />
Tema: Sammanbrott <strong>och</strong> förnyelse<br />
Se filmer <strong>och</strong> delta i samtal med:<br />
Prap <br />
sk<br />
n <br />
<br />
K G<br />
T -<br />
M <br />
g <br />
<br />
Högskolan Dalarnas Mediehus - Falun<br />
Arrangörer:<br />
<br />
www.du.se/existentiellfilmfestival
KONSTVERK OCH RELIGIONSKUNSKAP | 23
Annons N&K