Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin

More documents

Recommendations

Info

Kapitel 4. eMpirisK fraMställning och analys Det finns också kvinnor som efterlyser stöd av en psykolog för att kunna avsluta relationen: Nej men just det här att man kan bli erbjuden hjälp att prata… Nu ska man själv söka sig . Att få prata att någon lyssnar på en och inte fördömer en… att man stannar kvar… jag trodde att detta aldrig skulle hända mig… man blir hotad om du lämnar mig tar jag livet av mig eller då slår jag dig sönder och samman . Han lovar att han aldrig mer ska göra så… En människa kan förändras… men skulle det hända igen så hoppas jag att man går in stoppar . relationell nivå Avseende den relationella nivån har de intervjuade kvinnorna framfört att de har behov av stöd i sin relation till mannen och andra anhöriga . De behöver: Stöd för att kunna fortsätta relationen På familjenivå eller den relationella nivån saknar flera kvinnor stöd för att kunna fortsätta sin relation med mannen . Skälen till att de vill arbeta med att normalisera relationen är företrädesvis känslomässiga men också ekonomiska exempelvis då kvinnan och mannen driver företag tillsammans . Samtidig som det är sorgligt sorgligt sorgligt känner jag ändå att jag skulle kunna, jag skulle vilja stå upp för att det finns hopp om man tar tag i det i tid . Och om man tar mer hand om offret också . Jag vet att jag har jättemycket känslor för honom fortfarande, och han för mig, men vad ska barnen säga . Så tänker jag . Stödinsatser för mannen ger också vissa kvinnor hopp om en gemensam framtid . Det rör sig om kvinnor som inte har avslutat relationen känslomässigt . Du stannar ju kvar i det men man får ta det i proportion till vad det är . Det är ju skillnad på en man som gör något åt sin situation . Till skillnad vad han gör . Han har felat… han kämpar ju… han går på IDAP bara för han inte ville skada mig igen . För han har problem med sin ilska liksom och det fruktansvärda när han slog mig var ju att det var ingen kontroll ju på han . Han ser ju inte mig . Stöd för gärningsmän Flera kvinnor saknar också adekvata stödinsatser för de våldsutövande männen . Sedan tycker jag att det hade varit bra, just att gå ut och berätta om att det finns behandlingsformer för män som gör detta . Så att kvinnor vågar anmäla och så . Att man pratar lite mer öppet om att det finns . Att man pratar om att återfallsbenägenhet inte är så stor om man verkligen går igenom den här behandlingen . Men det hänger 62 VåldSutSAttA KVinnoR bERättAR mycket på, har jag förstått på hur mycket medicin man ger . Det är många på fängelset har jag förstått, som äter medicin, antidepressiva, och det kan man ju diskutera . Behandlingsprogram som erbjuds anses inte alltid som effektiva av kvinnan . Han blev ju då dömd till vård på Provita . Och han flyttade ju åter hem till oss i våras men han hade ju inte förändrats så mycket . Hans humör och så, han hade ju bara slutat att dricka . Vi separerade den 1 oktober i år . Vissa män förstår varken allvaret i situationen eller att de kan bli anmälda för våld mot närstående om polis kallas till platsen . De har inte heller kunskap om att våld i nära relationer faller under allmänt åtal . Jag har alltid hört att kvinnan är skyddad här i Sverige… jag hade förväntat mig några tips . . . dom kan ju det här med våld… ska jag stålsätta mig? … för att inte ge efter . . . ju mer jag gav efter desto våldsammare blev han . Lite så… Killarna (poliserna) var ganska bra när de hjälpte att packa … då stod dom på sig när han beklagade sig… då sa en av killarna att om jag hade levt med dig så hade jag inte stått ut i 24 timmar… bevisa för honom att det är så… då är man på rätt spår . Vad gör man sen? Jag hade velat de tog honom i örat och lyfte honom när han låg där på soffan som en pascha och sa till honom att du får nog bo i barackerna i fjorton dagar någonstans . Vissa män får inte ens information om att deras närstående har vänt sig till en polisstation och gjort en anmälan . Det rör sig om fall som åklagaren beslutar att lägga ner på tidigt stadium . Att männen inte får någon information medför också att de varken får stöd i att söka hjälp