Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

tagits upp i denna uppsats. Ännu en gång har det tydligt framgått
att en enkelriktad uppfattning om industriutveckling är
felaktig och bäst att undvika. Textilproduktion i regioner i väst
och »icke-väst» följer inte nödvändigtvis stadierna från hantverksmässig
tillverkning via »proto-industriell» till »modern»,
industriell produktion. Ökad globalisering har också lett till
en omlokalisering av textilindustrin på en global skala ofta
sporrad av västerländska entreprenörer på jakt efter billig arbetskraft.
Och slutligen, på grund av hotet om omlokalisering
medförde globaliseringen att textilarbetarnas förhandlingsposition
försvagades, i hela världen. Därför var kanske den relativt
militanta hållningen hos textilarbetarna på de flesta håll i
världen mellan 1914 och 1945 inte överraskande. Detta var en
period av ökad nationell protektionism och internationell
spänning eller man skulle kunna säga en period av av-globali-
Meerkerk, Lex Heerma van Voss och Els
Hiemstra-Kuperus, »The Netherlands», i:
op. cit., Ashgate Research Companion;
Dave Pretty, »The cotton textile industry
in Russia and the Soviet Union», i : op.
cit; Roy, »India».
61 E.g. Joel Beinin, »Egyptian textile
workers: from craft artisans facing European
competition to proletarians contending
with the state», i: Heerma van Voss,
Hiemstra-Kuperus och Van Nederveen
Meerkerk, Ashgate Research Companion;
Christensen, »Denmark».
62 Van Nederveen Meerkerk, Heerma
van Voss och Hiemstra-Kuperus, »Netherlands»;
Angel Smith e.a., »Spain», i:
Heerma van Voss, Hiemstra-Kuperus och
Van Nederveen Meerkerk, Ashgate Research
Companion.
63 Hunter och Macnaughtan, »Gender».
64 Cliver, »China»; Beinin, »Egypt».
65 Se till exempel Parthasarathi, »Global
Trade and Textile Workers», i: Heerma
van Voss, Hiemstra-Kuperus och
Van Nederveen Meerkerk, Ashgate Research
Companion.
66 Herman van der Wee, »The Western
European Woollen Industries, 1500-
1750», in: David Jenkins (red.), The Cambridge
History of Western Textiles, Cambridge
2003, s. 397–472, 398–399.
67 Van Nederveen Meerkerk, Heerma
van Voss and Hiemstra-Kuperus, »Netherlands».
68 Hunter and Macnaughtan, »Japan»;
Quataert, »Ottoman Empire».
69 Beinin, »Egypt».
70 J.A. Boot, »Silezische en andere linnengarens»,
Textielhistorische Bijdragen
1979:20, s. 3–36 och 1981:22, s. 41–79.
71 Mary H. Blewett, »USA: shifting
landscapes of class, culture, gender, race,
and protest in the American Northeast
46 • ARBETARHISTORIA 4/2010
and South», i: Heerma van Voss, Hiemstra-Kuperus
och Van Nederveen Meerkerk,
Ashgate Research Companion.
72 Komlosy, »Habsburg Empire».
73 Parthasarathi, »Global Trade»; Silver,
Forces of Labor, s. 86.
74 Silver, Forces of Labor, s. 86–89; Parthasarathi,
»Global Trade».
75 Fowler, »Britain»; Christensen,
»Denmark»; Van Nederveen Meerkerk,
Heerma van Voss and Hiemstra-Kuperus,
»Netherlands».
76 Parthasarathi, »Global Trade».
77 ILO, Labour Practices, s. 39.
78 Medellöner för textilarbetare: Europa:
US$9.25; America: $5.86; Asien:
$3.66; Afrika $1.05. ILO, Labour Practices,
s. 45.
79 ILO, Labour Practices, p. 40.
80 T.ex. Berg, Age of Manufactures, s.
189–190.
81 Braverman, Labor.
82 See e.g.: Blewett, »USA»; Christensen,
»Denmark»; Cliver, »China»; Hunter
and Macnaughtan, »Japan»; Pretty, »Russia».
83 Parthasarathi, »Global Trade».
84 Roy, »India».
85 Vilket var fallet, till exempel i Mexiko.
Jeffrey Bortz, »Mexican textile workers:
from conquest to globalization» i:
Heerma van Voss, Hiemstra-Kuperus and
Van Nederveen Meerkerk, Ashgate Research
Companion.
86 Clete Daniel, Culture of Misfortune.
An Interpretive History of Textile unionism in
the United States, Ithaca 2001.
87 Fowler, »Britain»; Christensen,
»Denmark».
88 Silver, Forces of Labor, s. 81–97.
89 Gary Saxonhouse and Gavin
Wright, »Technological Evolution in Cotton
Spinning, 1878-1933», i Douglas A.
Farnie och David J. Jeremy (red), The Fibre
sering. Textilarbetarnas militans var alltså starkast mellan två
globaliseringsvågor.
Dessa slutsatser stämmer onekligen i hög grad med senare
litteratur om textilarbetare i hela världen. Vi tror dock att samspelet
mellan dessa historiska krafter framträder tydligare tack
vare att vi systematiskt jämförde både nationell och tematisk
textilarbetarhistoria under så lång tid och med exempel från
hela världen. Att arbeta i ett kollektivt forskningsprojekt som
detta har gjort det möjligt för oss att samla information med
stor spännvidd om den långsiktiga utvecklingen inom textilproduktion
och det har tillåtit oss tänka bortom vår begränsade
kunskap och våra förutfattade meningar. Förhoppningsvis
kan detta arbetssätt vara en inspirationskälla för andra framtida
komparativa forskningsprojekt.
Översättning: Karin Englund
that Changed the World. The Cotton Industry
in International Perspective, 1600–1990s,
Oxford 2004, s. 129–152.
90 Van Nederveen Meerkerk, Heerma
van Voss och Hiemstra-Kuperus, »Netherlands».
91 Dessa hot framförs även idag, till
men för textilarbetarna som trakasseras till
att acceptera försämrade arbetsvillkor
ILO, Labour Practices, s. 72.
92 Silver, Forces of Labor, s. 85.
93 Roy, »India».
94 Omlokaliseringen av industrier till
låglöneområden behöver inte nödvändigvis
innebära att utbrott av oro på arbetsmarknaden
försvinner, något som blev
tydligt om man studerar vad som hände
nyligen inom bilindutrin. (Silver, Forces of
Labor, s. 77–82).
95 ILO, Labour practices, s. 114.
ELISE VAN NEDERVEEN MEERKERK
är historiker verksam vid IISH, International
Institute of Social History, i Amsterdam
och doktorerade 2006 på en avhandling
om kvinnors arbete i den holländska
textilindustrin 1580-1810.