Riskbedömning av smittsamma sjukdomar hos vilt (pdf) - SVA

More documents

Recommendations

Info

BIlAGA Vuitton DA, Zhou H, Bresson Hadni S, Wang Q, Piarroux M, Raoul F, Giraudoux P, 2003, Epidemiology of alveolar echinococcosis with particular reference to China and Europe. Parasitology. 127, 87- S107.
Harpest - tularemi Inledning BIlAGA Harpest, eller tularemi som sjukdomen också kallas, upptäcktes första gången 1906 i Tulare county i Kalifornien, USA. Sjukdomen förekommer allmänt hos vilda djur, tamdjur och människa på norra halvklotet, men saknas helt på södra halvklotet. Det är en mycket allvarlig zonoos som oftast uppträder som epizootiska utbrott bland vilda djur (harar, gnagare) och människor. Den har rapporterats på över 250 olika arter (Hopla, 1974; Pfaler-Jung, 1989), ffa på djur tillhörande ordningarna Rodentia, gnagare och Lagomorpha, dubbeltandade gnagare. Infektioner har dock även rapporterats från flera andra däggdjursarter, fåglar, leddjur, fiskar och amfibier. Harpest är en anmälningspliktig sjukdom på människa i Sverige. Mortaliteten på hare är mycket hög, medan den variant av harpestbakterie som finns i Europa inte orsakar dödsfall på människa. Antalet fall varierar mycket från år till år, och sjukdomen förekommer numera i de flesta delarna av Sverige. Sjukdomsorsak Harpest orsakas av bakterien Franscisella tularensis. Det är en gramnegativ, aerob, icke-rörlig, stavformad bakterie, som också kan leva intracellulärt i makrofager i kroppen. Taxonomin och klassifikationen rörande Franscisella tularensis är komplicerad. Den förekommer i två varianter, som skiljer sig i virulens och epidemiologi, men även biokemiskt. Franscisella tularensis biovar tularensis, även kallad biovar A eller nearctica, är en mera patogen variant som finns i Nordamerika (Eigelsbach och McGann, 1984). Typ A sammankopplas i första hand med fästingburen tularemi på gnagare och människor. Den är mycket virulent och innan man kunde behandla insjuknade människor med antibiotika orsakade den 5-30 % dödlighet hos infekterade människor. Franscisella tularensis biovar palaearctica, som ej fermenterar glycerol, samt saknar enzymet citrullin uridas finns över hela norra halvklotet. Den kallas även biovar B eller holarctica och associeras ofta med vattenburen sjukdom hos gnagare. Den orsakar en betydligt mildare sjukdom på människa än F. t. biovar tularensis. (Eigelsbach och McGann, 1984). Till dessa två skall läggas två ytterligare varianter av bakterien, F. tularensis biovar novicida, samt F. tularensis biovar mediaasiatica, som isolerats från centrala Asien (Eigelsbach och McGann, 1984). Värddjur/reservoar Man anser i dagsläget att de finns två epidemiologiska cykler för Franscisella tularensis. Den ena cykeln innefattar ett värddjur bland däggdjuren (gnagare, hardjur) och vektorer som fästingar som kan utgöra reservoar för smittan. Den andra cykeln är bunden till vatten med myggor, encelliga djur och däggdjur involverade. I Sverige har harpest bland djur ffa setts på skogshare (Lepus timidus), med utbrott av epizootier hos denna årt med jämna mellanrum. I Centraleuropa förekommer sjukdomen hos både skogs- och fälthare, men finns även rapporterad från vilda kaniner (Oryctolagus cuniculi). Tularemi rapporteras från ett stort antal gnagare i Sovjetunionen. Förutom hos diverse sorkarter (Microtus spp) finns sjukdomen även på vattensork, hamster (Cricetulus och Cricetus) och olika hardjur (Lepus spp.) (Hopla, 1974). Tularemi har även noterats på en del fågelarter i Sverige (Mörner, 1994). I Nordamerika ses sjukdomen ffa på kaniner (Sylvilagus spp.), harar (Lepus spp.) och gnagare i ordningen Rodentia. I den sistnämnda familjen ses tularemi på nordamerikansk bäver (Castor canadensis), jordekorre (Spermophilus beecheyi), bisamråtta, piggsvin (Erethizon) och olika sorkarter från Microtus och andra närbesläktade genera. Franscisella tularensis har även påvisats på ett flertal olika fågelarter (Jellison, 1974).
Page 1:
RAPPORT Riskbedömning av smittsamm
Page 4 and 5:
RAPPORT Grafisk formgivning: Carlss
Page 6 and 7:
RAPPORT
Page 8 and 9:
RAPPORT
Page 10 and 11:
RAPPORT
Page 12 and 13:
