Tron i ett kyrkohistoriskt författarskap. Exemplet Sven Göransson

More documents

Recommendations

Info

detta material finns en del att hämta för den som önskar får den svenska kyrkohistorieskrivningen karakteriserad och problematiserad. 1 I det forskningsläge som föreligger har jag tvingats att blott stickprovsmässigt relatera Sven Göransson till sin omgivning. Mera övergripande jämförelser skulle under min hand bli alltför spekulativa. Jag har dessutom svårt med respekten för studier som drar stora växlar på svagt underlag. Vad jag gjort är att jag översiktligt ställt Göranssons kyrkohistorieskrivning mot de fram till nittonhundrasextiotalet dominerande historiska skolbildningarna i Sverige, Weibullskolan och den historietradition som hämtade sin inspiration från Harald Hjärne. 1 Uppsalaprofessorn i kyrkohistoria från 1898-1917 Herman Lundström har tecknas i Svenskt biografiskt lexikon 23 av Oloph Bexell. Om lundaprofessorn Hjalmar Holmquist, professor i kyrkohistoria 1909-1938, kan mer ingående uppgifter hämtas i Brohed 2000. Edvard Rodhe, professor i praktisk teologi i Uppsala 1912-1919 och i Lund 1919-1925 får sin vetenskapliga gärning bedömd av Gustaf Aulén i STK 2/1954. Sven Göransson har i KÅ 1959 skrivit om Yngve Brilioth som kyrkohistoriker. Göranssons artikel återfinns även i Yngve Brilioth – historiker, teolog, kyrkoledare. Texter, studier och minnen samlade och utgivna av Oloph Bexell (1997). Där har även Helge Nyman skrivit artikeln Brilioth och den praktiska teologin. Peter Bexell publicerade i KÅ 1999 artikeln ”Historikern som kyrkoman: Yngve Brilioth”. Lundaprofessorn Sven Kjöllerströms insats som historiker på i huvudsak kyrkorättens och liturgikens områden bedöms av Carl-Gustaf Andrén i STK 3 1981. En mera utförlig redovisning av Kjöllerströms produktion och vetenskapliga insats ges av Lars Österlin i artikeln Sven Kjöllerström in memoriam tryckt i KÅ 1981. Om Hilding Pleijel har Ingmar Brohed skrivit i Växjö stiftshistoriska sällskaps meddelanden nr 11, i KÅ 1989, i Svenskt Biografiskt lexikon 29 samt i ”Hilding Pleijel 19/10 1893 – 15/11 1988. Minnesord. Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund. Årsberättelse 1989-1990”. Ett ”Hilding Pleijel Symposium” hölls 1993. I symposiet ingående föredrag föreligger i tryckt form i Hilding Pleijel Symposium. 19 oktober 1893-19 oktober 1993. Ett hundraårsjubileum. Arne Bugge Amundsen och Bill Widén analyserar Pleijels påverkan på norsk, respektive finsk framför allt folklivsforskning. Nils Arvid Bringéus tar upp Hilding Pleijels frågelista ”Kyrklig folklivsforskning” till behandling. De viktigaste bidragen ger Peter Aronsson och Daniel Lindmark som prövar hållbarheten i Pleijels tes att treståndsläran, eller som Pleijel hellre uttryckte det ”hustavlans värld”, utgjorde en självklar förutsättning för tänkandet från 1600-talet och långt in i 1800-talet. Aronsson prövar tesen utifrån egna lokalhistoriska undersökningar. Daniel Lindmark underbygger sina resonemang framför allt på undersökningar över den religiösa folkläsningens historia gjorda av Egil Johansson. Båda hänvisar också till undersökningar gjorda av Eva Österberg. Gemensamt för både Aronsson och Lindmark är att de anför bärande skäl för att Pleijels tes måste modifieras, men varken de eller Eva Österberg gör anspråk på att slutgiltigt kunna vederlägga Pleijel. Pleijel har förutom tesen om Hustavlan även gjort sig känd för att hävda att byalagens sprängning i samband med skiftesreformen under den första delen av 1800-talet var den främsta orsaken till att den traditionella kyrkoseden bröts och beredde väg för väckelserörelser och sekularisering. Denna Pleijels tes diskuteras och ifrågasätts i en rad svenska avhandlingar över den svenska folkväckelsen på 1800-talet. Sven Göransson har tecknat uppsalaprofessorerna Knut B Westmans och Gunnar Westins insatser som kyrkohistoriker i KÅ 1967. KÅ 1977 ägnas till stora delar Sven Göransson. Detta med anledning av att han detta år avgick från sin professur. Torben Christensen tecknar Sven Göransson som