för sin aggressivitet eller stöd för att reda ut situationen eller i att lämna den destruktiva relationen . Jag har inte hjärta att skilja mig från honom, men om han hade fått hjälp från början kanske det inte hade blivit så här . Det är sådana kulturkrockar, jag är ett levande bevis . Stöd till anhöriga Flera kvinnor efterlyser stöd till anhöriga . Det är inte ovanligt att barn, syskon och föräldrar inte orkar stödja sin våldsutsatta mamma, syster eller dotter under en många gånger långvarig uppbrottsprocess från mannen . När de inte orkar längre blir våldet tabubelagt . Nä pappa vet ju inte… han vet bara att han har slagit mig och att det är slut och att jag var ledsen sen har vi inte pratat mer om det .
Vissa anhöriga går ytterligare ett steg och tar avstånd från eller bryter kontakten med den våldsutsatta kvinnan . Det var som mina barn sa, det var ju inte ditt ansvar, men då kommer ju det, ja att, ja okej då får du väl flytta in här då, så får du bära dig ordentligt åt . Och det gjorde han tills vidare, men då tyckte, då var det faktiskt bara min ene son som umgicks med mig, så det var ett väldigt svårt val och i den vevan hade min dotter faktiskt flyttat till utomlands, för hon hade läst språk i fyra, fem år, så henne har jag fortfarande inte mycket kontakt med . lokala samhällsnivån Avseende den lokala samhällsnivån har de intervjuade kvinnorna framfört att de har behov av ytterligare stöd genom en; Informationsstrategi På den lokala samhällsnivån saknar kvinnorna en myndighetsövergripande informationsstrategi . Kvinnorna efterlyser en informationsstrategi som belyser handläggningsprocessen och tar hänsyn till att kvinnorna har individuella förutsättningar och behov . Av de empirirska undersökningarna framkommer att alla kvinnor inte har uppfattat att de har fått information, andra menar att de endast har fått fragmentarisk information om vilka hjälp- och stödinsatser som erbjuds . Det finns också kvinnor som anser att de har fått en otillräcklig information . Viss information som är central för kvinnorna och deras säkerhet lämnas inte idag till kvinnorna . Det rör sig om myndighetsbeslut som påverkar mannen, exempelvis beslut om besöksförbud, som kan leda till att mannen blir aggressiv . Kvinnorna vill också ha information om hur brottsutredningen fortskrider . Informationen har förmedlats både muntligen och skriftligen . Alla kvinnor har inte haft förmåga att läsa och ta till sig information på grund av språkliga hinder och en varierande läsförmåga . Hennes förmåga att ta till sig information, gör att hon exempelvis är beroende av ett muntligt beslut i åtalsfrågan . I vilken situation informationen lämnas och var kvinnan befinner sig i våldscykeln har också visat sig ha betydelse för kvinnans förmåga att ta till sig information . Sammanfattningsvis bör en myndighetsövergripande informationsstrategi beakta vilken information som ska lämnas samt när och hur den ska lämnas . Specialiserad vårdcentral Därutöver efterfrågar flera kvinnor en vårdcentral som är specialiserad på att dokumentera och behandla våldsskador . Kvinnor som är utsatta för våld kommer i kontakt med sjukvården på olika sätt och i olika skeenden . Ibland är skadorna så allvarliga att det krävs akutsjukvård . Vid andra tillfällen är behovet av vård mindre akut varför de vänder sig till sin vårdcentral . Flera kvinnor har berättat Kapitel 4. eMpirisK fraMställning och analys om dåliga erfarenheter från vårdcentraler . Exempelvis har de mött läkare som inte vill dokumentera och behandla deras skador . De har också berättat om läkare som inte förstår våldets psykologiska effekter och därför endast sjukskriver för fysiska skador . Jag var tvungen att få ett sjukintyg för jag mådde inte bra psykiskt där har jag haft lite problem den ena manliga läkaren som jag pratade med först så sjukskrev han mig och det var inga problem när jag kommer tillbaka för att fortsätta att sjukskriva mig för att detta har tagit lång tid … det gör en sån här grej… och då tyckte han att jag lika väl kunde börja jobba varför kände jag så här och jag fick… jag börja smått bråka där jag försöker boka tid hos en annan läkare Samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassa