Konstverk och Religionskunskap - Föreningen Lärare i ...
Konstverk och Religionskunskap - Föreningen Lärare i ...
Konstverk och Religionskunskap - Föreningen Lärare i ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Skönlitteratur i religionsundervisningen<br />
kursplanerna i religionskunskap också anger som undervisningsinnehåll<br />
– ventileras naturligtvis på ett eller annat<br />
sätt i de flesta skönlitterära alster, men vill man se en tydlig<br />
anknytning till religioner är det svårare. Själv har jag under<br />
många år mött blivande SO-lärare i barn- <strong>och</strong> ungdomslitteraturkurser<br />
<strong>och</strong> då försökt hjälpa dem att hitta lämplig<br />
litteratur <strong>och</strong> att med utgångspunkt i konkreta texter<br />
diskutera olika undervisningsmöjligheter. Det visade sig att<br />
religionsämnet var det i särklass svåraste att hitta litteratur<br />
till, <strong>och</strong> detta i förening med att jag själv har ämnet i min<br />
ämneskombination gjorde att jag mer systematiskt började<br />
undersöka litteraturutbudet, något som resulterade i boken<br />
Människan <strong>och</strong> makterna. Icke-kristna religioner gestaltade i<br />
barn- <strong>och</strong> ungdomslitteratur (2002) där jag resonerar utifrån<br />
ett hundratal titlar. Att hitta dem var dock ett mödosamt<br />
arbete. I allmänhet ger inte sökning på avgränsade religioner<br />
mycket, oavsett om man använder databaser eller andra<br />
bibliografiska hjälpmedel, utan man får utnyttja sin uppfinningsrikedom<br />
<strong>och</strong> pröva alla tänkbara sökord. Så ger exempelvis<br />
en sökning på ”andra världskriget” fler böcker som<br />
även tar upp judendom än en sökning på religionen direkt,<br />
men det finns givetvis inga garantier för att de enskilda böckerna<br />
verkligen behandlar religionen i fråga, samtidigt som<br />
man måste hitta andra sätt för att komma åt andra tidsperioder.<br />
Oftast ger inte heller recensioner eller baksidestexter speciellt<br />
stort utbyte. Själv prövade jag alla upptänkliga vägar:<br />
vände mig till förlag <strong>och</strong> bibliotekarier, till institutioner <strong>och</strong><br />
samfund av olika slag, <strong>och</strong> ägnade mig åt omfattande egen<br />
läsning. Utbytet blev över förväntan, även om de olika religionerna<br />
sinsemellan var mycket ojämnt fördelade. Dessvärre<br />
föråldras en sådan inventering ganska snabbt på grund av<br />
den dåliga lagerhållningen av böcker i Sverige. När jag ändå<br />
utgår från min undersökning i det fortsatta resonemanget<br />
beror det på att den tillåter mig att med viss säkerhet uttala<br />
mig om vad man kan förvänta sig att finna. Genom En bok<br />
för alla eller annan pocketutgivning kan vissa titlar också få<br />
förlängt liv <strong>och</strong> dessutom bli ekonomiskt fördelaktigare att<br />
köpa, <strong>och</strong> på biblioteken finns möjlighet att få tag i även<br />
något äldre böcker. En hel del av de ungdomsböcker som jag<br />
hittade är användbara även på gymnasienivå, men här bör<br />
man naturligtvis komplettera med vuxenromaner.<br />
10 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />
ATT LÄRA OM RELIGIONER…<br />
Att databassökning på specifika religioner ger så klent utbyte<br />
hänger delvis samman med att religionsstoffet mera sällan<br />
är ett huvudmotiv. Religionerna finns ofta med som en<br />
bakgrundsfaktor, ibland bara som en miljömarkör. Speciellt<br />
tydligt blir detta i många av böckerna om muslimska länder:<br />
här ljuder böneutropen från minareten, bönemattor rullas<br />
ut <strong>och</strong> beslöjade kvinnor skyndar förbi. Det är naturligtvis<br />
också lättare att nämna religioners yttre manifestationer,<br />
till exempel islams fem pelare, än att utreda deras religiösa<br />
innebörd. Men det finns också böcker med ganska frekvent<br />
religionsinnehåll där såväl form som innebörd tas upp, <strong>och</strong><br />
till <strong>och</strong> med en del som har ett faktainnehåll som kan mäta<br />
sig med läromedlens. Samtidigt som religionsstoffet inte kan<br />
vara alltför knapphändigt om det skall fungera i skolsammanhang<br />
är det värdefullt att det sätts in i ett naturligt<br />
sammanhang <strong>och</strong> blir begripligt, till skillnad mot läromedlens<br />
starka koncentration kring religiösa seder som i värsta<br />
fall frammanar bilden av människor som mer ägnar sig åt<br />
egendomliga riter än åt vanligt arbetsliv.<br />
Så långt som jag har kunnat undersöka utövar ganska<br />
få av författarna själva den religion de skildrar; de har i stället<br />
varit tvungna att inhämta fakta på annat håll, <strong>och</strong> mitt<br />
intryck är att flertalet har varit väl pålästa. Författare som<br />
skriver för unga brukar också ha ett visst didaktiskt syfte om<br />
de tar upp faktiska förhållanden <strong>och</strong> förefaller oftast känna<br />
sig förpliktade att servera korrekt information. Oavsett om<br />
böckerna bygger på författares egna troserfarenheter eller ej<br />
bör naturligtvis inte all information i dem tas för given utan<br />
vägas mot facklitteratur. Det är också ofta lättare både för<br />
elever <strong>och</strong> lärare att förhålla sig kritiskt till skönlitteratur än<br />
till läromedel, något som kan inbjuda till det undersökande<br />
arbetssätt som föreskrivs inom skolan.<br />
…OCH ATT LÄRA AV<br />
Nu tror jag knappast att man väljer att använda skönlitteratur<br />
främst för att få korrekt faktainformation om<br />
religioner, även om böckerna naturligtvis kan göra ämnet<br />
mer lockande redan på det planet. Det är säkerligen inom<br />
det mer personliga skiktet av religionsämnet, det som rör<br />
elevens egna livsfrågor, som skönlitteraturen har sin största<br />
potential genom att idéer <strong>och</strong> föreställningar förmedlas<br />
genom fiktiva gestalters röster, genom intrig <strong>och</strong> symbolik.<br />
Å ena sidan kan den skönlitterära berättelsen konkretisera<br />
abstrakta idéer, å andra sidan kan det litterära språket, i likhet<br />
med det religiösa, vara flerbottnat <strong>och</strong> därigenom berätta<br />
något om tillvarons mångtydighet. Teodicéproblematiken<br />
tydliggörs till exempel genom många av förintelsetidens<br />
skildringar av människornas vånda inför svårigheterna att