Konstverk och Religionskunskap - Föreningen Lärare i ...

More documents

Recommendations

Info

Skönlitteratur i religionsundervisningen kursplanerna i religionskunskap också anger som undervisningsinnehåll – ventileras naturligtvis på ett eller annat sätt i de flesta skönlitterära alster, men vill man se en tydlig anknytning till religioner är det svårare. Själv har jag under många år mött blivande SO-lärare i barn- och ungdomslitteraturkurser och då försökt hjälpa dem att hitta lämplig litteratur och att med utgångspunkt i konkreta texter diskutera olika undervisningsmöjligheter. Det visade sig att religionsämnet var det i särklass svåraste att hitta litteratur till, och detta i förening med att jag själv har ämnet i min ämneskombination gjorde att jag mer systematiskt började undersöka litteraturutbudet, något som resulterade i boken Människan och makterna. Icke-kristna religioner gestaltade i barn- och ungdomslitteratur (2002) där jag resonerar utifrån ett hundratal titlar. Att hitta dem var dock ett mödosamt arbete. I allmänhet ger inte sökning på avgränsade religioner mycket, oavsett om man använder databaser eller andra bibliografiska hjälpmedel, utan man får utnyttja sin uppfinningsrikedom och pröva alla tänkbara sökord. Så ger exempelvis en sökning på ”andra världskriget” fler böcker som även tar upp judendom än en sökning på religionen direkt, men det finns givetvis inga garantier för att de enskilda böckerna verkligen behandlar religionen i fråga, samtidigt som man måste hitta andra sätt för att komma åt andra tidsperioder. Oftast ger inte heller recensioner eller baksidestexter speciellt stort utbyte. Själv prövade jag alla upptänkliga vägar: vände mig till förlag och bibliotekarier, till institutioner och samfund av olika slag, och ägnade mig åt omfattande egen läsning. Utbytet blev över förväntan, även om de olika religionerna sinsemellan var mycket ojämnt fördelade. Dessvärre föråldras en sådan inventering ganska snabbt på grund av den dåliga lagerhållningen av böcker i Sverige. När jag ändå utgår från min undersökning i det fortsatta resonemanget beror det på att den tillåter mig att med viss säkerhet uttala mig om vad man kan förvänta sig att finna. Genom En bok för alla eller annan pocketutgivning kan vissa titlar också få förlängt liv och dessutom bli ekonomiskt fördelaktigare att köpa, och på biblioteken finns möjlighet att få tag i även något äldre böcker. En hel del av de ungdomsböcker som jag hittade är användbara även på gymnasienivå, men här bör man naturligtvis komplettera med vuxenromaner. 10 | RELIGION & LIVSFRÅGOR ATT LÄRA OM RELIGIONER… Att databassökning på specifika religioner ger så klent utbyte hänger delvis samman med att religionsstoffet mera sällan är ett huvudmotiv. Religionerna finns ofta med som en bakgrundsfaktor, ibland bara som en miljömarkör. Speciellt tydligt blir detta i många av böckerna om muslimska länder: här ljuder böneutropen från minareten, bönemattor rullas ut och beslöjade kvinnor skyndar förbi. Det är naturligtvis också lättare att nämna religioners yttre manifestationer, till exempel islams fem pelare, än att utreda deras religiösa innebörd. Men det finns också böcker med ganska frekvent religionsinnehåll där såväl form som innebörd tas upp, och till och med en del som har ett faktainnehåll som kan mäta sig med läromedlens. Samtidigt som religionsstoffet inte kan vara alltför knapphändigt om det skall fungera i skolsammanhang är det värdefullt att det sätts in i ett naturligt sammanhang och blir begripligt, till skillnad mot läromedlens starka koncentration kring religiösa seder som i värsta fall frammanar bilden av människor som mer ägnar sig åt egendomliga riter än åt vanligt arbetsliv. Så långt som jag har kunnat undersöka utövar ganska få av