Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin

More documents

Recommendations

Info

Kapitel 1. inledning ningarna kan dock medföra att rekvisitet ”gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning” inte uppfylls . 35 Misshandel Brottet misshandel tar sikte på handlingar där någon med uppsåt tillfogar en annan person antingen kroppsskada, sjukdom eller smärta . Med kroppsskada menas utöver sår, svullnader, benbrott och ledskador också funktionsnedsättningar exempelvis förlamningar eller skador på syn och hörsel . Men även annat kan omfattas av begreppet kroppsskada exempelvis att någon mot sin vilja får håret avrakat . Begreppet sjukdom inbegriper både fysisk och psykisk sjukdom och psykisk chock . Det förutsätts således inte att smärta har tillfogats den andra personen för att kroppsskada och sjukdom ska anses föreligga . Med begreppet smärta avses inte alltför obetydligt fysiskt lidande på grund av en kroppslig störning . Misshandel föreligger också om någon har försatts i vanmakt . Den kan röra sig om en fullständig eller partiell förlamning eller bedövning av en persons kropp . Handlingar som anses utgöra misshandel kan ske på olika sätt, med eller utan vapen och tillhyggen eller annat yttre våld men också genom förgiftning eller skrämsel . Svårare former av psykisk påverkan ska med andra ord också falla under rubriceringen misshandel . Misshandelsbrottet har i BrB uppdelats i tre svårighetsgrader . Ringa, normalgrad och grov misshandel . Normalgraden och de ringa fallen av misshandel regleras i BrB 3:5 . Där föreskrivs att: Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader (BrB 3:5) . Skillnaden mellan ringa misshandel och misshandel är inte statisk eftersom hänsyn ska tas till samtliga omständigheter i målet 36 . De grova fallen av misshandel regleras i BrB 3:6 . Där föreskrivs att: Är brott som i 5 § att anse som grovt, skall för grov misshandel dömas till fängelse, lägst ett och högst tio år . Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen var livsfarlig eller om gärningsmannen tillfogat svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller eljest visat särskild hänsynslöshet eller råhet . 35 Holmqvist m .fl . 2005, s . 4:16f . 36 I NJA 1967 s . 237 förklarades ett knytnävsslag mot munnen vara ”icke ringa misshandel” . I detta fall omfattade skadan ett sår på insidan av underläppen som måste sys ihop med tre stygn . Dessutom var misshandeln oprovocerad . 12 VåldSutSAttA KVinnoR bERättAR Om misshandeln är att betrakta som grov (till skillnad från ringa misshandel eller misshandel av normalgrad) bedöms genom att hänsyn tas till samtliga omständigheter vid brottet, exempelvis om gärningen var livsfarlig, om offret tillfogats svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom, om gärningsmannen har visat särskild hänsynslöshet eller råhet . Det kan exempelvis röra sig om situationer där vapen har använts eller då flera tillsammans har misshandlat en person eller att någon har fortsatt att sparka eller slå trots att offret är försvarslöst . 37 Att misshandeln riktas mot en havande kvinna eller nära anhörig ses i regel som försvårande omständigheter . När sådan misshandel förekommer vid upprepade tillfällen och under brutala former finns ofta skäl att anse att gärningsmannen har visat särskild hänsynslöshet eller råhet . Vid kvinnomisshandel består våldet ofta av örfilar, knytnävsslag och sparkar . De synliga skadorna är vanligtvis begränsade till blåmärken, svullnader, frakturer och mindre tandskador . Pågår misshandeln under en längre tid eller om den utgör ett led i upprepade och allvarliga övergrepp anses den vara brutal men det försvårande momentet ligger i integritetskränkningen och i att våldet ofta är psykiskt nedbrytande . Av vikt är också om våldet är oprovocerat och långvarigt och att det riktar sig mot personer som i regel är fysiskt svagare eller skyddslösa 38 . disposition och läsanvisningar Den fortsatta framställningen av utvärderingen ser ut på följande sätt . I nästkommande kapitel (2) redogör vi för teori . Utvärderingen berör olika delar och nivåer av vårt samhälle, varför flera olika teoretiska utgångspunkter används för att belysa detta förhållande . I kapitel (3) redogör vi för metod, tillvägagångssätt samt etiska överväganden . Därefter i kapitel (4) går vi över till att framställa det empiriska materialet . I detta kapitel, som kan sägas utgöra utvärderingens ”hjärta” presenteras det empiriska materialet utifrån olika teman . Parallellt med redogörelsen av materialet sker en analys . I kapitel fem (5) gör vi en sammanfattning av materialet som knyter an till de frågor som utvärderingen avser besvara . Detta kapitel avslutas med en lista över överväganden där vi utifrån kvinnornas berättelser resonerar kring utvecklings- och förbättringsmöjligheter . 37 Holmqvist m .fl . 2005, s . 3:27f . 38 A .a .
