Tron i ett kyrkohistoriskt författarskap. Exemplet Sven Göransson

Göransson inleder sin uppsats med att referera ur recessen vid Kristinas tronavträdelse 1654.
Detta förpliktande riksdagsbeslut skulle vara giltigt så länge inte Kristina handlade mot Sveriges
konung och landets välfärd. Kristina skulle bland annat vara befriad från
all subjection och lydno.... och icke någrom uthan allena Gudhi underkastade att gifwa för
wåre actioner Räkenskap... och nyttia all den rätt frijhet och independence Oss efter naturen
tillståår.
Denna del i avtalet hade ej gått igenom utan motstånd. Prästerskapet hade nämligen yrkat att
recessen skulle vara avfattad i överensstämmelse med rikets fundamentallagar. Med fundamentallagar
avses de eder, stadgar och försäkringar som regenten vid sitt makttillträde förpliktat
sig till. Beslutet skulle vara giltigt endast "så framt Hennes Maj:t blifwer ständig wid
wår Religion". När sedan Kristina återkom till Sverige 1660 för att tillgodose sina intressen i
samband med Karl X Gustavs död, blev frågan om recessens giltighet brännande. Kristina
hade ju konverterat.
Därmed är den problematik redovisad som intresserar Göransson.
Hans huvudframställning består av en kommenterad, i kronologisk ordning löpande, redovisning
av händelseförloppet vid Kristinas besök i Sverige 1660.
Göransson visar att det rådde oenighet i synen på recessens giltighet. Ett betraktelsesätt
företräddes av regeringen och adeln, ett annat av prästerna. Regeringen och adeln argumenterade
och beslutade utifrån en naturrättsligt färgade uppfattning, en uppfattning som de delade
med drottningen. Enligt denna hade Kristina en av naturen given suveränitet som var
oberoende av den objektiva rätten, d v s den gällande rättsordningen. Prästerna däremot
förfäktade att Kristina hade en suveränitet, som var beroende av landets fundamentallagar.
Ytterst var hon bunden av Guds ord.
Undersökningen avser understryka att den av Kristina hävdade uppfattningen vunnit gehör
hos adeln och regeringen men inte hos prästerskapet. Det hade varit opportunt av regeringen,
på-pekar Göransson, att följa prästerna, som hade folkligt stöd, men den gjorde det inte.
Göransson skriver:
Om man tar i betraktande den demokratisering och individualisering av naturrätten, som
kommer att äga rum under de återstående decennierna av 1600-talet, är det i denna konflikt
mellan Kristina och prästerskapet djupast sett fråga om en kamp mellan det lutherska
treståndssamhället och den nya borgerliga livsuppfattningen, som i vårt land kommer att slå
igenom i frihetstiden.
Den lutherska treståndsläran var vid denna tid den förhärskande men territorialkyrkligheten
hade trängt in, påpekar Göransson. I och med att så skett har Kungl Maj:t starkare än tidigare
förbehållit sig rätten att på eget bevåg avgöra vad som är rätt och gagneligt för kyrka och stat.
14