Tron i ett kyrkohistoriskt författarskap. Exemplet Sven Göransson
Tron i ett kyrkohistoriskt författarskap. Exemplet Sven Göransson
Tron i ett kyrkohistoriskt författarskap. Exemplet Sven Göransson
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
förhoppningar om det egna folkets återsamlande fick näring av apokalyptiska profetior som<br />
Comenius såg gå i uppfyllelse i samband med Karl X Gustavs polska krig. Comenius hade <strong>ett</strong><br />
antal år tidigare på motsvarande sätt tolkat tr<strong>ett</strong>ioåriga kriget som <strong>ett</strong> religionskrig av<br />
apokalyptiska mått. Påven var Antikrist, medande evangeliskas huvudmakt Sverige, hade en<br />
messiansk sändning.<br />
Comenius hade med andra ord en, som <strong>Göransson</strong> uttrycker det, ”religiös” syn på de drivande<br />
krafterna i historien.<br />
Comenius vistades i Sverige 1642 på inbjudan av Louis de Geer och Axel Oxenstierna. Fram<br />
till 1648 bodde han sedan i Elbing i Ostpreussen. Därifrån skulle han utarbeta läromedel och<br />
läroplaner för det svenska skolväsendet.<br />
I sin studie redovisar <strong>Göransson</strong> i kronologisk ordning Comenius relationer till Sverige under<br />
åren 1641-1648. Det framgår att Comenius helhjärtat accepterades av Louis de Geer och av<br />
de reformerta, unionistiska kretsarna kring honom. Han hölls däremot tillbaka av ortodoxerna<br />
med Axel Oxenstierna i spetsen. Oxenstierna var mest intresserad av Comenius som pedagog.<br />
Dock försökte Oxenstierna utnyttja Comenius när Sverige kunde dra utrikespolitisk fördel av<br />
d<strong>ett</strong>a. Så skedde vid de westfaliska fredsförhandlingarna.<br />
I sitt slutord skriver <strong>Göransson</strong> att själva huvudmotivet till varför Comenius accepterade att<br />
träda i svensk tjänst var hans apokalyptiska förhoppningar. Comenius var övertygad om att en<br />
ny tid skulle bryta in genom ingripande från ”makten i Norden”. Därför var hans besvikelse<br />
stor över fredsslutet 1648.<br />
Efter fredsslutet var kontakten mellan Comenius och Sverige av ringa omfattning. Dock<br />
upprätthölls förbindelsen. D<strong>ett</strong>a berodde på att Comenius apokalyptiska förhoppningar trots<br />
allt inte slocknat. Fortfarande trodde han på att hjälpen mot Antikrist skulle komma från<br />
Norden. I och med Karl X Gustavs trontillträde blossade hans förhoppningar upp med ny<br />
kraft. Ett nytt avsnitt i förbindelserna mellan Comenius och Sverige hade inl<strong>ett</strong>s.<br />
Därmed har vi nått den punkt där vi skall redovisa innehållet i Den europeiska<br />
konfessionspolitikens upplösning. Eftersom den boken är central för min analys av<br />
<strong>Göransson</strong>s kyrkohistorieskrivning, blir referatet här mera utförligt.<br />
Den europeiska konfessionspolitikens upplösning 1654-1660<br />
Religion och utrikespolitik under Karl X Gustav (1956)<br />
1654-1660 regerade den unge handlingskraftige soldatkungen Karl X Gustav i Sverige. Redan<br />
vid tillträdet var han klar över sin uppgift att försvara och hävda det svenska stormaktsväldet.<br />
Men även fortsatt expansion hägrade. Karl X Gustav grep sig genast uppgiften an. Angrepp<br />
var för honom bästa försvar. I det givna politiska läget fann han det riktigt att i första hand<br />
angripa Polen, d<strong>ett</strong>a dels för att hävda Sveriges Östersjövälde, dels för att ytterligare vidga<br />
den svenska maktsfären. 1<br />
1 Englund 2000, passim. Montgomery 2002, s 121-125<br />
24
Change language