Kapitel 2. teori våld i nära relationer Att närma sig en förståelse av våld i nära relationer, kräver en öppenhet och en ödmjukhet inför människors erfarenheter av våld . Vidare måste en förståelse av våld, för att inte riskera att bli begränsande och komplexitetsreducerande, beakta såväl kön som klass och etnicitet såsom viktiga analyskategorier . För att förstå våld i nära relationer, måste vi också problematisera och synliggöra den kontext där våldet äger rum – i en intim relation . Svårigheterna att tala om våld i nära relationer hör bland annat ihop med det svåra med att förena det oförenliga . I vår föreställning om kärleken finns inte våldet med, och de kan till och med anses vara varandra uteslutande . I Stina Jeffners studie, Liksom våldtäkt typ, berättar en tjej: han tog nästan till våld…det var inte direkt att han försökte utföra en våldtäkt eller nåt sånt, utan det var mer att han blev sur . 39 Men efter det som hade hänt, berättar hon om hur mycket hon ändå tycker om honom, det var ju det som var det krångliga . Det blir väldigt svårt att förstå och tolka det som har skett i termer av våld, eftersom det skedde inom en relation och av en person som hon hyste känslor för . Så vad händer då någon erfar övergrepp, våld och kränkningar av en person som förväntas vara någon Kaptitel 2. teori som skall visa en omtanke och kärlek? I en kärleksrelation bekräftar vi varandra, och vi ser oss själva genom den andres blick . Om denna bekräftelse successivt börjar ta sig negativa uttryck, blir det problematiskt att förena bilden av kärlek och det psykiska och fysiska våldet, för hur ska jag tolka det som sker och hur ska jag se på mig själv och den sociala relationen i denna kontext? Vilka alternativa förklaringar har jag att tillgå för att begripliggöra det? Om vi dessutom lägger till den omständigheten att andra sociala relationer förvägras mig och att jag därmed får en begränsad uppsättning av relationer där mitt jag kan speglas i andra människors ögon, har vi en situation där mannen får oerhört stor makt i skapandet av min självbild . Eva Lundgren talar om våldets normaliseringsprocess, en process där båda parter i relationen successivt normaliserar våldet . Våldet förminskas och värdet av positiva handlingar tillmäts ett allt större värde, dessa handlingar blir för henne särskilt positiva eftersom de saknar våld . 40 Samma sak kan gälla även för barn i relationer där det 39 Jeffner 1998, s . 191 . 40 Lundgren 2004 . VåldSutSAttA KVinnoR bERättAR 13
Page 1 and 2: Våldsutsatta kvinnor berättar En
Page 3 and 4: Förord . . . . . . . . . . . . . .
Page 5 and 6: ilageförteckning Bilaga 1 . Spousa
Page 7 and 8: Hur vanligt förekommande är våld
Page 9 and 10: andra myndigheter och organisatione
Page 11: mål, liksom de förväntningar och
Page 15 and 16: Barns upplevelser av våld kan inte
Page 17 and 18: passar således väldigt bra som id
Page 19 and 20: aktörerna - polis, åklagare och s
Page 21 and 22: i målet samt dom i målet (FUK 13b
Page 23 and 24: och att anklagelser som riktas mot
Page 25 and 26: Dels för att detta synsätt går i
Page 27 and 28: projekt Karins teoretiska förankri
Page 29 and 30: ukaren endast nyttjar en gång och
Page 31 and 32: sitt aktiva samtycke till att delta
Page 33 and 34: att inte medverka är att undersök
Page 35 and 36: Kapitel 4. eMpirisK fraMställning
Page 37 and 38: Även om flertalet kvinnor ger en p
Page 39 and 40: på hur mannens våld mot henne, in
Page 41 and 42: En annan kvinna berättar: Det kund
Page 43 and 44: De kvinnor som har medverkat i utv
Page 45 and 46: förväntningar Genom de empiriska
Page 47 and 48: Kvinnorna har upplevt förhöret p
Page 49 and 50: Sen var det en annan sak till som j
Page 51 and 52: Ytterligare en kontakt kan aktualis
Page 53 and 54: Utifrån kvinnans perspektiv inneb
Page 55 and 56: Det innebär således att kvinnorna
Page 57 and 58: traumatiska upplevelser . Att förh
Page 59 and 60: kvinna berätta om hur hon upplevde
Page 61 and 62: också sakna kunskap om lagstiftare
Page 63 and 64:
Vissa anhöriga går ytterligare et
Page 65 and 66:
Utvärderingens övergripande syfte
Page 67 and 68:
vid tiden för mötet med polisen .
Page 69 and 70:
Källförteckning litteratur Anders
Page 71 and 72:
Tillgänglig på Internet: http://w
Page 73 and 74:
10. Personlighetsstörning karakter
Page 75 and 76:
Om du har frågor eller om du vill
Page 77 and 78:
5. Vilken utbildning har din pappa?
Page 79 and 80:
Döms i domstol O Upphör med sina
Page 81 and 82:
23. Erbjöd sig polisen att hjälpa
Page 83 and 84:
Kvinna O 36. Upplevde du att polise
Page 85 and 86:
45. Förekom följande problem i di
Page 87 and 88:
Intervjumall - intervjuer med kvinn
Page 89 and 90:
Vilken var den första kontakten? V
Page 91 and 92:
Det är naturligtvis frivilligt att
Page 93 and 94:
Om du har frågor eller om du vill
show all

Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?