Tron i ett kyrkohistoriskt författarskap. Exemplet Sven Göransson
Tron i ett kyrkohistoriskt författarskap. Exemplet Sven Göransson
Tron i ett kyrkohistoriskt författarskap. Exemplet Sven Göransson
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
tolkningsmönster genom vilket man okritiskt bedömde det utrikespolitiska skeendet och<br />
utifrån vilket man själv handlade.<br />
Religionens inrikespolitiska betydelse<br />
<strong>Göransson</strong> hävdar i sina forskningsarbeten att religionen fortfarande under mitten av 1600talet<br />
kunde behålla sin inrikespolitiska betydelse, men han prövar aldrig frågan explicit.<br />
Däremot kan det som <strong>Göransson</strong> lyft fram i saken bearbetas på <strong>ett</strong> sådant sätt att en tydligare<br />
bild utvinnes. Nedan redovisas <strong>ett</strong> försök i den riktningen.<br />
I De svenska studieresorna undersöks statens och kyrkans religiösa kontroll av de studenter<br />
som reste utomlands för studier. Uppenbart belyser en sådan undersökning även religionens<br />
inrikespolitiska betydelse. Om inte religionen hade någon inrikespolitisk betydelse, varför<br />
skulle man få bemöda sig om kontroller! En genomgång av sakupplysningarna i boken visar<br />
hur viljan och försöken att upprätthålla kyrklig kontroll håller i sig under hela den undersökta<br />
perioden.<br />
Ortodoxi och synkretism i Sverige 1647-1660 äger <strong>ett</strong> särskilt intresse. <strong>Göransson</strong> går där i sin<br />
utförliga bakgrundsteckning tillbaka ända till Uppsala möte 1593 och han befinner sig<br />
genomgående inom gränsområdet teologi–politik.<br />
<strong>Göransson</strong> ger exempel på hur man utifrån sin teologisk åskådning påverkade eller syftade till<br />
att påverka politikens utformning. Johan III, Karl IX, prästeståndet, den teologiska fakulteten<br />
i Uppsala, Axel Oxenstierna, Björnklou, Kristina och flera med dem kan lyftas fram som<br />
exempel. För dem alla gällde att teologin ingick i deras politiska arsenal. 1<br />
Viktigare är emellertid <strong>Göransson</strong>s observationer om det motsatta förhållandet, d v s hur teologin i landet påverkades av det politiska<br />
skeendet.<br />
<strong>Göransson</strong> ger exempel på att teologien utvecklades i polemik mot statsmakten. Således ledde<br />
"Johan III:s patristiska inriktning och hans liturgiska reformsträvanden" till prästerskapets<br />
reaktion, vilket i sin tur påverkade Uppsala mötes beslut. 2 Karl IX:s förmenta kalvinism<br />
sammansvetsade teologerna att försvara sin självständighet. 3 Sveriges halvhjärtade<br />
konfessionspolitik under den westfaliska fredskongressen, kalvinisternas konventiklar i<br />
Stockholm, de Geers huspredikants agerande, de religiösa förhållandena i Preussen, inför allt<br />
d<strong>ett</strong>a reagerar prästerskapet med att med <strong>Göransson</strong>s ord hävda "den internationella<br />
konfessionalismen" och kräva att Konkordieformeln upptogs bland bekännelseskrifterna. 4<br />
Sveriges unionistiska trevare i samband med Polenkriget och förhandlingarna med Cromwell<br />
1 <strong>Göransson</strong> 1950, passim, <strong>Göransson</strong> 1952, passim<br />
2 <strong>Göransson</strong> 1950, s 1<br />
3 <strong>Göransson</strong> 1950, s 20 ff, 23<br />
4 <strong>Göransson</strong> 1950, s 164<br />
44
Change language