Tron i ett kyrkohistoriskt författarskap. Exemplet Sven Göransson

More documents

Recommendations

Info

4.4 Grundinställning och trostolkning 4.5 K D Schmidts historieteologi. Slutreflexioner 4.6 K D Schmidts trostolkning och Göranssons KAPITEL 5 TRON I ETT KYRKOHISTORISKT FÖRFATTARSKAP Summary…………………………………………………………….. Appendix till kapitel 2…………………………………………… Källor & litteratur …………………………………………………. Förkortningar ………………………………………………………. Personregister ……………………………………………………... Förord Att denna studie Tron i ett kyrkohistoriskt författarskap blivit verklighet beror ytterst av en personlig upplevelse. Jag fick plötsligt klart för mig, något som idag kan tyckas självklart, att historisk och kyrkohistorisk forskning inte enbart vilar på objektiva, odiskutabla grundvalar utan också i hög grad på subjektiva. Samtidigt insåg jag att det förelåg behov av att veta mera om denna problematik. Endast i ringa grad har exempelvis nittonhundratalets svenska kyrkohistoriker och deras forskning undersökts mera noggrant och förutsättningarna för deras forskningsresultat prövats. Ur dessa båda insikter växte lusten fram att ta itu med min lärare Sven Göranssons (1910-1989) kyrkohistoriska produktion. Uppgiften kändes som en utmaning. Det Sven Göransson skrivit är svårläst och svårbedömt. Infallsvinklarna tycks, för den som inte är van vid Sven Göransson, oberäkneliga. Dessutom satte Göransson alltid in sina detaljundersökningar i större, gränsöverskridande sammanhang. Hans teologiska analyser är för en kyrkohistoriker ovanligt djupborrande och hans läroböcker upplevs som ostrukturerade av den som förväntar sig att möta en lärobok av sedvanligt slag. När jag hade satt mig in i vad Göransson skrivit förstod jag att trosmotivet och trosinterpretationen hos Sven Göransson var de två springande punkterna och inriktade mig därefter på dessa båda motiv i mina forskningar. 4
Vid två tillfällen har jag fått mitt då pågående arbete granskat vid det högre kyrkohistoriska seminariet i Uppsala. Första gången skedde detta vid ett seminarium under Harry Lenhammars ledning. Då diskuterades preliminära resultat av min forskning. En andra gång togs avsnittet om K D Schmidts trosinterpretation upp till behandling. Seminariet leddes då av Ruth Franzén. Under arbetets gång har jag fortlöpande haft kontakt med och fått stöd av Ragnar Norrman. Ragnar Norrman har också, när manuskript förelåg, lagt ner ett omfattande arbete på att pröva min argumentation, föreslå ändringar i dispositionen och fingranska framställningen i formellt hänseende. KG Arvidsson har också granskat mitt manus. Björn Svärd Inledning En av kyrkohistorikerns centrala uppgifter är, som jag ser det, att redovisa kristna trosföreställningar och trosutsagor och att försöka klargöra den inverkan dessa trosföreställningar och trosutsagor haft i en bestämd historisk situation. Vid närmare betraktande visar sig dessa föreställningar vara av de mest skilda slag och ingå i de mest olikartade sammanhang. Jag har därför i denna bok funnit det riktigare att genomgående benämna dessa motiv ”religiösa” för att därigenom bruka ett begrepp med för ändamålet tillräcklig bredd. Till redovisningen av de religiösa faktorerna kan ibland en mer eller mindre abstrakt analys av trossatser och teologier höra. En sådan analys betraktar kyrkohistorikern i regel som medel, inte som mål. Det är religionen i den form den tagit i ett speciellt historiskt sammanhang och religionsyttringens faktiska konsekvenser kyrkohistorikern ytterst är ute efter att klarlägga. Det är annorlunda uttryckt ingen ”ren och ursprunglig” religiös föreställning kyrkohistorikern sätter i centrum för sitt intresse utan en religiös föreställning påverkad av och laddad med innehåll och associationer från det historiska sammanhang som utforskas. I de här banorna lärde jag mig att tänka när jag vid Teologiska fakulteten i Uppsala studerade kyrkohistoria för Sven Göransson. När jag under åren har fortsatt att läsa moderna kyrkohistoriska framställningar har jag märkt att en redovisning av religiösa föreställningar och deras inverkan tycks tillhöra det givna. Oftast koncentrerar kyrkohistorikern en stor del av sin energi på att frilägga just de idémässiga och religiösa faktorernas betydelse. Andra omständigheter, ekonomiska faktorer, konfliktmotiv med mera, dras enbart in i framställningen om de har direkt betydelse för det givna temat. Detta, vad jag förstår, inte därför att man förbiser andra faktorer utan därför att man överlåter åt historiker med annan inriktning att utreda motiv av andra slag än de rent kyrkohistoriska. En eventuell sammanvägning får anstå till övergripande framställningar i läroböcker och kyrkohistoriska översikter. 5
Page 1 and 2: Björn Svärd Tron i ett kyrkohisto
Page 3: KAPITEL 2 KYRKOHISTORIA SOM DEBATTV
Page 7 and 8: Dels beror detta på forskningsläg
Page 9 and 10: Jag har prövat Göranssons teser o