kyrkohistoriker och Ingun Montgomery Sven Göransson som forskningshandledare. En förteckning över Sven Göranssons utgivna skrifter 1937-1977 ingår också. En överblick över den kyrkohistoriska forskning som bedrivits under Göranssons ledning under åren 1956-1970 får man i KÅ 1970. Där återfinns Från reformation till enhetssträvanden. Forskningsöversikt från Kyrkohistoriska institutionen Uppsala 1956-1970. Sven Göransson dog 1989 och han minnestecknas av Harry Lenhammar i KÅ 1990 samt av Åke Andrén i Kungliga Vitterhets-, Historie och Antikvitets Akademiens årsbok 1990. Lundaprofessorn i kyrkohistoria Carl-Edvard Normann har minnestecknats av Ingmar Brohed i KÅ 1993 samt i ”Carl Edvard Normann 26/1 1912 – ½ 1992. Minnesord. Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund. Årsberättelse 1993-1994”. 8
Jag har prövat Göranssons teser om svensk kultur- och kristendomssyn mot den svenska kulturelitens kristendomskritik under 1950- och 1960-talen. Mitt grepp har varit att analysera representativa vittnesbörd i ämnet utifrån antologin Ateistens handbok. Vidare har jag på några punkter jämfört Göranssons generella teser om kyrkohistoria och kyrkohistorisk utveckling efter andra världskriget med innehållet i några sammanfattande forskningsrapporter från Tyskland. Dessutom och framför allt har jag i jämförelsesyfte kortfattat försökt teckna den av Göransson ständigt refererade franska religionssociologi vars upphovsman var Gabriel Le Bras. Som kommer att framgå har mina studier av Göransson resulterat i att jag i ett visst avseende betecknar hans kyrkohistorieskrivning som trosinterpretation. Av den anledningen har jag funnit det fruktbart att försöka karakterisera den metod och det synsätt som karakteriserar en tysk konfessionellt färgad kyrkohistoriker, K D Schmidt, och jämföra hans forskningsmetod med Göranssons. Allt för att min Göranssonstudie skall få en så tydlig relief som möjligt. I sin Linderholmbiografi. har Jarlert valt ett brett, om man så vill, traditionellt perspektiv. I det här sammanhanget är det av vikt att lägga märke till att han därigenom inte haft rum för en närmare analys av innehållet i Linderholms skrifter. Jag har gått motsatt väg och lagt ner min energi på att analysera vad Göranssons skrifter faktiskt innehåller. Vinsten med den metoden har varit, hoppas jag, att det blir lättare att dra nytta av Göranssons annars så svårtillgängliga forskningsresultat. Jag vill tro att mitt arbete också resulterat i att det enklare går att skilja dessa resultat från det Göransson kommit fram till på andra vägar än genom direkta undersökningar. Jag anser framför allt att användningen i vetenskapliga sammanhang av Göranssons Folkrepresentation och kyrka varit allför lättsinnig. Dessutom hoppas jag att läsaren märker hur svårfångade religiösa influenser är och dessutom inser det bestående värdet i Göranssons undersökningar av religionens betydelse. Slutligen när jag den förhoppningen att jag med min studie något har bidragit till att förmera kunskapen om 1900-talets svenska kyrkohistorieskrivning. 1 Forskningsarbetenas vittnesbörd 9
Page 1 and 2: Björn Svärd Tron i ett kyrkohisto
Page 3 and 4: KAPITEL 2 KYRKOHISTORIA SOM DEBATTV
Page 5 and 6: Vid två tillfällen har jag fått
Page 7: Dels beror detta på forskningsläg
Page 11 and 12: Grundsatsen Cujus regio, ejus relig
Page 13 and 14: Allt detta ingår i eller bildar ba
Page 15 and 16: Detta betydde dock inte att präste
Page 17 and 18: Så här beskriver Sven Göransson
Page 19 and 20: lev att den förmått påskynda ell
Page 21 and 22: Jag har här medvetet lyft fram des
Page 23 and 24: stöd för att kunna genomföra sin
Page 25 and 26: Detta polska krig ger Sven Göranss
Page 27 and 28: propagandan för Sverige. Redan hä
Page 29 and 30: fördelaktig. Det kunde gynna Brand
Page 31 and 32: Karl Gustavs motgångar åstadkom t
Page 33 and 34: Sedan kom det stora bakslaget. Trot
Page 35 and 36: gemensamma uppgiften för både kyr
Page 37 and 38: I detta läge satsade prästestånd
Page 39 and 40: Bekännelsefrågan när fred mäkla
Page 41 and 42: över att regeringen höll fast vid
