Riskbedömning av smittsamma sjukdomar hos vilt (pdf) - SVA

Smittvägar, smittspridning och bekämpning
BIlAGA
PRRS-virus kan infektera svin via en mängd olika vägar, såsom oralt, intranasalt, intramuskulärt,
intraperitonealt och vaginalt. Det är ett höginfektiöst virus, mindre än tjugo viruspartiklar kan
räcka som infektionsdos.
Infektionen sprids via direktkontakt mellan svin, via infekterade foster/fosterhinnor, sperma,
indirekt via kontaminerade föremål såsom transportbilar, eller eventuellt med vinden. Avståndet för
vindspridning är troligen betydligt mer begränsat än vad som tidigare har ansetts (Benfield et al,
1999). Betydelsen av detta spridningssätt har tonats ner allt mer, då det i experimentella studier har
varit svårt att påvisa spridning via luft utöver några meter (Torremorell et al, 1997). Spridning via
insemination är däremot en bevisad smittväg. Virus kan penetrera reproduktionsorganen och kan
utsöndras via sperman under lång tid. Experimentella studier har också visat att spridning av PRRS
via råa eller otillräckligt upphettade köttprodukter är en fullt möjlig spridningsväg (van der Linden
et al, 2003, Magar och Larochelle, 2004), men om, eller hur ofta, detta sker i praktiken är mycket
svårt att avgöra.
PRRSV är ett ömtåligt virus som normalt inaktiveras snabbt i miljön, men under vissa specifika
förhållanden vad gäller temperatur och fuktighet kan det förbli infektiöst under en längre period
(veckor) (Bloemraad et al, 1994).
Skulle sjukdomen påvisas i Sverige skulle den bekämpas i enlighet med epizootilagen. En
utslaktning av drabbade svinbesättningar med efterföljande sanering av stallbyggnader är det
säkraste och mest effektiva sättet att bekämpa smittan.
Riskbedömning
Risk för introduktion
Risken för introduktion av PRRS bedöms vara störst via introduktion av smittan till svenska
tamsvinbesättningar genom direkt eller indirekt kontakt med smittade svin från andra länder. Det
kan dock inte uteslutas att smittan skulle kunna introduceras till Sverige genom matavfall som
slängs i naturen och infekterar svenska vildsvin som i sin tur skulle kunna sprida sjukdomen till
svenska tamsvin.
Risken för introduktion till Sverige bedöms idag som låg.
Risk för spridning-exponeringsbedömning
Risken för att vildsvin skulle drabbas och/eller spela en roll i smittspridning inom Sverige bedöms
som försumbar.
Konsekvenser av introduktion och spridning
Erfarenheten från andra länder i Europa visar att PRRS har spridit sig snabbt inom
grispopulationen. Om smittan skulle påvisas hos tamsvin i Sverige skulle man troligen försöka
bekämpa den med kraftfulla åtgärder (utslaktning av smittade besättningar). Denna typ av
bekämpning är kostsam för både samhället och drabbade djurägare. Om smittan trots allt skulle
sprida sig skulle konsekvenserna för Sveriges grisbönder bli stora i form av ökad sjuklighet och
behov av kontinuerliga vaccinationsåtgärder.
Sammanfattning
Porcine reproductive and respiratory syndrome har spridit sig mycket fort över världen, men hittills
har inga infekterade grisar påvisats i Sverige. Trots att sjukdomen är vanligt förekommande hos
svin i många länder, finns inga rapporter om sjukdom hos vildsvin eller att vildsvin har spelat en
roll i smittspridningen. Risken för introduktion till och/eller spridning från vilda svin bedöms