Page 11 and 12: Grundsatsen Cujus regio, ejus relig
Page 13 and 14: Allt detta ingår i eller bildar ba
Page 15 and 16: Detta betydde dock inte att präste
Page 17 and 18: Så här beskriver Sven Göransson
Page 19 and 20: lev att den förmått påskynda ell
Page 21 and 22: Jag har här medvetet lyft fram des
Page 23 and 24: stöd för att kunna genomföra sin
Page 25 and 26: Detta polska krig ger Sven Göranss
Page 27 and 28: propagandan för Sverige. Redan hä
Page 29 and 30: fördelaktig. Det kunde gynna Brand
Page 31 and 32: Karl Gustavs motgångar åstadkom t
Page 33 and 34: Sedan kom det stora bakslaget. Trot
Page 35 and 36: gemensamma uppgiften för både kyr
Page 37 and 38: I detta läge satsade prästestånd
Page 39 and 40: Bekännelsefrågan när fred mäkla
Page 41 and 42: över att regeringen höll fast vid
Page 43 and 44: frågan om religiös inverkan för
Page 45 and 46: medförde att "de ortodoxt restrikt
Page 47 and 48: Trots detta kan man utifrån Göran
Page 49 and 50: Göransson påstår att det inte g
Page 51 and 52: den konfessionella splittringen som
Page 53 and 54: Sammanfattningen i Folkrepresentati
Page 55 and 56:
Termerna kan direkt eller indirekt
Page 57 and 58:
Rationalismen, alternativt den reli
Page 59 and 60:
Mot romantik - rationalism ställer
Page 61 and 62:
uttryck när Göransson oöversatt
Page 63 and 64:
Göranssons arbetssätt kan i i kor
Page 65 and 66:
framställningar av Rolf Torstendah
Page 67 and 68:
den kontrollerbara verklighet, som
Page 69 and 70:
Staten och statslivet i centrum Hj
Page 71 and 72:
Inom weibulltraditionen förnekade
Page 73 and 74:
Tillvarons mening I den weibullska
Page 75 and 76:
”Weibullarnas” avståndstagande
Page 77 and 78:
För att inse sanningen i detta som
Page 79 and 80:
eligiösa grundsatser, att det gudo
Page 81 and 82:
När Göranssons talar om Kristusbu
Page 83 and 84:
För Göransson framträder sålede
Page 85 and 86:
moderna synen på religionsfriheten
Page 87 and 88:
För att få den rätta bakgrunden
Page 89 and 90:
De dialektiska teologerna med Karl
Page 91 and 92:
eligiösa, etiska och moraliska fr
Page 93 and 94:
oskiljaktigt hörde samman med ”m
Page 95 and 96:
Vi har nu kommit fram till den punk
Page 97 and 98:
det värde som den gemensamma värd
Page 99 and 100:
Att kort och gott tala om att sekul
Page 101 and 102:
Kyrkohistorievetenskapens mål är
Page 103 and 104:
grunden för samsyn mellan kristend
Page 105 and 106:
de humanistiska historisk-kritiska
Page 107 and 108:
för det speciellt religiösa, skal
Page 109 and 110:
5 Kristendomen fungerar på avsett
Page 111 and 112:
toria som angick varje människa. D
Page 113 and 114:
deskriptiva faktaartiklar, 1 altern
Page 115 and 116:
detta ansåg Hedenius vara att de t
Page 117 and 118:
Syftet var att bekämpa tron Gemens
Page 119 and 120:
Vi observerar här att sedvanlig ra
Page 121 and 122:
Orsaken till varför man kan inta e
Page 123 and 124:
Hur skakad uppsalafakulteten var av
Page 125 and 126:
De under 1900-talet utgivna sammanf
Page 127 and 128:
vissa avseenden var möjlig att und
Page 129 and 130:
I nästa kapitel tar jag upp den ty
Page 131 and 132:
inverkan. 1 Han betonar i samband m
Page 133 and 134:
Göransson ger alltså sammanfattni
Page 135 and 136:
från i Frankrike, där kyrka och s
Page 137 and 138:
Upplysningstiden i det evangeliska
Page 139 and 140:
Genom polemiken mot det liberala sa
Page 141 and 142:
Göransson talar om att en ny kyrko
Page 143 and 144:
eligiös och social förnyelse i de
Page 145 and 146:
Låt oss något följa den debatten
Page 147 and 148:
också efter vad Gud vill med det s
Page 149 and 150:
Svårigheterna blir inte mindre av
Page 151 and 152:
Paulus lär oss att lagen måste h
Page 153 and 154:
den reella argumentationen. Hans ta
Page 155 and 156:
Schmidt går så lång att han pås
Page 157 and 158:
dominerande ställning i Nya testam
Page 159 and 160:
kyrkohistorieskrivning. Men detta s
Page 161 and 162:
ställning. Genomgående gynnade de
Page 163 and 164:
sätt att bruka termer kan också v
Page 165 and 166:
Fram till och med 1600-talet låter
Page 167 and 168:
teologien, religionen, som gör det
Page 169 and 170:
53). I ett annat sammanhang talar G
Page 171 and 172:
Göransson's various books overlap
Page 173 and 174:
Finally, we observe once again that
Page 175 and 176:
should really make the Swedish posi
Page 177 and 178:
Schmidt's faith interpretation also
Page 179 and 180:
1995 Hilding Pleijels frågelista
Page 181 and 182:
1950 Ortodoxi och synkretism 1647-1
Page 183 and 184:
1964b Om teologerna. I Wachtmeister
Page 185 and 186:
(1997) Gabriel Le Bras: A study Cas
Page 187 and 188:
1977 Förteckning över Sven Göran
Page 189 and 190:
Förkortningar ACA Actio Catholica
Page 191 and 192:
Johan III 42 Johan Kasimir 31 Kant,
Page 193:
193
show all

Tron i ett kyrkohistoriskt författarskap. Exemplet Sven Göransson

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?