Riskbedömning av smittsamma sjukdomar hos vilt (pdf) - SVA

RAPPORT
. Spridning av smittsamma sjukdomar från vilt till människa
TABell . Antalet rapporterade fall av vissa anmälningspliktiga sjukdomar hos människa under de senaste
fem åren ( 000 till 00 ). Dessa utgörs till övervägande del inhemskt smittade personer och där vilt är ett
viktigt inslag i epidemiologin.
000 00 00 00 00
Sorkfeber 145 361 262 180 451
Harpest 464 27 160 698 224
TBE* 133 128 105 107 185
* Siffrorna ska ses mot bakgrund av att TBE åter blev anmälningspliktig den 1/7 2004.
Anmälningsplikt gällde även mellan 1969 och 1989. Under perioden 1990 till och med 30/6 2004
rådde däremot frivillig rapportering från de diagnostiserande laboratorierna.
. Om riskbedömning
Riskbedömningar är ett verktyg för beslutsfattare i syfte att möjliggöra hantering av risker. Risk
definieras vanligen som sannolikheten för och konsekvenserna av en oönskad händelse.
Syftet med riskbedömningar är att presentera en objektiv bedömning av risker baserat på tillgänglig
kunskap dvs. evidensbaserat.
Riskanalysen innehåller definierade delar såsom riskidentifiering, riskvärdering, riskhantering
och riskkommunikation (Murray, 2004). En riskvärdering kan vara kvantitativ eller kvalitativ.
En kvantitativ riskvärdering bygger på matematiska och statistiska metoder där resultatet av
bedömningen uttrycks i numerär form, medan utfallet av en kvalitativ riskbedömning uttrycks i
kvalitativa termer såsom t ex hög, låg eller försumbar risk för en viss händelse.
Resultatets osäkerhet speglar den naturliga variationen samt osäkerheten i underlaget, dvs. bristen
på kunskap om de faktiska förhållandena för det uppdrag riskbedömaren har att ta ställning till.
En riskbedömning bör vara transparant där fakta, estimat och referenser tydligt framgår.
I denna rapport bedöms riskerna utifrån dagens situation och erfarenheter från de senaste 10 åren.
I tillämpliga fall noteras vilka faktorer som kan påverka riskerna framgent såsom antal införda djur,
illegal handel, krav om karantän och testning med negativt resultat innan införsel tillåts. Ändras
verkligheten, t ex om antal smugglade hundar ökar dramatiskt, bör nya antaganden göras och
bedömningen uppdateras.
Bekämpningsåtgärder har inte beaktats för bedömningen av riskerna för spridning, det vill säga av
samhället eller enskilda vidtagna åtgärder för att begränsa smittspridning har inte beaktats.
. . Metodik för riskbedömningen i uppdraget
Riskbedömningen har gjorts uteslutande kvalitativt. Med kvalitativ riskbedömning menas att
resultaten av riskbedömningarna uttrycks i kvalitativa termer såsom t ex hög, låg eller försumbar
risk för att vilt i Sverige utgör en smittrisk och smittspridning till människa och djur i människans
tjänst.