Riskbedömning av smittsamma sjukdomar hos vilt (pdf) - SVA

Sjukdom Kunskapsluckor
RAPPORT
West Nile Fever Undersökning om huruvida WNV finns i Sverige har ej gjorts. Smittläget är inte känt.
Det är inte känt om i Sverige förekommande myggarter är kompetenta vektorer för WNV.
Det saknas information om klimatets effekt på smittans geografiska utbredning och
förmåga att etablera sig i nya områden. Därmed är det inte heller känt hur den pågående
klimatförändringen kommer att påverka utbredningen av smittan.
Bovint virus
diarré
Epidemiologi och karaktärisering av BVD-virus i svenska renflockar. Serologisk prevalens
och epidemiologi i vild fauna (rådjur, älg).
Paratuberkulos Förekomsten av paratuberkulos hos vilda djur i Sverige är inte specifikt undersökt. Inga fall
påvisats vid de obduktioner av vilda djur som utförts. I de länder där sjukdomen påvisats
hos vilt kan smittan bibehållas inom viltpopulationen utan kontinuerlig nyintroduktion
från en infekterad tamdjurspopulation. Andelen subkliniska fall jämfört med kliniska fall
är inte heller klarlagd inom olika vilda arter i olika miljöer.
Bornasjuka Flera viktiga kunskapsluckor finns, då vi saknar kunskap om hur sjukdomen sprids och
smittar, hur sjukdomsförloppet är – varför endast vissa djur blir sjuka och varför sjukdomen
tycks vara så geografiskt begränsad till vissa områden.
Valpsjuka Virusets eventuella spridning bland den vilda faunan är okänd idag.
Mul- och
klövsjuka
Svenska myndigheter, veterinärer, branschorganisationer och lantbruk har liten erfarenheten
av att hantera epizootiutbrott av sådan karaktär och omfattning som vid mul- och
klövsjuka, vilket kan försvåra logistiken.
Veterinärer och djurägare har (med få undantag) ingen egen erfarenhet av den kliniska
bilden vid mul- och klövsjuka, vilket kan fördröja diagnosställandet vid indexfallet.
Kunskapen om mul- och klövsjukans epidemiologi i renflockar är mycket begränsad.
Mjältbrand Provtagning avseende anthrax sker relativt sällan och bara vid specifik misstanke om fall av
sjukdomen hos (oftast döda) djur. Ingen undersökning har gjorts för att påvisa förekomst av
anthraxsporer ute i naturen. Därmed saknas kunskap om eventuell smitta i naturen.
Infectious
salmon anaemia
(ISA) / Infektiös
Lax Anemi (ILA)
Infektiös
Pankreas Nekros
(IPN)
Viral
Haemorrhagisk
Septikemi/VHS
och Infektiös
Haematopoietisk
Nekros (IHN)
I vilka naturliga reservoarer ILA-virus förekommer är relativt okänt, likaså vilka marina
arter som kan vara subkliniska smittbärare. Det är också tämligen okänt hur vildlevande
stammar påverkas.
Varför sp-typen är så sällsynt i Östersjön men förhärskande i övriga Europa är okänt.
Vilken betydelse har viruset för vildlevande fiskstammar.
Subkliniska smittbärare. Konsekvenser för vildlevande populationer av olika fiskarter.