Tron i ett kyrkohistoriskt författarskap. Exemplet Sven Göransson
Tron i ett kyrkohistoriskt författarskap. Exemplet Sven Göransson
Tron i ett kyrkohistoriskt författarskap. Exemplet Sven Göransson
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
att med källkritisk metod gå till materialet och pröva i vad mån det religiösa motivet användes för<br />
realpolitiska syften. Det visar sig nämligen, att det religiösa motivet växlar allt efter som de realpolitiska<br />
förhållandena kräver <strong>ett</strong> förändrat ställningstagande. 1<br />
Så långt har mitt försök att sammanfatta <strong>Göransson</strong>s hållning inte inneburit något<br />
uppseendeväckande. Huvudintrycket är att <strong>Göransson</strong>s tolkande inramning lyfter fram och<br />
förtydligar de resultat han kommit fram till.<br />
Går man däremot vidare blir det hela mera problematiskt. <strong>Göransson</strong> påstår nämligen i sin<br />
inledning till Den europeiska konfessionspolitikens upplösning att den senaste tioårsperiodens<br />
förskjutning mot realpolitik helt plötsligt avbröts under Karl X Gustavs regering 1654-1660.<br />
Det religiösa motivet förs åter fram som "under det tr<strong>ett</strong>ioåriga krigets mest kampladdade<br />
tid". 2 Det religiösa motivet spelade under Karl X Gustavs polska krig för sista gången en<br />
viktig utrikespolitisk roll. 3 En undersökning av förhållandet religion och politik under Karl<br />
Gustavs regering kastar<br />
ljus över en oerhörd religiös ideologisk omvälvning som sker då den konfessionella tidsåldern får ge vika för<br />
<strong>ett</strong> statsabsolutistiskt välfärdstänkande. Apokalyptik och religiöst motiverad politik försvinner då och salus<br />
publica, statens politiska och ekonomiska trygghet, blir målsättningen för staternas politik… Statens ändamål<br />
är nu inte längre religiöst utan utilistiskt... Den religiösa livssynen upplöses på <strong>ett</strong> helt annat sätt än som<br />
skedde i den exklusiva renässansen… Det religiösa motivets politiskt-teologiska karaktär försvinner. 4<br />
De religiöst-konfessionella värdena ersattes av nationella och moraliska värden. Det högsta<br />
för politiken var inte längre religionen utan statens bästa. 5<br />
Man får av d<strong>ett</strong>a intrycket att det religiösa motivet under Karl X Gustavs tid flammande upp<br />
en sista gång för att sedan definitivt slockna. Samtidigt vet man på grundval av <strong>Göransson</strong>s<br />
egen sakredovisning i samma bok att apokalyptiska föreställningar trots allt hade en<br />
begränsad inverkan, jämförbara i betydelse med bekännelsemotivet under den westfaliska<br />
fredsprocessen. Politiska hänsyn var viktigare än hänsyn som kan hänföras till religiös<br />
övertygelse. Religionen var visserligen betydelsefull men aldrig avgörande.<br />
Den skarpa gräns som <strong>Göransson</strong> här drar mellan gammal tid och ny tid känner vi heller inte<br />
igen. Den går illa ihop med den kontinuitet i utvecklingen som hans sakredovisningar antyder.<br />
Det är i d<strong>ett</strong>a sammanhang värt att nämna att <strong>Göransson</strong> i en uppsats från år 1966, alltså <strong>ett</strong><br />
antal år efter det att han avslutat sitt direkta forskningsarbete, sammanfattar sin syn på<br />
konfessionalismens politiska betydelse och vad som kom därefter på <strong>ett</strong> något annat sätt. 6<br />
Han talar här inte explicit om konfessionalismen utan om<br />
1 <strong>Göransson</strong> 1956, s 22<br />
2 <strong>Göransson</strong> 1956, s 29<br />
3 <strong>Göransson</strong> 1956, s 20 f<br />
4 <strong>Göransson</strong> 1956, s 30 f<br />
5 <strong>Göransson</strong> 1956, s 281<br />
6 <strong>Göransson</strong> 1966<br />
50
Change language