författarna själva den religion de skildrar; de har i stället varit tvungna att inhämta fakta på annat håll, och mitt intryck är att flertalet har varit väl pålästa. Författare som skriver för unga brukar också ha ett visst didaktiskt syfte om de tar upp faktiska förhållanden och förefaller oftast känna sig förpliktade att servera korrekt information. Oavsett om böckerna bygger på författares egna troserfarenheter eller ej bör naturligtvis inte all information i dem tas för given utan vägas mot facklitteratur. Det är också ofta lättare både för elever och lärare att förhålla sig kritiskt till skönlitteratur än till läromedel, något som kan inbjuda till det undersökande arbetssätt som föreskrivs inom skolan. …OCH ATT LÄRA AV Nu tror jag knappast att man väljer att använda skönlitteratur främst för att få korrekt faktainformation om religioner, även om böckerna naturligtvis kan göra ämnet mer lockande redan på det planet. Det är säkerligen inom det mer personliga skiktet av religionsämnet, det som rör elevens egna livsfrågor, som skönlitteraturen har sin största potential genom att idéer och föreställningar förmedlas genom fiktiva gestalters röster, genom intrig och symbolik. Å ena sidan kan den skönlitterära berättelsen konkretisera abstrakta idéer, å andra sidan kan det litterära språket, i likhet med det religiösa, vara flerbottnat och därigenom berätta något om tillvarons mångtydighet. Teodicéproblematiken tydliggörs till exempel genom många av förintelsetidens skildringar av människornas vånda inför svårigheterna att
förena tanken på en kärleksfull gud med en allsmäktig och kan omvandlas till att bli närliggande frågor om makt och vanmakt, medan en del böcker om islam aktualiserar frågor om människans förmåga att själv forma sitt liv. Genom skönlitteraturens identifikationsmöjligheter med individer kan empatikänslan utvecklas och, i kursplanens anda, hjälpa till att bemöta främlingsfientlighet och utveckla en känsla för tolerans. Detta kan i sin tur bidra till en handlingsberedskap för demokratifrågor. Miljöfrågor behandlas i framför allt indian- och inuitskildringarna, många av böckerna om muslimer problematiserar genusaspekter och fredsfrågor blir gripbara genom individernas lidande i skildringarna av andra världskriget och Balkankriget. I dessa senare skildringar ställs också etiska frågor om gott och ont på sin spets och kommer läsaren nära genom de fiktiva gestalterna. VÄRDERINGARNA En del av det som gör skönlitteraturen värdefull, som dess större suggestionskraft och identifikationsmöjligheter, kan också utgöra en fara, och som lärare gäller det att vara medveten om att både icke önskvärda och alltför ensidiga värderingar lätt kan förmedlas. Att endast få av författarna till böckerna i mitt material utövar de religioner som de tar upp innebär inte att ett neutralt förhållningssätt dominerar – med ett sådant skulle litteraturen också förlora en del av sin gestaltningskraft och förmåga att beröra emotionellt. Glädjande nog fann jag inte mycket av direkt fördomsfullhet men väl att sympatierna fördelade sig ojämnt: islam är den religion som oftast får en negativ framtoning, olyckligt nog med tanke på att så många elever har den religionstillhörigheten, medan bilden av indianska religioner är ytterst positiv, kanske idealiserad, något som torde hänga samman med en viss övertro till utövarnas ekologiska levnadssätt. Ändå kan risken för tendentiösa framställningar vara större om författaren skriver utifrån egen trostillhörighet. I en något äldre studie, Tro och otro i modern barnlitteratur (1976) presenterar Ying Toijer-Nilsson barnlitteratur som skildrar kristendomen och finner att många av de böcker som är skrivna av kristna författare och utgivna på kristna förlag sitter fast i en äldre traktattradition