Riskbedömning av smittsamma sjukdomar hos vilt (pdf) - SVA

RAPPORT
. Tabell . Viktiga kunskapsluckor identifierade
Sjukdom Kunskapsluckor
Aviär influensa
(lågpatogen)
Aviär influensa
(högpatogen,
subtyp H5N1)
De senaste årens utbrott av aviär influensa med tillhörande diskussioner om riskerna för en
ny global pandemi hos människa har satt sjukdomen i fokus. Mycket ny kunskap har därför
varit nödvändig att inhämta. Fortfarande finns dock ett antal obesvarade frågor.
För Sveriges vidkommande kan särskilt följande lyftas fram:
• Förekomsten av aviära influensavirus bland svenska tamfjäderfän och vilda fåglar behöver
kartläggas ytterligare. Provtagningen bland fjäderfä bör utökas till att omfatta flera
fjäderfäkategorier, till exempel viltfågeluppfödningarna. Övervakningen av vilda fåglar bör
i sin tur utökas och förändras dels genom att provtagning sker på flera platser i Sverige och
dels genom att ytterligare fågelarter provtas.
• Smittspridningen i den svenska vilda fågelpopulationen behöver studeras i mera detalj för
att utröna när och hur spridning sker och om det finns skillnader mellan år etc.
• Kunskapen om vilka fågelarter som är en potentiell risk behöver ökas ytterligare
exempelvis avseende vilka arter som kan bära högpatogena virus utan att bli sjuka, dessa
arters flyttvägar samt vinter- respektive sommarområden.
• Kunskapen avseende svenska fjäderfäbesättningars smittskyddsnivå (samtliga
besättningskategorier) behöver uppdateras för att riskbedömningarna skall bli säkrare.
• Smittläget vad gäller flyttfåglarnas övervintringsställen under vintern 2006.
Bovin tuberkulos Avsaknad av tillförlitliga TB-tester på exotiska djurslag. TB-övervakning (obduktioner)
bland grävlingar är inte optimal. TB –övervakning genom slaktbesiktning av vilda och
hägnade vildsvin samt vilda hjortar ofullständigt känd och redovisad.
Cystisk
echinokockos
Alveolär
echinokockos
Harpest
Tularemi
Eventuell förekomst hos vilt påvisas slumpmässigt. Kunskapsspridning vid jaktkurser bör
införas. Vilken/vilka underarter av parasiten som finns i landet har inte undersökts.
Eventuell förekomst hos varg bör följas upp kontinuerligt med postmortala undersökningar.
En viss undersökning av förekomst hos räv sker idag. Den bör ökas vad avser antal
undersökta djur och också omfatta betydligt fler djur som undersöks med parasitologisk
sektionsteknik.
Vi saknar i dagsläget kunskap om varför harpest under de senaste tio åren utvidgat sitt
utbredningsområde och vilka djurarter som infekteras i dessa nya områden.
Vi saknar vidare kunskap om hur bakterien tar sig från vattenmiljön till däggdjur och
människor och hur myggor är involverade i denna epidemiologi.
Rabies Mycket är känt när det gäller klassisk rabies, och de kunskapsluckor som finns rör främst
epidemiologin vad gäller EBLV. Artbestämning av fladdermössen.