Riskbedömning av smittsamma sjukdomar hos vilt (pdf) - SVA

BIlAGA
laboratorium. Kött från tamsvin kan alternativt djupfrysas enl. i samma författning/EU-förordning
angivna temperatur och tidsintervaller. Även s.k. trikinfria gårdar kan i enlighet med samma EUförordning
inrättas f. o. m. år 2006 (Fink-Gremmels et al, 2001, www.slv.se).
Värmebehandling dödar trikinen. Man brukar rekommendera +77ºC beroende på köttstyckets
storlekt eller anrättat så att köttet inte längre är rött. Frysning av kött från tamsvin vid -15ºC i 20
dygn dödar trikiner. I hästkött överlever T. spiralis, T. pseudospiralis och T. britovi mer än 4 veckor
vid -20ºC. Trikinarters överlevnad vid frysning i kött av andra djurslag, inklusive vildsvin är inte
helt utredd än (Anonymus, 2004; Kapel et al, 2004).
Riskbedömning
Risk för introduktion
Trikiner förekommer endemisk hos rävar i Sverige hos vilka incidensen har minskat kraftigt
under de senaste 25 åren. Den kan antas återgå till tidigare nivå då smittrycket från rävskabben
med tiden kommer i balans med rävpopulationen. Introduceras mårdhunden i Sverige torde
trikinförekomsten hos dessa öka smittrycket.
Risk för spridning-exponeringsbedömning
Risk för trikinsmitta till människa är försumbar tack vare obligatorisk trikinkontroll av svin, häst
och vilda djur som är allätare eller rovdjur. Den moderna svinuppfödningen som sker inomhus
har ytterligare minskat risken för att smitta ska nå in i livsmedelskedjan. Senaste trikinutbrottet i
Sverige pga. smittat livsmedel var 1961 (Ringertz et al, 1961).
I de fall då trikinkontrollen brutit samman vid nationella kriser som i Baltikum under 90-talets
första hälft senare på Balkan ökade också fallen av human trikinos drastiskt.
Konsekvenser av introduktion och spridning
Nya tillagningsmetoder med otillräckligt uppvärmt kött och ökat nyttjande av exotisk mat som
isbjörn, valross, björn och till och med räv och hund leder årligen till lokala trikinutbrott.
Sammanfattning
Trikiner förekommer normalt hos köttätare och allätare men kan också infektera alla
däggdjursarter om dessa smittas avsiktligt. I Sverige är räv och lo smittreservoir, sannolikt också
varg även om antalet undersökta än är få.
Parasiten blir ett problem då den förekommer i livsmedelskedjan och kan nå människa om kött
från smittat djur inte sorterats bort i föregående kontroll eller parasitlarverna avdödas.
För att förhindra att trikiner når livsmedelskedjan skall kött från allätare och rovdjur undersökas
vid slakt, dvs. svin, björn, med flera enligt gällande livsmedelslag. Även häst skall undersökas då det
visat sig att dessa ibland utfodras med köttillblandat kraftfoder från kasserade svin.
Hos inomhusuppfödda slaktsvin har trikiner inte påvisats sedan 1994. Från hägnade svin och
vildsvin har gjorts ett fåtal fynd.
Referenser
Anonymus, 2004, Opinion of the Scientific Panel on Biological Hazards on “the suitability and
details of freezing methods to allow human consumption of meat infected with Trichinella or
Cysticercus”, The EFSA Journal 142, 1-50.
Bowman DD, 2003 Georgies’ Parasitology for Veterinarians 8th ed. Saunders, St Louis.