Page 43 and 44: frågan om religiös inverkan för
Page 45 and 46: medförde att "de ortodoxt restrikt
Page 47 and 48: Trots detta kan man utifrån Göran
Page 49 and 50: Göransson påstår att det inte g
Page 51 and 52: den konfessionella splittringen som
Page 53 and 54: Sammanfattningen i Folkrepresentati
Page 55 and 56: Termerna kan direkt eller indirekt
Page 57 and 58: Rationalismen, alternativt den reli
Page 59 and 60:
Mot romantik - rationalism ställer
Page 61 and 62:
uttryck när Göransson oöversatt
Page 63 and 64:
Göranssons arbetssätt kan i i kor
Page 65 and 66:
framställningar av Rolf Torstendah
Page 67 and 68:
den kontrollerbara verklighet, som
Page 69 and 70:
Staten och statslivet i centrum Hj
Page 71 and 72:
Inom weibulltraditionen förnekade
Page 73 and 74:
Tillvarons mening I den weibullska
Page 75 and 76:
”Weibullarnas” avståndstagande
Page 77 and 78:
För att inse sanningen i detta som
Page 79 and 80:
eligiösa grundsatser, att det gudo
Page 81 and 82:
När Göranssons talar om Kristusbu
Page 83 and 84:
För Göransson framträder sålede
Page 85 and 86:
moderna synen på religionsfriheten
Page 87 and 88:
För att få den rätta bakgrunden
Page 89 and 90:
De dialektiska teologerna med Karl
Page 91 and 92:
eligiösa, etiska och moraliska fr
Page 93 and 94:
oskiljaktigt hörde samman med ”m
Page 95 and 96:
Vi har nu kommit fram till den punk
Page 97 and 98:
det värde som den gemensamma värd
Page 99 and 100:
Att kort och gott tala om att sekul
Page 101 and 102:
Kyrkohistorievetenskapens mål är
Page 103 and 104:
grunden för samsyn mellan kristend
Page 105 and 106:
de humanistiska historisk-kritiska
Page 107 and 108:
för det speciellt religiösa, skal
Page 109 and 110:
5 Kristendomen fungerar på avsett
Page 111 and 112:
toria som angick varje människa. D
Page 113 and 114:
deskriptiva faktaartiklar, 1 altern
Page 115 and 116:
detta ansåg Hedenius vara att de t
Page 117 and 118:
Syftet var att bekämpa tron Gemens
Page 119 and 120:
Vi observerar här att sedvanlig ra
Page 121 and 122:
Orsaken till varför man kan inta e
Page 123 and 124:
Hur skakad uppsalafakulteten var av
Page 125 and 126:
De under 1900-talet utgivna sammanf
Page 127 and 128:
vissa avseenden var möjlig att und
Page 129 and 130:
I nästa kapitel tar jag upp den ty
Page 131 and 132:
inverkan. 1 Han betonar i samband m
Page 133 and 134:
Göransson ger alltså sammanfattni
Page 135 and 136:
från i Frankrike, där kyrka och s
Page 137 and 138:
Upplysningstiden i det evangeliska
Page 139 and 140:
Genom polemiken mot det liberala sa
Page 141 and 142:
Göransson talar om att en ny kyrko
Page 143 and 144:
eligiös och social förnyelse i de
Page 145 and 146:
Låt oss något följa den debatten
Page 147 and 148:
också efter vad Gud vill med det s
Page 149 and 150:
Svårigheterna blir inte mindre av
Page 151 and 152:
Paulus lär oss att lagen måste h
Page 153 and 154:
den reella argumentationen. Hans ta
Page 155 and 156:
Schmidt går så lång att han pås
Page 157 and 158:
dominerande ställning i Nya testam
Page 159 and 160:
kyrkohistorieskrivning. Men detta s
Page 161 and 162:
ställning. Genomgående gynnade de
Page 163 and 164:
sätt att bruka termer kan också v
Page 165 and 166:
Fram till och med 1600-talet låter
Page 167 and 168:
teologien, religionen, som gör det
Page 169 and 170:
53). I ett annat sammanhang talar G
Page 171 and 172:
Göransson's various books overlap
Page 173 and 174:
Finally, we observe once again that
Page 175 and 176:
should really make the Swedish posi
Page 177 and 178:
Schmidt's faith interpretation also
Page 179 and 180:
1995 Hilding Pleijels frågelista
Page 181 and 182:
1950 Ortodoxi och synkretism 1647-1
Page 183 and 184:
1964b Om teologerna. I Wachtmeister
Page 185 and 186:
(1997) Gabriel Le Bras: A study Cas
Page 187 and 188:
1977 Förteckning över Sven Göran
Page 189 and 190:
Förkortningar ACA Actio Catholica
Page 191 and 192:
Johan III 42 Johan Kasimir 31 Kant,
Page 193:
193
show all

Tron i ett kyrkohistoriskt författarskap. Exemplet Sven Göransson

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?