Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin

Kaptitel 2. teori
dess förutsättning, en kriminalitetsdiskurs . Annorlunda
uttryckt, för att vara ett brottsoffer, måste man ha utsatts
för ett brott, och därmed aktualiseras frågan om vad som
är ett brott . Nils Christie skriver:
Kriminalitet finns inte som en stabil enhet . Men därför,
precis därför, är kriminalitetsbegreppet sällsynt väl skickat
för kontrollsyften . Begreppet är som en svamp . Det kan
absorbera en hel rad handlingar – och människor – när
förhållandena läggs till rätta för ändamålet . Men svampen
kan också göras mindre innehållsrik, när detta är gynnsamt
för dem som håller i svampen… Kriminalitet är ett
begrepp som står fritt för var och en att begagna . Utmaningen
består i att förstå användningen av begreppet innanför
olika typer av samhällssystem, för att man därefter ska
kunna värdera både användningen och användarna . 56
Samma resonemang kan appliceras på begreppet offer .
Vem som betraktas som ett brottsoffer är inte givet, varken
över tid eller rum, utan det styrs av omgärdande normer,
normer som skapas genom mänsklig interaktion . Fram
till 1965 var t .ex . våldtäkt inom äktenskapet inget brott,
eftersom det saknades lagstöd . Att våldta sin hustru, var i
juridisk mening ingen kriminell handling, och frågan blir
då, var inte de kvinnor som blev våldtagna av sin man att
betrakta som brottsoffer? Idag svarar vi alla givetvis ja
på den frågan . För att inte riskera att osynliggöra olika
former av våld, och olika kvinnors erfarenheter, vill vi
därför öppna upp för en bredare definition och tolkning
av offerbegreppet . Att vara ett offer kan vara relaterat till
en brottslig gärning, men behöver inte vara det .
att kvalificera sig som offer
När vi försöker konstruera ett problem, strävar vi efter
en förståelse av vad som har ägt rum, vem som har gjort
vad, mot vem och varför? I denna strävan efter att förstå,
utgår vi ofta från oss själva, på gott och ont . Att bemöta
andra såsom jag själv skulle ha velat bli bemött, är många
gånger en god vägledning i mötet med människor och
central för vår förmåga att känna empati med andra, men
detta förhållningssätt förutsätter samtidigt att vi försöker
föreställa oss hur den andre känner och tänker mot
bakgrund av dennes erfarenhetsbakgrund, något som kan
vara svårt om den andres erfarenheter skiljer sig mycket åt
från våra egna . 57 Enligt McShane & Williams präglas bilden
av vem som är ett offer av en medelklass symbolism:
Removed from the reality of crime as an endemic
feature of American life, most middle-class citizens
can only understand crime, and their own victimization,
as irrational, senseless phenomena…They cannot
56 Christie, 2005, s . 10 .
57 Knutsson & Granér 2001, s . 34 .
16 VåldSutSAttA KVinnoR bERättAR
appreciate crime as a major contributor to underground
economy, a relief from the frustrations of living
without means in a property-oriented society, or even
as a form of excitement . For the middleclass, the victim
and offender are part of a strict dichotomy, a mutually
exclusive set of categories . The offender cannot
be viewed as victim, nor can the victim be viewed as
offender . 58
Av regeringsformens andra paragraf framgår att ”Den
offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors
lika värde och för den enskilda människans frihet
och värdighet” (RF 1 kap 2 §) . Detta innebär att det är
det faktum att vi är människor som avgör vårt värde, inte
våra handlingar . Våldsverkaren, missbrukaren och den
prostituerade skall ha samma värde och rätt att få sin
värdighet respekterad som flerbarnsmamman, nobelpristagaren
eller den enskilde polisen 59 .
Den i grundlagen stadgade rätten till lika värde, är
tyvärr många gånger svår att efterleva, då människan har
en tendens att kategorisera och värdera andra människor .
I en av statens offentliga utredningar från 1992 för man en
diskussion om bedömningen av kränkningsersättning till
offer för sexualbrott, man konstaterar då att: När det gäller
prostituerade kvinnor är situationen oftast annorlunda .
De är vana vid att ha samlag med olika män och att befinna
sig i situationer som för icke prostituerade kvinnor skulle
kännas mycket främmande och förnedrande . De värnar inte
om sin personliga integritet i samma mån som kvinnor i
allmänhet 60 .
Hur författaren tänker sig att detta bedömningsförfarande
är förenligt med alla människors lika värde, ter sig
något besynnerligt, och tyvärr finns det också exempel på
hur myndigheter tycks ha vägletts av denna bedömningsgrund
. I rapporten, respektera mig! handbok för yrkesverksamma
om våldsutsatta kvinnor i missbruk, 61 skriver
man t .ex . om hur brottsoffermyndigheten har minskat
eller dragit tillbaka skadestånd till kvinnor som utsatts för
våld, med hänvisning till att de själva, genom sitt missbruk,
har försatt sig i situationen . 62
det ideala offret
Nils Christie talar om ”det ideala offret” och ”den
ideala gärningsmannen”, ett motsatspar som är intimt
sammanlänkade genom att de förutsätter den andres
existens och de förstärker också varandra . Det idealiska
offret karakteriseras av (1) svaghet, sjuka, gamla, barn
58 Mc Shane & Williams 1992 .
59 Knutsson & Granér 2001, s . 22 .
60 SOU 1992:84, s 293f .
61 Handboken gavs ut 2008 av Malmö stad och är en del i projektet Bättre boende
för hemlösa missbrukande kvinnor i Malmö . Projektet arbetar bland annat med
att synliggöra och förbättra stödet för våldsutsatta kvinnor med ett pågående
missbruk . Handboken har författats av Helmersson & Mulabdi (2008) .
62 Sveriges Radio (2006) .