Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
RECENSIONER<br />
Ambitiös femte<br />
volym av<br />
Metallhistoriken<br />
Lars Berggren, Lars Ekdahl, Carina Gråbacke, Maths<br />
Isacson, Rolf Jansson, Jan Jörnmark, Bill Sund och<br />
Christer Thörnqvist, Det lyser en framtid. Svenska<br />
Metallindustriarbetareförbundet 1957–1981, utgiven<br />
av IF Metall, Stockholm 2008, 1039 s., ill.<br />
Som anmälare med dåligt samvete<br />
tvingas jag konstatera att det nu<br />
har gått två år sedan den femte<br />
delen i Svenska Metallindustriarbetarförbundets<br />
historia lämnade<br />
trycket. Volymen täcker perioden<br />
1957–1981 och har författats av<br />
en grupp forskare, som – förefaller<br />
det – ganska självständigt har<br />
ansvarat för sina respektive delar.<br />
Metall har sedan länge haft en<br />
hög ambitionsnivå i sin historieskrivning<br />
och nu har den vridits<br />
upp ytterligare ett snäpp. Flera teman<br />
än tidigare får en utförligare<br />
behandling av en serie högt kvalificerade<br />
specialister. Resultatet<br />
breder ut sig över drygt 1 000 sidor.<br />
En så omfångsrik bok inbjuder till lustfullt och<br />
omättligt frossande, men också till en och annan<br />
fundering.<br />
Carina Gråbacke ger (med visst biträde av Jan<br />
Jörnmark) den ekonomiska bakgrunden till Metalls<br />
verksamhet i form av en exposé över verkstadsindustrin<br />
i bred mening. En allmän översikt följs av tre<br />
fördjupade skildringar av viktiga branscher. Framställningen<br />
är dock lite problematisk, eftersom den<br />
är strukturerad efter industristatistikens uppläggning,<br />
vilket inte nödvändigtvis är det fackligt mest<br />
relevanta. Branschstudierna har ett traditionellt företagsledningsperspektiv<br />
på skeendet, vilket gör att<br />
arbetskraften tenderar att behandlas som en kostnadspost.<br />
Inte heller det är nödvändigtvis det mest<br />
relevanta ur facklig synvinkel.<br />
Bill Sund tar de tyngsta klassiska bitarna i en förbundshistorik:<br />
organisationen och förhandlingarna.<br />
Efter presentationen av Metalls uppbyggnad, beslutsstruktur<br />
och verksamhetens omfång, redovisas<br />
diskussio<strong>ner</strong>na kring några betydelsefulla organisa-<br />
tionsförändringar, såsom sammansättningen av förbundets<br />
högsta beslutande organ och storavdelningsreformen.<br />
Det är utmärkt att Sund tar upp dessa<br />
diskussio<strong>ner</strong>. De ytligt sett lite torra organisationsfrågorna<br />
rymmer ofta stora principiella frågor,<br />
som berör såväl förbundets karaktär (till exempel<br />
frågan om yrkesgrupper skulle ha representation eller<br />
om alla var metallare) som interna maktförhållanden.<br />
Maktfrågorna ägnar Sund en särskild uppmärksamhet,<br />
delvis mot bakgrund av Robert Michels<br />
tes om »oligarkins järnlag», enligt vilken makten<br />
och ledningen i massorganisatio<strong>ner</strong> tenderar<br />
samlas hos en liten grupp. Rörde sig Metall i sådan<br />
riktning genom förändringarna av<br />
organisationen och arbetsformerna?<br />
Sund vill gärna svara nej på<br />
den frågan, och kanske har han<br />
rätt.<br />
När det gäller avtalsförhandlingarna<br />
fick Metall röra sig inom<br />
ramen för de samordnade förhandlingarna,<br />
vilket gav en ordning<br />
med tre nivåer eller steg:<br />
LO-SAF-nivå, nationella Metallavtal<br />
och lokala förhandlingar.<br />
Sund fokuserar primärt på Metalls<br />
interna diskussio<strong>ner</strong> under<br />
avtalsrörelserna, där det rådde<br />
bred uppslutning bakom de vägledande<br />
principerna för den solidariska<br />
lönepolitiken. Utfallet var<br />
i det stora hela framgångsrikt, menar Sund, men han<br />
betonar också att framgången vilade på några viktiga<br />
förutsättningar. En av dessa var att arbetsgivarna<br />
accepterade själva förhandlingsmodellen, som gav<br />
möjlighet att på central nivå teckna minimiavtal till<br />
förmån för de lågt avlönade och sedan låta efterfrågan<br />
på den högre avlönade arbetskraften slå igenom<br />
i de lokala avtalen. Under 1970-talet hårdnade SAF:s<br />
motstånd mot förhandlingsmodellen och regeringsskiftet<br />
1976 försvårade ytterligare för LO och Metall<br />
att genomföra den politik man satt upp. På punkt efter<br />
punkt synes avtalspolitikens förutsättningar ha<br />
varit under upplösning när denna historik slutar.<br />
Bill Sund skildrar även studie- och informationsverksamheten<br />
under perioden, kompletterat med en<br />
kort uppsats om tidningen Metallarbetaren av Rolf<br />
Jansson. Studieverksamheten radikaliserades i början<br />
av 1970-talet och efter 1973 års kongress fick<br />
studiematerialet en tydligare socialistisk grund.<br />
Motsvarande tendens är synlig på flera områden. I<br />
ett välskrivet kapitel om arbetsmiljön framhåller<br />
ARBETARHISTORIA 4/2010 • 69
Change language