Åtskilliga kvinnor har förlorat sitt arbete i anslutning till brottsutredningen och är angelägna om att komma tillbaka till förvärvslivet eller studier men det kan kräva en anpassning till den enskilda kvinnans förutsättningar, varför de efterfrågar en samverkan mellan försäkringskassa och arbetsförmedling . Ett annat problem som kvinnorna har lyft fram i intervjuerna är att det finns läkare som är restriktiva med att sjukskriva kvinnor som inte längre har något fysiskt vårdbehov och som inte kan diagnostiseras som deprimerad, men som ändå mår psykiskt dåligt och är helt fokuserade på förundersökning och kommande rättegång . Dessa kvinnor har fått anmäla sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen . Genom att arbetslöshetsersättningen ibland har varit väsentligt lägre än sjukpenningen försätts dessa kvinnor i en socioekonomisk utsatthet som har tvingat dem att vända sig till socialtjänsten och begära ekonomiskt bistånd . Kontinuitet Kvinnorna efterfrågar en ordning som minimerar risken för att utredare och åklagare byts ut under förundersökningen . Kvinnorna upplever det som påfrestande att behöva byta utredare och åklagare, ibland vid upprepade tillfällen, och menar att varje byte av personal bidrar till bristande effektivitet och en försämring av utredningens kvalitet . En kvinna berättar om hur hon ringer till sin utredare för att höra hur det går med utredningen . En annan person svarar och meddelar att han har tagit över utredningen . Jag ringer igen under sommaren för att jag inte hör något . Jag ringer och det är inte X (utredaren) utan en kollega till X . Jag blev inte förvånad över att det inte är samma för det är lite väl mycket människor inblandade i den här röran . Jag frågar vad som händer och om de VåldSutSAttA KVinnoR bERättAR 63
Page 1 and 2:
Våldsutsatta kvinnor berättar En
Page 3 and 4:
Förord . . . . . . . . . . . . . .
Page 5 and 6:
ilageförteckning Bilaga 1 . Spousa
Page 7 and 8:
Hur vanligt förekommande är våld
Page 9 and 10:
andra myndigheter och organisatione
Page 11 and 12: mål, liksom de förväntningar och
Page 13 and 14: Kapitel 2. teori våld i nära rela
Page 15 and 16: Barns upplevelser av våld kan inte
Page 17 and 18: passar således väldigt bra som id
Page 19 and 20: aktörerna - polis, åklagare och s
Page 21 and 22: i målet samt dom i målet (FUK 13b
Page 23 and 24: och att anklagelser som riktas mot
Page 25 and 26: Dels för att detta synsätt går i
Page 27 and 28: projekt Karins teoretiska förankri
Page 29 and 30: ukaren endast nyttjar en gång och
Page 31 and 32: sitt aktiva samtycke till att delta
Page 33 and 34: att inte medverka är att undersök
Page 35 and 36: Kapitel 4. eMpirisK fraMställning
Page 37 and 38: Även om flertalet kvinnor ger en p
Page 39 and 40: på hur mannens våld mot henne, in
Page 41 and 42: En annan kvinna berättar: Det kund
Page 43 and 44: De kvinnor som har medverkat i utv
Page 45 and 46: förväntningar Genom de empiriska
Page 47 and 48: Kvinnorna har upplevt förhöret p
Page 49 and 50: Sen var det en annan sak till som j
Page 51 and 52: Ytterligare en kontakt kan aktualis
Page 53 and 54: Utifrån kvinnans perspektiv inneb
Page 55 and 56: Det innebär således att kvinnorna
Page 57 and 58: traumatiska upplevelser . Att förh
Page 59 and 60: kvinna berätta om hur hon upplevde
Page 61: också sakna kunskap om lagstiftare
Page 65 and 66: Utvärderingens övergripande syfte
Page 67 and 68: vid tiden för mötet med polisen .
Page 69 and 70: Källförteckning litteratur Anders
Page 71 and 72: Tillgänglig på Internet: http://w
Page 73 and 74: 10. Personlighetsstörning karakter
Page 75 and 76: Om du har frågor eller om du vill
Page 77 and 78: 5. Vilken utbildning har din pappa?
Page 79 and 80: Döms i domstol O Upphör med sina
Page 81 and 82: 23. Erbjöd sig polisen att hjälpa
Page 83 and 84: Kvinna O 36. Upplevde du att polise
Page 85 and 86: 45. Förekom följande problem i di
Page 87 and 88: Intervjumall - intervjuer med kvinn
Page 89 and 90: Vilken var den första kontakten? V
Page 91 and 92: Det är naturligtvis frivilligt att
Page 93 and 94: Om du har frågor eller om du vill
show all

Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?