Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

RECENSIONER
gan: om »feminism» omfattar allt detta, varför används då ordet
i pluralis i titeln? Det finns alltså inte bara en utan flera feminismer,
trots att definitionen tycks vidsträckt? Var finns dessa
olika feminismer? Vad skiljer dem åt?
För egen del tycker jag inte om en definition som inte tar
hänsyn till den betydelse som termen hade när den lanserades
av franska kvinnor omkring år 1890. De valde »feminism»
som en beteckning för sin nya ideologi. »Feminism» hade
först varit ett franskt medicinskt begrepp på symptom hos
lungsjuka män, som ansågs förvekligade av sin sjukdom. Hur
det kom att vändas till sin motsats, som en beteckning på kvinnor
som krävde mäns rättigheter är väl inte riktigt klart. Men
redan tidigt på 1870-talet använde Alexandre Dumas den yngre
(han med Kameliadamen) det för kvinnor som ville behandlas
lika som män av lagen. 1890 var det ett ord, som de radikalaste
kvinnorna i Paris hade anammat för att beteckna sina
krav på jämlikhet. De önskade jämlikhet med män som medborgare:
från rätt till utbildning till total jämlikhet i arbetet,
samma rättigheter i familjen, som egendomsinnehavare och
löntagare. Allt detta ville feministerna: de inkluderade, men
prioriterade inte, rösträtten.
Om man väljer att skildra historien utifrån ett begrepp, som
användes av personer aktivt involverade i sin tids konflikter
och ideologiska fejder, och samtidigt omdefinierar detta ord
till att omfatta mycket mer än vad det då gjorde, blir resultatet
att interna strider mellan kvinnor blir obegripliga eller
osynliga. Det innebär att man skapar en falsk kontinuitet i hur
medvetenheten och dess verbala organisering förändrades
över tid. Jajamen, blir den glada slutsatsen: feminister har det
alltid funnits!
I Offens introduktion blir det tydligt (s. xxxiii) att urvalet i
boken omfattar all forskning om kvinnor och kvinnoorganisationer
som vill ändra samhället till det bättre för kvinnor och
barn, och i slutändan också till det bättre för män. Detta är ett
oerhört stort område; det omfattar filantropiska och nationalistiska
verksamheter likaväl som de radikalaste sociala och politiska
krav från grupper eller enskilda. Det gör urvalet i boken
stort och spretigt. Vissa artiklar beskriver hur kvinnor började
ge sig till känna och agera i samhället. Se till exempel ett
intressant kapitel av Ellen L. Fleischman om uppkomsten av
diverse kvinnorörelser i Mellanöstern åren 1900 till 1940. Då
blir »globalisering» enbart ett täckord för att boken vill ha
med kvinnoverksamheter från länder i hela världen. Inte heller
blir det alltid globalt i den meningen att det handlar om
organisationer som fanns i tre länder eller flera och samarbetade
över nationsgränser. Inte sällan handlar artiklar om endast
ett land, som Inger Hammars artikel om den svenska
kvinnorörelsen 1830–1900 eller Barbara Molonys om nästan
samma sak i Japan, under en senare period.
Nej, ordet »globalisering» är inte problematiserat. Det har
under senare år mest använts i sammanhang som handlar om
ekonomins utbredning; inget område i världen står längre
74 • ARBETARHISTORIA 4/2010
utanför den kommersialisering som penningekonomin och
världshandeln inneburit. Visst är Offen medveten om detta
användningsområde. Hon ser denna utveckling till och med
som en grund för att »feminist ideas» kunnat spridas och gro.
För mig ligger en sådan syn farligt nära den som uppfattar global
affärsverksamhet som positiv därför att den lyckas sprida
goda idéer. Uppriktigt sagt, det känns förenklat.
Marilyn J. Boxer har skrivit den intressantaste artikeln – tagen
ur den väl spridda American Historical Review och redan
något av en klassiker – med rubriken »Rethinking the socialist
construction and international career of the concept `bourgeois
feminism´». Den visar hur en analys av begrepp kan göras.
Hon visar att »borgerlig feminism» myntades av socialister
på 1890-talet för att få kvinnor att låta bli att samarbeta för
att uppnå jämlikhet med män. Sådana tendenser till samarbete
alla radikala kvinnor emellan fanns. Socialistiska kretsar
klistrade det negativa ordet »borgerlig» på ordet »feminism»
och vips blev det mindre attraktivt. Det användes föraktfullt i
en häftig propaganda mot allt samarbete med dem som kallade
sig feminister. I Sverige och Danmark, ja, i flera andra länder,
förekom det trots socialistiska mäns - och med tiden även
kvinnors - varningar för detta klassöverskridande samarbete,
flera gemensamma kvinnoaktioner. Andra förhindrades. Begreppet
»borgerlig feminism» blev som begrepp en succé. Det
blev en så stor succé, att historiker än idag inte sällan använder
det för att beskriva kvinnorörelsens olika delar. Kvinnorörelsen
kategoriseras ofta som antingen borgerlig eller socialistisk.
Senare tillkom »radikal». Dessa tre lådor har länge
fått vara dem i vilka kvinnorörelser kategoriserats. Boxer menar
att vi genom detta har gått i en verbal fälla, gillrad av socialister
som inte ville se kvinnors underordning som lika viktig
som klassfrågan. Boxer har skrivit en alldeles utmärkt artikel.
Det enda jag saknar är en fördjupad analys av ordet feminism
i den. Det hade passat i denna antologi.
Boken kunde ha beskrivit sitt innehåll bättre genom att ha
titeln: Women’s emancipation world-wide eller ännu tydligare
Women’s ideas and organizations in different countries, international
and national, interpreted by Anglo-Saxon researchers.
Till sist några ord om omslaget. Det är taget från en reklamteckning
av Clémentine-Hélène Dufau inför lanseradet
av den dagliga tidningen La Fronde år 1897. Den tidningen
skrevs, sattes och trycktes av enbart kvinnor. Den var under
flera år en viktig tidning för spridandet av feministiska uppfattningar
samtidigt som den innehöll vanliga politiska och sociala
nyheter. Affischen i sitt original visar i centrum två kvinnor
och en liten flicka som trycker sig mot den ena kvinnans
kjol. Flickan tittar mot betraktaren av affischen. En sådan blick
på oss kastar också en annan kvinna i bilden. Den välklädda
centralt placerade kvinnan visar med sin utsträckta arm på staden/världen
för den svartklädda böjda kvinnan vid sin sida.
Man anar en allians mellan alla kvinnor oavsett bakgrund.
Bakom de två flockas flera andra kvinnor. Känslan som för-