Tron i ett kyrkohistoriskt författarskap. Exemplet Sven Göransson

Vad beträffar framför allt Karl X Gustav, men även Oliver Cromwell, är Göransson mera
återhållsam i sina omdömen. Huruvida Karl X Gustav personligen tog åt sig av profetiorna
om honom, låter han var osagt, däremot framstår det som uppenbart att han utnyttjade dem till
sin fördel. Karl X Gustav lät religionen underordnas statsnyttan. Allmänprotestantiska tonfall
anslog han när saken gynnades av det, konfessionella när dessa syntes mest fördelaktiga. 1
Således behövde Karl X Gustav religionen för att nå sina politiska mål. Detsamma gällde
kurfursten Fredrik Wilhelm av Brandenburg. 2
Av Göranssons framställning är det svårt att bestämma i vad mån de som satt på makten
påverkades av den apokalyptiska propagandan. De negligerade den i vilket fall inte,
åtminstone gjorde inte Cromwell det. Religionen var under Cromwells era ett dominerande
motiv. 3 Göransson skriver om Cromwell:
Hos Cromwell är kongenialiteten mellan religionen och det politiska handlandet starkare än hos någon
politiker under konfessionalismens århundrade. 4
Det blir alltså ingen enhetlig bild man får efter denna granskning. Styrkan i de redovisade
statsmännens religiösa engagemang växlade. De av apokalyptik påverkade synes ha varit mest
berörda. Deras apokalyptiska föreställningar utgjorde i vissa lägen ett starkt och irrationellt
incitament till politiskt handlande.
Däremot blir bilden mer enhetlig när man granskar det religiösa engagemangets reella
betydelse för den förda politiken. Entydigt gäller att det religiösa engagemanget inte tilläts slå
igenom fullt ut. Realpolitiska och maktpolitiska hänsynstaganden fick gå före, åtminstone i
tvingande lägen.
Dessutom, och det tycks mig viktigast, tvingades de enskilda makthavarna, vare sig de ville
det eller inte, ta hänsyn till religionen i sin utrikespolitik. Religionen var något att räkna med,
djupt förankrad som den var i folkens liv.
Religion – utrikespolitik. Summering
Därigenom har vi lyft fram och tydliggjort vad Göransson haft att säga om religionens roll i
specifika utrikespolitiska sammanhang. Detta kombinerat med vad jag tydliggjort i
resuméerna av Göranssons vetenskapliga arbeten leder till följande summering.
Indirekt har Göransson genom sina texter åskådliggjort hur svårt, ja omöjligt det egentligen är
att precisera religiös påverkan. Han försöker nämligen aldrig teckna religiösa föreställningar i
”ren” form. De religiösa föreställningar Göransson granskar står alltid i ett historiskt
sammanhang och är dessutom påverkade av denna sin inomvärldsliga kontext.
Göransson har trots denna komplicerande faktor mycket att säga om religionens
utrikespolitiska betydelse. Det finns flera orsaker till detta. En är att Göransson ständigt hade
1 Göransson 1956, s 189, 186
2 Göransson 1956, s 179
3 Göransson 1956, s 20 f
4 Göransson 1956, s 30, 264 f
42