Tron i ett kyrkohistoriskt författarskap. Exemplet Sven Göransson

tillgång för Sverige och dessutom stärkte profetiorna de evangeliska i Polen. Å andra sidan
eggade de katolikerna till motstånd. 1
J A Comenius trodde på Karl X Gustavs gudomliga sändning och blev därför till god hjälp
särskilt för det svenska underrättelseväsendet. I gengäld fick han stöd från Sverige i sin kamp
för att hans böhmiska bröder skulle få religionsfrihet i Polen. 2
När sedan svenskarna hade framgång på slagfältet tog de apokalyptiska stämningarna i
England ytterligare fart. Särskilt tidningspressen blåste under förväntningarna. 3 Sverige
utnyttjade i sin diplomatiska verksamhet de av apokalyptiska förväntningar livade prosvenska
förväntningar i England. Bland annat försökte den svenska diplomaten Krister Bonde
få till ett religiöst närmande de båda staterna emellan. Detta skulle bland annat motverka att
engelsmännen gick i förbund med Sveriges konkurrent Holland. De pro-svenska
stämningarna ledde till att engelsmännen ställde upp med trupp i Polen. 4
Regeringsfolk i England var trots allt avvaktande i sin hållning till en alltför avancerad
tolkning av tidsskeendet. Visserligen hade Cromwell kommit till makten med bland annat
folkligt apokalyptiska föreställningar i ryggen. Men kretsen kring Cromwell var ändå
skeptisk. 5
Mot Sverige vände sig de kretsar i de polska Östersjöstäderna som var vänligt inställda till
Holland. Dessa fruktade ett svenskt handelspolitiskt övervälde i Östersjön. Svenskvänliga
däremot var de lutherskt ortodoxa i samma städer samt apokalyptikerna som såg Karl X
Gustavs kamp som en kamp mot Antikrist. I Ostpreussen och Danzig var man klar över att
den religionspolitik som bedrevs i stor utsträckning var realpolitiskt betingad. 6
I Sverige utfärdades 1655 en religionsstadga. Denna var snävt lutherskt ortodox i sin hållning
och var menad för inrikespolitiskt bruk. Dess syfte var att blidka en svenskt luthersk opinion
som var missnöjd med den förda religionspolitiken. Utrikespolitiskt var den i det givna
politiska läget en katastrof, varför den inte publicerades. I England spred svenskfientliga
kretsar emellertid kunskap om dess existens. 7
För Karl X Gustav var religionsfrågan ytterst känslig när han nu befann sig på den polska
arenan. Han fick inte ge intryck av att skärpa motsättningen mellan katoliker och protestanter
eftersom det katolska adelspartiet stod på hans sida. Inte heller var det lämpligt att provocera
den katolske kejsaren: det kunde leda till att denne gick i förbund med Brandenburg.
Samtidigt var en allmänprotestantisk hållning från Karl X Gustavs sida inte heller alltid
1 Göransson 1956, s 76-79
2 Göransson 1956, s 79-83
3 Göransson 1956, s 83-89
4 Göransson 1956, s 90-98
5 Göransson 1956, s 99-103
6 Göransson 1956, s 105 ff
7 Göransson 1956, s 107-111
28