där undervisning och predikan fått ersätta en levande och trovärdig gestaltning. Idealet är givetvis att hitta böcker som ger mångbottnade bilder av religioner och av hur de kan tolkas – och sådana böcker finns, även om de inte är i majoritet. LITTERATURSAMTALET När kursplanerna i svenska understryker skönlitteraturens värde i livstydande sammanhang betonas också att det är i arbetet kring litteraturen som mycket av det avgörande sker. Detta arbete kan givetvis se ut på många olika sätt, och utrymmet här tillåter knappast någon metoddiskussion – på ett undantag när: jag vill gärna framhålla det lärarledda litteratursamtalets betydelse. Det kan tyckas ganska självklart att man samtalar om det man läser, men många undersökningar visar att de individualiseringssträvanden som finns i den svenska skolan delvis har satt det gemensamma samtalet på undantag, oavsett om det gäller litteraturdiskussioner eller ej. Forskare inom skilda discipliner har också påtalat att denna brist försvårar att befästa värdegrunds- och demokratifrågor. Då det gäller litteratursamtal förefaller det vara vanligare med gruppsamtal där eleverna lämnas ensamma med varandra än med lärarledda diskussioner, delvis kanske av organisatoriska skäl men delvis kanske också av rädsla att som lärare styra för mycket. Men därmed är risken uppenbar att eleverna fastnar i texten och inte kommer vidare eller, än värre, att de blockeras av förutfattade meningar eller tystnar inför dominerande gruppdeltagare. Ytterligare en anledning till att meningsfulla litteratursamtal tycks vara sällsynta förefaller vara att många lärare undviker att ta upp böcker där svåra frågor ventileras, eftersom de inte anser sig ha några egna svar. Men det är just här som arbetet med skönlitteraturen har en av sina största fördelar: den goda litteraturen visar att det är nödvändigt att fråga även om man inte har några svar, och den erbjuder såväl närhet genom identifikationsmöjligheterna som distans och skydd genom möjligheten att pröva olika livshållningar utifrån de fiktiva gestalternas val. GUDRUN FAGERSTRÖM REFERENSER Fagerström, G. (2002). Människan och makterna. Icke-kristna religioner gestaltade i barn- och ungdomslitteratur. Lund: Bibliotekstjänst. Toijer-Nilsson, Y. (1976). Tro och otro i modern barnlitteratur. Stockholm: Verbum. Kursplan för religionskunskap i grundskolan. (2000). [WWW document]. URL http://www3.skolverket.se/ki03/ front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=24&skolform=11 &id=3886&extraId=2087 (2009-01-24). Kursplan för svenska i grundskolan. (2000). [WWW document]. URL http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?spra k=SV&ar=0809&infotyp=23&skolform=11&id=3890&extr aId=2087 (2009-01-24). Ämnet religionskunskap i gymnasial utbildning. (2000). [WWW document]. URL http://www3.skolverket.se/ki03/ front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=8&skolform=21&i d=RE&extraId= (2009-01-24). Ämnet svenska i gymnasial utbildning. (2000). [WWW document]. URL http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx ?sprak=SV&ar=0809&infotyp=8&skolform=21&id=SV&ex traId= (2009-01-24). KONSTVERK OCH RELIGIONSKUNSKAP | 11
Page 1 and 2: KONSTVERK OCH RELIGIONSKUNSKAP UTGE
Page 3 and 4: REDAKTÖREN HÄLSAR Det öppna och
Page 5 and 6: PROVA SJÄLV! Bläddra i smakprov p
Page 7 and 8: EN LÄRMILJÖ FÖR HELA MÄNNISKAN?
Page 9: GUDRUN FAGERSTRÖM Skönlitteratur
Page 13: Söka svar. Kurs A. Upplägg med me
Page 16 and 17: 1. 2. 3. Anders Ryman började sin
Page 18 and 19: I år hålls mötet på Solviken To
Page 20 and 21: dilemman i vårt mest personliga in
Page 22 and 23: Forts. från sid 4 skapar en nyckel
Page 24: Annons N&K

Konstverk och Religionskunskap - Föreningen Lärare i ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?