Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
»Arkiv för miljo<strong>ner</strong>»<br />
John Takmans arkiv – en utmaning för arkivarien<br />
Organisatio<strong>ner</strong>s eller perso<strong>ner</strong>s efterlämnade<br />
handlingar speglar den verksamhet de bedrivit.<br />
Den befintliga ordningen i materialet berättar en<br />
egen historia vid sidan av den historia som finns<br />
nedtecknad i själva dokumenten. I samband med<br />
ordnandet av John Takmans arkiv aktualiserades<br />
denna problematik, i syn<strong>ner</strong>het som Takman själv<br />
aktivt ordnat och ordnat om sitt material och på så<br />
sätt oupphörligt skapat och omskapat sin historia.<br />
– AV MARTIN GRASS<br />
John O. Takman föddes i Säffle den 22 september<br />
1912 och dog i Stockholm den 14 april 1998. Han<br />
var läkare, med. lic. 1945 och med. dr. 1976, och var<br />
verksam bland annat som socialläkare i Stockholms<br />
stads barnavårdsnämnd 1949–1970, som extra överläkare<br />
vid socialmedicinska institutionen vid Uppsala<br />
universitet 1962–1965, och som överläkare i<br />
Stockholms läns landsting 1971–1977. 1976 disputerade<br />
han vid Uppsala universitet med avhandlingen<br />
The gypsies in Sweden. John Takman var medlem i<br />
Sveriges kommunistiska parti/Vänsterpartiet kommunisterna,<br />
SKP/VPK, och efter splittringen av<br />
partiet i Arbetarpartiet kommunisterna, APK, samt<br />
var efter APK:s »konkurs» 1995 med och bildade<br />
Kommunisternas centrala arbetsgrupp för upprättande<br />
av ett nytt parti, Svenska kommunistiska partiet.<br />
Han var ledamot i Stockholms stadsfullmäktige<br />
för SKP/VPK 1954–1970 och riksdagsledamot<br />
för VPK 1971–1976. 1947–1951 var han ordförande<br />
i Svenska clartéförbundet och till 1956 chefredaktör<br />
för Clarté. 1968-1975 var han chefredaktör<br />
för Vietnam nu och var mycket aktiv inom Svenska<br />
kommittén för Vietnam, Laos och Kambodja (Kampuchea),<br />
Vietnamhjälpen och Vietnamrörelsen överhuvudtaget.<br />
Takman ingick bland annat också i Internationella<br />
kommissionen för undersökning av<br />
USA:s krigsförbrytelser i Indokina 1971–1975. Vidare<br />
var han engagerad i andra solidaritetsrörelser –<br />
för Chile till exempel – samt i Svenska fredskommittén<br />
och världsfredsrörelsen och tillhörde 1971–<br />
1987 Världsfredsrådets presidium. Takman var en<br />
enormt produktiv publicist. Han skrev bland annat<br />
regelbundet i Ny Dag och Norrskensflamman.<br />
Mot bakgrund av dessa korta biografiska uppgifter<br />
är förväntningarna stora på John Takmans personarkiv<br />
som lämnades till ARAB år 2001. Förväntningarna<br />
infrias. Arkivet är omfattande – i ordnat<br />
skick omkring 100 hyllmeter – och arkivinnehållet,<br />
dokumentationen av Takmans mångsidiga verksamhet,<br />
är brett vad gäller områden, ämnen och information.<br />
Detta personarkiv erbjuder ett mycket intressant<br />
forskningsmaterial för många olika områden,<br />
bland annat medicin, sociala frågor, e<strong>ner</strong>gi,<br />
kärnkraft och kärnvapen, svensk partipolitik (VPK,<br />
APK), länder, också rätt så avlägsna, och framför allt<br />
om befrielse- och solidaritetsrörelser och minoriteter<br />
i Sverige och hela världen, inte minst i och för<br />
Vietnam. Huvudparten av arkivet lämnades till Arbetarrörelsens<br />
arkiv och bibliotek i Stockholm,<br />
ARAB, i mars 2001. Under 2006 och 2007 fraktades<br />
hela arkivet till ARAB:s bemannade magasin i<br />
Grängesberg för ordnande och förtecknande. 1<br />
Att skapa sitt eget arkiv – Ordning enligt<br />
UDK-systemet<br />
En av mina principer sedan ungdomen har varit<br />
att lära av experter. Varför ska man arbeta amatörmässigt<br />
när man kan arbeta professionellt?<br />
(notering den 8 augusti 1991). 2<br />
John Takman hade, jämfört med många andra arkivbildare,<br />
bra ordning på sitt material. Det som utmärkte<br />
honom var också att han ofta reflekterade<br />
över hur han skulle strukturera sitt arkiv och förbättra<br />
åtkomsten. Han tog i det sammanhanget också<br />
kontakt med och rådfrågade experter, intressant<br />
nog – eller följdriktigt – främst bibliotekarier, och<br />
när han 1990 skaffade en dator, naturligtvis datakunniga<br />
perso<strong>ner</strong>.<br />
John Takman strukturerade sitt arkiv enligt ett<br />
bibliotekssystem, det Universella decimalklassifikationssystemet,<br />
UDK, också kallat för Deweys decimalklassifikation,<br />
efter amerikanen Melvil Dewey,<br />
som lanserade det 1876. Det används på bibliotek i<br />
ett 130-tal länder och finns översatt till ett 30-tal<br />
språk. Svensk biblioteksförening beslutade 2008 ett<br />
byte från SAB-systemet till »Dewey» för »det allmänna<br />
biblioteksväsendet i Sverige». 3<br />
Enligt ett brev från den 22 oktober 1990 började<br />
John Takman använda UDK redan på 1950-talet,<br />
och han var, som han skriver, »förmodligen den första<br />
privatpersonen i Sverige» som använde detta system<br />
för sitt klipparkiv och sitt fackbibliotek – och så<br />
småningom för hela arkivet. Han pla<strong>ner</strong>ade också att<br />
skriva »en liten populärvetenskaplig bok om hur<br />
ARBETARHISTORIA 4/2010 • 61
Change language