RAPPORT Fiskproduktion och fiske ä
Page 14 and 15:
RAPPORT Allvarliga smittsamma sjukd
Page 16 and 17:
RAPPORT I övrigt, har SVA:s specia
Page 18 and 19:
RAPPORT Detta är inget smittskydds
Page 20 and 21:
RAPPORT . Spridning av smittsamma s
Page 22 and 23:
RAPPORT Konsekvenser av introduktio
Page 24 and 25:
RAPPORT Totalt räknar man med 140
Page 26 and 27:
RAPPORT . . Fåglar i Viltuppfödni
Page 28 and 29:
RAPPORT . Tabell : Sammanfattning a
Page 30 and 31:
RAPPORT Sjukdom Risk för introdukt
Page 32 and 33:
RAPPORT Sjukdom Konsekvens (konsekv
Page 34 and 35:
RAPPORT . Tabell . Viktiga kunskaps
Page 36 and 37:
RAPPORT Sjukdom Kunskapsluckor Spri
Page 38 and 39:
RAPPORT Konsekvenser Introduktion o
Page 40 and 41:
RAPPORT . Bilagor Bilaga 1. Naturli
Page 43 and 44:
Naturligt förekommande vilda dägg
Page 45 and 46:
Naturligt förekommande vilda fågl
Page 47 and 48:
Naturligt förekommande vilda fågl
Page 49 and 50:
Naturligt förekommande vilda fiska
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55:
Bilaga Djur i människans tjänst
Page 58 and 59:
lantbrukets djur Sport och sällska
Page 61 and 62:
Angelägna sjukdomar ur svenskt per
Page 63:
Bilaga Smittämnen påvisade hos vi
Page 66 and 67:
Djurart Bakterie / svamp Virus Para
Page 68 and 69: Djurart Bakterie / svamp Virus Para
Page 70 and 71: Djurart Bakterie / svamp Virus Para
Page 73 and 74: ett urval av angelägna sjukdomar m
Page 75 and 76: Sjukdomar Agens Direktsmitta (D) Ve
Page 87: Bilaga Definitioner av terminologi
Page 91: Bilaga Riskbedömningar - angelägn
Page 94 and 95: BIlAGA Högpatogen aviär influensa
Page 96 and 97: BIlAGA lågpatogent virus smittar f
Page 98 and 99: BIlAGA kan även förutses i svensk
Page 100 and 101: BIlAGA Bovin tuberkulos (infektion
Page 102 and 103: BIlAGA Förekomst och geografisk ut
Page 104 and 105: BIlAGA Gällande införsel krav (Di
Page 106 and 107: BIlAGA Grange JM, Ellner JJ, Brenna
Page 108 and 109: BIlAGA bakdelsförlamning. Konvulsi
Page 110 and 111: BIlAGA Kontroll och bekämpning I o
Page 112 and 113: BIlAGA Cystisk echinocockos Inledni
Page 114 and 115: BIlAGA Kontroll och bekämpning I s
Page 116 and 117: BIlAGA försämrat. Metastasering a
Page 120 and 121: BIlAGA I USA har ett flertal fall a
Page 122 and 123: BIlAGA Referenser Borg K, Hanko E,
Page 124 and 125: BIlAGA utesluter inte att smittan k
Page 126 and 127: BIlAGA Domesticerade djur Alla varm
Page 128 and 129: BIlAGA
Page 130 and 131: BIlAGA Virus replikation äger rum
Page 132 and 133: BIlAGA Förekomst och geografisk ut
Page 134 and 135: BIlAGA Sammanfattning Dokumentation
Page 137 and 138: Pestivirus / Bovin virusdiarré Sju
Page 139 and 140: Sammanfattning BIlAGA Bovin virusdi
Page 141 and 142: BIlAGA metoder är det också svår
Page 143 and 144: Bornasjuka Sjukdomsorsak BIlAGA Bor
Page 145 and 146: Referenser Berg A-L, Berg M, 1998.
Page 147 and 148: BIlAGA sydöstra USA (Davidson et a
Page 149 and 150: Mul- och klövsjuka Sjukdomsorsak B
Page 151 and 152: Konsekvenser av introduktion och sp
Page 153 and 154: Smittvägar, smittspridning och bek
Page 155 and 156: Sarcoptesskabb Sjukdomsorsak BIlAGA
Page 157 and 158: Risk för spridning-exponeringsbed
Page 159 and 160: Riskbedömning Risk för introdukti
Page 161 and 162: Sammanfattning Puumalavirus föreko
Page 163 and 164: Inaktivering och desinfektion (OIE,
Page 165 and 166: Infektiös Pankreas Nekros (IPN) Sj
Page 167 and 168: Sammanfattning BIlAGA Infektiös pa
Page 169 and 170:
BIlAGA Viral Haemorrhagisk Septikem
Page 171 and 172:
BIlAGA den marina formen i vildfisk
Page 173 and 174:
BIlAGA Surveillance Authority Decis
Page 175 and 176:
Bluetongue BIlAGA Bluetongue är en
Page 177 and 178:
BIlAGA man inte helt kan utesluta.
Page 179 and 180:
Newcastlesjuka (paramyxovirus typ -
Page 181 and 182:
BIlAGA Samma faktorer medför att r
Page 183 and 184:
Trikinos BIlAGA Trikinos är en inf
Page 185 and 186:
BIlAGA laboratorium. Kött från ta
Page 187 and 188:
Pozio E, Marucci G, 2003, Trichinel
Page 189 and 190:
Smittvägar smittspridning och bek
Page 192:
Tel: 018-67 40 00 E-post: sva@sva.s
show all

Riskbedömning av smittsamma sjukdomar hos vilt (pdf) - SVA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?