06.09.2013 Views

Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

RECENSIONER<br />

Lars Berggren, att det några år in på 1970-talet<br />

skedde en förskjutning i förbundets sätt att driva arbetsmiljöfrågorna<br />

i och med att de knöts fastare<br />

samman med frågorna om medbestämmande och<br />

demokrati på arbetsplatserna. Arbetsmiljön infogades<br />

i ett maktperspektiv och förbundet blev mer benäget<br />

att utgå från att det rådde intressemotsättningar<br />

i dessa frågor. Detta lade grunden för ett<br />

mera offensivt arbete, där inte minst strävan att få<br />

fram forskning och expertis, som stod oberoende<br />

från företagen, var mycket viktig. Arbetsmiljöfrågorna<br />

blev också en integrerad del av de mera övergripande<br />

spörsmålen om produktionens omvandling,<br />

vilket för över till nästa tema i boken.<br />

Likt varje annan period under 1900-talet präglades<br />

den nu aktuella av snabb teknisk utveckling och<br />

markant förändring av produktionens organisation.<br />

Mot den bakgrunden behandlar Maths Isacson hur<br />

Metall förhållit sig till frågorna rörande arbetets organisation<br />

och ledning. Han nödgas nog säga att det<br />

dröjde till den senare delen av 1960-talet innan dessa<br />

ämnen blev en fråga för Metall. Sedan långt tillbaka<br />

hade Metall en bejakande inställning till allt<br />

som ökade produktiviteten, eftersom det gav utrymme<br />

för högre lö<strong>ner</strong>. Den positiva inställningen<br />

till teknisk utveckling förblev stark, men under<br />

1970-talet tillfogades önskemål om att öva inflytande<br />

på arbetets organisation för att ge ökad kontroll<br />

över arbetsbetingelserna, rikare arbetsinnehåll och<br />

bättre arbetsmiljö. Isacsons perspektiv är emellertid<br />

inte helt oproblematiskt. Kapitlet tenderar att bli en<br />

förhistoria till 1985 års kongressrapport »Det goda<br />

arbetet», vilket ger en slagsida i behandlingen av<br />

1950- och 1960-talen; sökandet efter tecken som pekar<br />

»framåt» skymmer sikten för Metalls inställning<br />

i frågor rörande arbetets organisation och ledning.<br />

I bokens kanske bästa kapitel tar Lars Ekdahl upp<br />

Metall i politiken 1957–1981, som underrubriken<br />

lyder. Ekdahl har dock inte skrivit någon traditionell<br />

översikt över förbundets agerande på det politiska<br />

fältet. Kapitlet ger i stället en sammanhållen analys<br />

av gränserna mellan fackligt och politiskt i Metalls<br />

arbete för att förverkliga förbundets mål, såsom de<br />

uttrycks i stadgarnas målsättningsparagraf. I botten<br />

låg hela tiden strävan att värna den fulla sysselsättningen<br />

och att nå ökad jämlikhet och förstahandsvalet<br />

var att gå förhandlingsvägen. Fram till mitten<br />

av 1960-talet gav den vägen tillfredsställande resultat,<br />

även om en del frågor skvalpade över till den<br />

politiska arenan. När det ovanpå de materiella kraven<br />

kom sådant som inte kunde tillfredsställs med<br />

pengar – inflytande och medbestämmande – blev<br />

70 • ARBETARHISTORIA 4/2010<br />

förhandlingsvägen trögare. Samtidigt började man<br />

ifrågasätta om industrins vinster, i viss mån uppblåsta<br />

av den solidariska lönepolitiken, i tillräckligt hög<br />

grad gick till inhemska investeringar, som kunde<br />

trygga den fulla sysselsättningen. På dessa grunder<br />

växte önskan att få ett ökat inflytande över kapitalbildningen.<br />

Debatterna förde fram till en punkt där<br />

det privata kapitalets makt över investeringar och arbetsorganisation<br />

utmanades, vilket också kom att innebära<br />

en utmaning mot den funktionssocialism,<br />

som utgjort den politiska basen för socialdemokratin.<br />

Ekdahl analyserar hur Metall hamnade där, hur<br />

man hanterade situationen och hur man försökte gå<br />

vidare. Det är lite olyckligt att detta kapitel kommer<br />

så sent i boken, eftersom det ger en sammanhållen<br />

bild av förbundets vägval och strategier under perioden.<br />

Avslutningsvis tecknar Christer Thörnqvist en<br />

översikt över Metalls internationella verksamhet,<br />

som markant expanderade under 1970-talet. Kapitlet<br />

ger en nyansrik bild av de olika typerna av samarbeten<br />

över nationsgränserna, liksom de ganska<br />

mångskiftande drivkrafterna bakom verksamheten.<br />

Förbundet gjorde aldrig någon hemlighet av att det<br />

var ett sätt att tillvarata svenska (stundom nordiska)<br />

intressen, men det hindrade inte att ett och annat<br />

fick föras upp på solidaritetskontot. Thörnqvist uppmärksammar<br />

också de svårigheter som är förenade<br />

med samarbete mellan fackliga organisatio<strong>ner</strong> med<br />

skilda nationella identiteter och traditio<strong>ner</strong>.<br />

Trots det överflödande rika innehållet, som jag<br />

här endast kunnat antyda, lämnar boken även en<br />

känsla av att jag vill ha mer. Delvis är detta endast<br />

uttryck för frossarens omåttliga begär. Till exempel<br />

väcker Sunds behandling av avtalsförhandlingarna<br />

en önskan om att få veta mer om det lokala skeendet,<br />

men det är givetvis orimligt att begära. I behandlingen<br />

av teman, som inte fått motsvarande uppmärksamhet<br />

tidigare, kunde man önska ett längre<br />

tidsperspektiv, men då hade kanske alla rimliga ramar<br />

sprängts. Ytterligare en orimlig önskan vore en<br />

dialog med andra forskare och skribenter. Exempelvis<br />

förfaller flera kapitel inbjuda till debatt med<br />

Svante Nycander om lagstiftningsoffensiven på arbetsmarknaden,<br />

men en förbundshistorik är knappast<br />

rätta platsen för den sortens debatt. En måhända<br />

något mindre orimlig önskan handlar om perspektiv.<br />

Det hade inte skadat med ett perspektiv som<br />

kunnat behandla frågor om genus och etnicitet.<br />

Kvinnor och invandrare dyker upp på flera ställen –<br />

framför allt i Ekdahls kapitel inom ramen för den<br />

fulla sysselsättningens problematik – men däremot

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!