Tron i ett kyrkohistoriskt författarskap. Exemplet Sven Göransson

I jan 1656 ingicks ett fördrag mellan Sverige och Brandenburg, det s k Königsbergsfördraget.
Ett studium av detta fördrag visar att Karl X Gustav för att få kurfursten på sin sida i kriget
tvingats ge upp sin lutherska religionspolitik i Preussen. I Ostpreussen fick han släppa greppet
om religionspolitiken och i Västpreussen slå in på toleranspolitik. Det politiska läget hade
således tvingat Karl Gustav att bedriva en politik som gynnade de reformerta och katolikerna
medan i motsvarande grad lutheranerna övergavs. 1
Hur reagerade då omvärlden på Königsbergsfördraget ? Apokalyptikerna, särskilt i England,
såg fördraget som ett led i profetiornas uppfyllelse. Även Cromwell var påverkad av den
tolkningen, vilket visas av att han försökte få Holland att upphöra med sin antisvenska politik.
Dessutom föreslog han att Sverige och England borde bilda ett allmänprotestantiskt block mot
katolikerna. 2
I Sverige var man mer realistisk och insåg att fördragets allmänprotestantiska hållning var
nödvändig i det givna läget. Johannes Matthiae såg att fördraget gynnade hans förhoppningar
om förening kyrkorna emellan och han skrev därom till Karl X Gustav. Polackerna däremot
eggades av fördraget att bli alltmera religiöst medvetna. Därigenom förstärktes fronten mot
angriparna. 3
Sedan kom under våren 1656 de militära motgångarna för Sverige och med dessa
uppenbarades det att fördraget helt igenom var realpolitiskt begrundat. Fredrik Wilhelms
handlande visar detta alldeles påtagligt. När det gick illa för svenskarna i kriget inledde han
försök att nå samförstånd med den polske kungen. Sverige i sin tur stängde de nyligen
öppnade dörrarna för samverkan över konfessionsgränserna. I det nya politiska läget hade
Sverige nämligen inte nytta av att ta hänsyn till de evangeliska i Polen. Däremot vann man på
att åter inta en konfessionell hållning i Preussen och Kurland. Nu var det också gynnsamt att
offentliggöra den tidigare hemlighållna svenska religionsstadgan. Så skedde också. 4
Holländarna insåg vad det var fråga om och var inte sena att utnyttja det uppkomna läget.
Man krävde religionsfrihet för de reformerta i Sverige och Polen samtidigt som man försökte
försvåra Sveriges förbindelser med England, allt i syfte att befrämja den egna handelspolitiska
ställningen i Östersjön. 5
1 Göransson 1956, s 189-194
2 Göransson 1956, s 197-201
3 Göransson 1956, s 201ff
4 Göransson 1956, s 211ff
5 Göransson 1956, s 213-217
30