Tron i ett kyrkohistoriskt författarskap. Exemplet Sven Göransson

eligiösa yttringarna, religionsformerna och bekännelserna som läsaren får stifta bekantskap
med.
Det har i detta sammanhang sitt värde att klargöra vad som kännetecknar en kristen
bekännelse. Generellt för bekännelser gäller: Deras innehåll bygger på den Heliga skrift,
förstådd utifrån en specifik tolkningstradition. Bekännelsernas innehåll beror också
oundvikligen av religiös, politisk och samhällelig situation vid bekännelsens tillkomst. Därtill
kommer att tolkningen av bekännelsen inte är given utan beror av när och hur man använder
den. Vad som gäller en bekännelse är också tillämpbart på de apokalyptiska föreställningar
som Göransson behandlar. Också dessa bygger på den Heliga skrift, på tolkningstradition och
på situation.
De religiösa motiven är alltså minst av allt lättfångade. De låter sig inte renodlas utan är till
själva sin karaktär en sammansmältning av någon form av religiös övertygelse och en rad
andra mera ”inomvärldsliga” omständigheter. Dessutom kan de religiösa motiven ta sig de
mest skilda uttryck.
Dessa iakttagelser är viktiga att ha med sig när Göranssons behandling av de religiösa
motiven skall bedömas.
Överheten som den världsliga motpolen
Den motpol som de religiösa yttringarna konkret ställs mot är för det mesta överheten i form
kungar, furstar, regeringar och ständer. Dessa har att ta ställning till de religiösa utmaningarna.
Nu går det emellertid inte att rakt av ställa överheten på den andra sidan. Överheten framställs
nämligen, och det med rätta, som en kristen överhet.
Det som har sagts om de religiösa motivens ”blandade” karaktär gäller alltså även den
”världsliga” motpolen, överheten. Detta är ytterligare en svårighet att bemästra när slutsatser
skall dras om religionens betydelse.
Religion - utrikespolitik
Göransson behandlar förhållandet religion - utrikespolitik i Sverige och bekännelsefrågan vid
den westfaliska fredskonferensen 1645-1648, i Den europeiska konfessionspolitikens
upplösning samt i Sverige och de synkretistiska striderna i Tyskland 1649-1654. Med särskild
hänsyn till Björnklous insats.
Det betyder att det religiösa motivets vikt belyses i framför allt tre från varandra skilda sammanhang. Dels prövas bekännelsefrågan när en
avgörande fred skall mäklas, dels prövas apokalyptiska föreställningars makt att påverka under brinnande krig, och dels får vi inblick i
möjligheterna för en enskild diplomat att i den tyska riksdagen hävda sin religiösa linje samtidigt som han har att företräda Sveriges
intressen.
38