Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

NYHETER FRÅN ARAB
Några av John Takmans registerkort.
man lägger upp ett privat arkiv efter UDK-systemets
principer» (brev den 26 augusti 1991). Bokens
titel skulle vara »Arkiv för miljoner». Den åskådliga
förebilden för hans val av ordningssystem var »en
stor järnhandel» – konkret till och med: Flinks järnhandel
på Lindhagengatan på Kungsholmen i
Stockholm – eller »ett stort apotek» och »hur man
har sina produkter sorterade och lätt tillgängliga»
(anteckning den 12 oktober 1992). Intressant i sammanhanget
är också hans notering om att Edgar
Hoover lärde sig Deweys system när han arbetade
på Library of Congress i Washington och införde
det sedan inom FBI.
Takman valde ut ungefär 300 ämnesrubriker med
respektive koder ur UDK:s tio huvudgrupper med
underindelning som omfattar tio huvudavdelningar,
modifierade dem vid behov för eget bruk, ibland flera
gånger, och ändrade i systemet också över tiden
genom att lägga till nya ämnen och koder. 4 Exempelvis
övertog han inom UDK:s huvudgrupp 1, Filosofi,
klassifikationskoden 12 och omvandlade den
till koden 120922, det egna personnumret, för ämnet
»John T:s självbiografiska anteckningar». Tidigare
hade han reserverat koden 616.051 för detta,
inom 616, klinisk medicin, men också 808.1 inom
62 • ARBETARHISTORIA 4/2010
80, Språkvetenskap, filologi. Att samla personliga
dokument på detta sätt rekommenderade han för övrigt
»alla som håller sig med ett privatarkiv» (anteckning
den 23 juni 1991). I den länderorienterade
avdelningen använde Takman UDK-systemets avdelning
9, Geografi, med underindelningen: 914,
Europas geografi; 915 Asiens geografi; 916, Afrikas
geografi; 917, Nordamerikas geografi; 918, Sydamerikas
geografi; 919, Oceaniens och polarområdenas
geografi. Hans material har dock med få undantag
ingenting med geografi att göra.
John Takman och de medhjälpare han anlitade,
bland annat i den egna familjen, arbetade hela tiden
medvetet både med materialet, vilket också de
många understrykningarna och kommentarerna i
klippen, böckerna, broschyrerna och tidskrifterna
visar, och med de arkiverade handlingarna och den
information de innehöll. Det fanns ibland en konkret
anledning. I en anteckning från 1982 exempelvis
skriver han att hans döttrar uppmanat honom att
skriva om sin tid som immigrant i USA 1929–1931.
Därför började han att gå igenom i en resväska förvarade
brev och material från dessa år. Han fortsatte
sedan genomgången av brev till omkring 1952
och sorterade dem kronologiskt. Boken kom för