Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
RECENSIONER<br />
Lars Berggren, att det några år in på 1970-talet<br />
skedde en förskjutning i förbundets sätt att driva arbetsmiljöfrågorna<br />
i och med att de knöts fastare<br />
samman med frågorna om medbestämmande och<br />
demokrati på arbetsplatserna. Arbetsmiljön infogades<br />
i ett maktperspektiv och förbundet blev mer benäget<br />
att utgå från att det rådde intressemotsättningar<br />
i dessa frågor. Detta lade grunden för ett<br />
mera offensivt arbete, där inte minst strävan att få<br />
fram forskning och expertis, som stod oberoende<br />
från företagen, var mycket viktig. Arbetsmiljöfrågorna<br />
blev också en integrerad del av de mera övergripande<br />
spörsmålen om produktionens omvandling,<br />
vilket för över till nästa tema i boken.<br />
Likt varje annan period under 1900-talet präglades<br />
den nu aktuella av snabb teknisk utveckling och<br />
markant förändring av produktionens organisation.<br />
Mot den bakgrunden behandlar Maths Isacson hur<br />
Metall förhållit sig till frågorna rörande arbetets organisation<br />
och ledning. Han nödgas nog säga att det<br />
dröjde till den senare delen av 1960-talet innan dessa<br />
ämnen blev en fråga för Metall. Sedan långt tillbaka<br />
hade Metall en bejakande inställning till allt<br />
som ökade produktiviteten, eftersom det gav utrymme<br />
för högre lö<strong>ner</strong>. Den positiva inställningen<br />
till teknisk utveckling förblev stark, men under<br />
1970-talet tillfogades önskemål om att öva inflytande<br />
på arbetets organisation för att ge ökad kontroll<br />
över arbetsbetingelserna, rikare arbetsinnehåll och<br />
bättre arbetsmiljö. Isacsons perspektiv är emellertid<br />
inte helt oproblematiskt. Kapitlet tenderar att bli en<br />
förhistoria till 1985 års kongressrapport »Det goda<br />
arbetet», vilket ger en slagsida i behandlingen av<br />
1950- och 1960-talen; sökandet efter tecken som pekar<br />
»framåt» skymmer sikten för Metalls inställning<br />
i frågor rörande arbetets organisation och ledning.<br />
I bokens kanske bästa kapitel tar Lars Ekdahl upp<br />
Metall i politiken 1957–1981, som underrubriken<br />
lyder. Ekdahl har dock inte skrivit någon traditionell<br />
översikt över förbundets agerande på det politiska<br />
fältet. Kapitlet ger i stället en sammanhållen analys<br />
av gränserna mellan fackligt och politiskt i Metalls<br />
arbete för att förverkliga förbundets mål, såsom de<br />
uttrycks i stadgarnas målsättningsparagraf. I botten<br />
låg hela tiden strävan att värna den fulla sysselsättningen<br />
och att nå ökad jämlikhet och förstahandsvalet<br />
var att gå förhandlingsvägen. Fram till mitten<br />
av 1960-talet gav den vägen tillfredsställande resultat,<br />
även om en del frågor skvalpade över till den<br />
politiska arenan. När det ovanpå de materiella kraven<br />
kom sådant som inte kunde tillfredsställs med<br />
pengar – inflytande och medbestämmande – blev<br />
70 • ARBETARHISTORIA 4/2010<br />
förhandlingsvägen trögare. Samtidigt började man<br />
ifrågasätta om industrins vinster, i viss mån uppblåsta<br />
av den solidariska lönepolitiken, i tillräckligt hög<br />
grad gick till inhemska investeringar, som kunde<br />
trygga den fulla sysselsättningen. På dessa grunder<br />
växte önskan att få ett ökat inflytande över kapitalbildningen.<br />
Debatterna förde fram till en punkt där<br />
det privata kapitalets makt över investeringar och arbetsorganisation<br />
utmanades, vilket också kom att innebära<br />
en utmaning mot den funktionssocialism,<br />
som utgjort den politiska basen för socialdemokratin.<br />
Ekdahl analyserar hur Metall hamnade där, hur<br />
man hanterade situationen och hur man försökte gå<br />
vidare. Det är lite olyckligt att detta kapitel kommer<br />
så sent i boken, eftersom det ger en sammanhållen<br />
bild av förbundets vägval och strategier under perioden.<br />
Avslutningsvis tecknar Christer Thörnqvist en<br />
översikt över Metalls internationella verksamhet,<br />
som markant expanderade under 1970-talet. Kapitlet<br />
ger en nyansrik bild av de olika typerna av samarbeten<br />
över nationsgränserna, liksom de ganska<br />
mångskiftande drivkrafterna bakom verksamheten.<br />
Förbundet gjorde aldrig någon hemlighet av att det<br />
var ett sätt att tillvarata svenska (stundom nordiska)<br />
intressen, men det hindrade inte att ett och annat<br />
fick föras upp på solidaritetskontot. Thörnqvist uppmärksammar<br />
också de svårigheter som är förenade<br />
med samarbete mellan fackliga organisatio<strong>ner</strong> med<br />
skilda nationella identiteter och traditio<strong>ner</strong>.<br />
Trots det överflödande rika innehållet, som jag<br />
här endast kunnat antyda, lämnar boken även en<br />
känsla av att jag vill ha mer. Delvis är detta endast<br />
uttryck för frossarens omåttliga begär. Till exempel<br />
väcker Sunds behandling av avtalsförhandlingarna<br />
en önskan om att få veta mer om det lokala skeendet,<br />
men det är givetvis orimligt att begära. I behandlingen<br />
av teman, som inte fått motsvarande uppmärksamhet<br />
tidigare, kunde man önska ett längre<br />
tidsperspektiv, men då hade kanske alla rimliga ramar<br />
sprängts. Ytterligare en orimlig önskan vore en<br />
dialog med andra forskare och skribenter. Exempelvis<br />
förfaller flera kapitel inbjuda till debatt med<br />
Svante Nycander om lagstiftningsoffensiven på arbetsmarknaden,<br />
men en förbundshistorik är knappast<br />
rätta platsen för den sortens debatt. En måhända<br />
något mindre orimlig önskan handlar om perspektiv.<br />
Det hade inte skadat med ett perspektiv som<br />
kunnat behandla frågor om genus och etnicitet.<br />
Kvinnor och invandrare dyker upp på flera ställen –<br />
framför allt i Ekdahls kapitel inom ramen för den<br />
fulla sysselsättningens problematik – men däremot